stå emot otrohet

Hu har ni varit mot varandra "ever since"? Har han tagit kontakt med dig eller har ni låtsats som att det regnar?

Tack å lov så började vår praktik direkt efter "krogutgången med kursen" så jag har inte sett honom, han har inte kontaktat mig och jag har inte kontaktat honom.

Vi fortsatte prata efter kyssandet och han ville väl få mig å börja ifrågasätta varför jag överhuvudtaget kysste honom och summa kardemumma göra slut med min sambo och börja träffa honom.

Men det sista jag sa var att "no-way, jag är attraherad av dig det erkänner jag men jag ocj min sambo har varit tillsammans länge och jag vill satsa på honom. Du och jag -vi kommer inte längre än såhär." sen gick jag med min väninna utan att vända mig om, för jag kunde inte förmå mig till att vända mig om efter honom för då vet jag inte om jag skulle kunna gå ifrån honom.

Praktiken tar slut 22 nov och då kommer vi åter ses i klassrummet i en månad innan kurs är FINITO.

Först måste jag säga att det var väldigt strongt gjort!! Det är nog många i den situationen som skulle stått kvar och försökt "mjölka ur" så mycket som möjligt, om inte annat så för sin egen fåfängas skull. Du var (är) dessutom attraherad. Strongt.

Vad är din tanke nu då? Vänta och se hur du upplever mötet 22 nov?...eller komma på en ursäkt som har med kursen att göra för att få kontakta honom?

Jadu, MM, jag vet hur det kanns. Typ. Jag har val varit otrogen (inget ursaktar det jag vet) men jag ar fullt overtygad om att man kan vara kar i tva personer samtidigt. Det kanns sa ratt nar jag ar med han jag strulat med sa att jag undrar om jag gor fel som ar med han jag bor med. Fast a andra sidan kanns det ratt med honom ocksa sa vem 17 vet?! (strulet pagick langt innan jag traffade sambon och efter med for den delen, *skams*)

Jag har kommit fram till efter laaaaang tids tankande att det bara ar att bestamma sig vem man passar bast med och kora pa det. Jag kommer alltid att alska och vara attraherad av den forsta men han ar helt enkelt inte lika bra for mig pa andra satt som min sambo ar.

Jag vet hur svart det ar att sta emot nar nagon sager att han vill ha en och att man borde vara med honom istallet men ja...

Asch, jag har faktiskt inga rad egentligen. Men om du vill prata om hur du kanner sa finns jag har!

Mina tankar är förvirrade. Jag tänker på honom varje dag (!). Djävulen och ängeln slåss på mina axlar.

Jag vet inte vad jag ska göra/inte göra. Vad jag vill/inte vill. Vad som är bäst att göra.

Jag skulle inte ha svårt att motstå om någon sa att han "ville ha mig och jag borde va med honom istället".

Men han, han var (är) det svårt att motså. Och grejjen e ju den att jag fattar inte varför??!

Min sambo är en "goodlooking" (t.o.m. bättre utseende än den här'a killen), omtänksam och fin kille. Jag HAR nåt bra, men så kommer den här killen och rör ihop allting för mig.

Har du någon väninna du kan anförtro dig åt som kan ställa olika frågor till dig ur olika perspektiv så att du får hjälp med att komma fram till vad du vill?

nehe, ursakta da...!

Ja, det skulle va då väninnan som bevittnade alltsammans för två veckor sen.

Vi träffas nu på lördag för en tjej-SPA-kväll bara hon och jag så då skulle vi iofs kunna vrida o vända på det här tillsammans. Hon har dessutom "erfarenhet" av att ha "smakat på gräset på andra sidan" och tyckte det var beskt, så hon borde kunna hjälpa mig..

En parantes: jag är 28. Tänkte att det kanske låter som att jag är 18-19 eftersom jag skriver om "killen i klassen".

highflyingadored: ??

Förlåt om jag på nåt sätt skrev nåt som förolämpade dig, det var isf inte alls min mening.

(Jag är redan så snurrig i huve´t som det é.)