Jag har varit en skitstövel = otrogen

Det var jag som tog första steget att vårt förhållande skulle bli av. Han var oerfaren på det här med förhållanden.

Jag har förstått att ingen e en tankeläsare och blivit mer rak i min kommunikation, vad jag vill och behöver. Han har försökt bättra sig och köpt blommor då och då. Det låter ju bra, så vad är det då jag saknar? *undrar för mig själv*

I början av vårt förhållande mådde jag väldigt dåligt av och till. Det var mycket fokus på mig och mina känslor. Sambon stöttade så gott han kunde (han e inte så kapabel till att prata om känslor).

Nu mår jag bra men inte mitt förhållande.

Nej, jag vill absolut inte såra honom mer än nödvändigt!!! Han är en jättefin kille, min sambo, och jag e rädd om hans hjärta. *bildligt talat*

Är det du Maria Magdalena...?
Om det är du med lite annorlunda Nick så kan jag säga att det var tråkigt att höra.. , ni som precis hade fått det lite bättre... Och du skulle ha cocktailparty förra helgen... Var det då det hände?

Nej det var inte under cocktailpartyt, då kändes det ganska så lugnt o stabilt mellan oss och vi hade våra gemensamma vänner som gäster.

Det här hände igår kväll. Den här andra killen är en kille från kursen jag har gått på det här året. Han har inte träffat min sambo och tvärtom.

Ja, det här var inte bra. Det här var ju det jag skulle hålla mig ifrån!

Jaadu, Maria Magdalena, vilken röra!

Kan du föreslå din sambo en paus? Har du någon annan att flytta hem till ett par veckor?
Du får då kanske lite distans till förhållandet och när du sedan träffar din sambo igen efter en tid så vet du nog vad du känner för honom vid första anblicken.

Ja, jag har en god väninna som jag skulle kunna bo hos. Bra idé, även om jag inte vet om det leder till nåt.

Min sambo är av den åsikten att tar man en paus och flyttar isär -att det e lika med att det e slut.

Jag försöker här i BT bena ut vad jag ska säga imorgon när jag och sambon kan prata.

Jag vet du skrev tidigare att du inte längre är kär, men jag menar att du kanske känner om du vill sats eller inte. Du var ju kär tidiagare och ni har varit tillsammans länge -det_går_att hitta tillbaka, men frågan är om du_vill_det. Det mesta i livet handlar ju faktiskt om att bestämma sig.

Å andra sidan var ni ju rätt unga när ni träffades (har läst om dig i en annan tråd) så ni har kanske redan gått på varsitt tåg i olika riktningar redan? Det är kanske redan slut? Och det känns jättesorgligt att göra slut för då är ju en sanning?

Ojojoj, tös, vet du vad du ger dig in på?

Minns den här maraton-otrohetstråden...

www.brollopstorget.se/Forum-1-13/m396785-1.html

Inte för att vara elak men, finns det ingen risk att din kille kollar in BT? Min brukar göra det då och då, och det skulle ju inte vara ett så trevligt sätt att få reda på en sån sak....

I övrigt vet jag inte vad jag ska råda dig till. Men eftersom du inte älskar honom och kunde vara otrogen så känns det inte direkt som ni har någon framtid. Fast jag har läst om par som blivit stärkta av en otrohetsaffär och fått det bättre än tidigare. Men då måste man nog älska varandra väldigt mycket. Jag skulle aldrig klara av att fårlåta en sån grej, jag skulle oroa mig konstant och inte må bra.

Erkänna. Du älskar honom inte, så varför hålla honom kvar, ljuga för honom dag efter dag? Enligt min åsikt, så har du redan förstört det hela, det enda rätta är att erkänna och be om förlåtelse. Det är så att det är inte du som ska bestämma om ni ska föröka rädda det som finns kvar eller går till parterapi. Du har redan tagit ett felaktig beslut. Det är din sambos tur att bestämma sig nu.
Du har redan betett dig egoistiskt, gör något altruistiskt nu. Gör för din sambos skull och erkänn.