one-night-stands

Jag har haft en del o.n.s efter det att jag blivit singel. Det har varit med snygga killar, utbildade killar, fula killar, outbildade killar osv. Nu låter det säkert som om jag inte gör annat än tar hem killar jag inte känner men så är det inte. Jag har varit singel i över 4 år och det här är "olyckshändelser" efter lite väl skoj på krogen. Kanske har det hänt 6-9 gånger.

Under samma tid har jag en längre period blivit kär i en kille som lurade mig...han hade en tjej...kom det fram långt senare, som jag hade kontinuerliga träffar med.

Min erfarenhet av o.n.s är att det aldrig gett mig bra sex. Jag har känt mig rätt billig efteråt och tyckt att det kostat mer än det smakat...eller om jag säger så här det har varit varmt ett tag...men sen har det blivit kallt..iskallt.

Jag tror man måste vara bestämd och veta vad man vill och rätt sexuellt erfaren för att få ut något av o-n-s. Om båda är lite onyktra och bara kör på tja, kanske killen får utlösning och ofta räcker det ju för en man...men inte har det varit så roligt för mig vare sig under eller efteråt. Men det beror nog rätt mycket på hur man är som person.

Alla killar jag haft o-n-s med har jag dock haft någon typ av attraktion till. Antingen har vi haft kul och kunnat skratta eller så har vi haft intressanta diskussioner. Definitivt alla av kvalité att bli tillsammans med. Men av olika själv har inte dom varit motiverade eller jag. Men jag har alltid haft en känsla av att det skulle kunnat bli något men så fel jag haft....och jag tror att för en kille som lägger sig med en tjej första gången så blir det för lite "jaga" och han tappar intresse och det är helt enkelt bara sex han är ute efter. Det finns säkert tjejer som är likadana. Jag har väl i min desperation efter att träffa en ny livskamrat kanske trott på "första ögonblicket" och hoppats på att det skulle kunna bli något...

Numera har jag helt enkelt lagt av. Jag vet att vi alla är sexuella varelser och jag har behov som alla andra. Men det får vänta tills jag orkar lära känna en man fullt ut igen.

Jag har... *räknar efter* ... haft 14 ONS's (om man bara räknar regelrätta samlag), senast i fredags, och det är majoriteten av de sexpartners jag har haft. Jag är ganska mycket antingen eller, antingen ONS eller riktiga förhållande (har iofs haft några KK-förhållanden också).
Det beror iofs lite på hur man räknar, har en killkompis som jag aldrig träffar annars (han är mest kompis till en kompis) och vi träffas aldrig i några andra sammanhang än då han är med vår gemensamma kompis och oss ute och då följer vi med varandra hem och har sex. Så det är ju ONS' fast väldigt många.

Jag har säkert föreslagit att vi skulle gå hem och ha sex, ofta är man väl hyfsat full och tänker inte så mycket i efterhand på vem det var som kom med förslaget.

Jag har haft ONS' med flera typer av killar, men de allra flesta blir sådana som man träffar på fester och ute i sådana sammanhang där många som är ute på samma gång är ganska lika en själv (typ studentfester och så). En del av dem hade jag säkert kunna lärt känna och kanske tom haft ett förhållande, andra var bara sååå fel.

En del av dem jag har haft sex på det sättet med har jag känt sedan innan så det har inte blivit det där telefonnummerbytandet. Av vissa, senast han i fredags kväll, har jag fått numret (jag ber dock aldrig om det, det får han ta initiativ till) men jag har aldrig ringt upp någon. Någon har ringt upp mig, men det har liksom aldrig blivit nåt.

Kan väl tillägga att jag ibland har haft ångest över ett ONS men aldrig känt mig billig, eftersom jag helt enkelt inte har den synen på tjejer som har tillfälliga sexuella kontakter. Att sexet aldrig har varit sådär jättebra (men helt okej) är dock en annan sak.

Man måste kyssa många grodor för att hitta sin prins.

Petra

Hm, egentligen borde man nog alltid ta numret. För säkerhets skull, för tänk om man trots att man skyddat sig skulle råkat bli med barn. Inte så troligt men ändå.

Hej
Jag har haft o.n.s med sex olika killar. Alla i perioder när jag varit singel och saknat sex. Killarna är killar som jag normalt tycker är söta (gärna yngre lite oskuldfulla) men som jag inser ganska direkt att jag aldrig skulle kunna vara tillsammans med (för att de är yngre och oskuldsfulla =)

Nästa varje gång har jag tagit initiativet och sett till att få med mig killen hem. jag vill helst vara hemma eftersom jag vet var jag har köksknivarna om han visar sig vara en galning. Även om man är tänd på killen så måste man vara medveten om att han kan vara farlig.

Jag ångrar mig aldrig. Varför skulle jag? Vi är båda vuxna människor som är med på det. Att man måste skämmas för ett o.n.s är något påtvingat eller så var det inte sex man behövde utan ömhet och så känns det fel dagen efter.
Jag ser alltid till att använda kondom och när jag är singel kollar jag mig varje år för könssjukdomar.

Ang sexet, ofta är det ok, men aldrig lika bra som om man varit ihop och känt varandra. En gång träffade jag en kille som hade flickvän som ringde oavbrutet hela morgonen efter, vilket var olycksfall i arbetet.

Om du gillar att ha o.n.s medan du letar efter den rätte så gör det! Jag hade flera när jag var singel sist och nu bor jag ihop med min dröm-man (tog två månader innan vi hade sex)

/Tessi

just ja; byter aldrig telefonnummer. Det är ju ett ONE-night-stand...

- har du själv föreslagit att ni ska gå hem till någon av er, eller väntat på att han skulle föreslå det?

Det beror på...men jag har inte smygit med mina intentioner om det är det du menar.

- vilken typ av killar har du haft one-night-stands med? Samma typ som du skulle kunna bli kär i och vara ihop med på riktigt?

Nja, killar som jag blivit tänd på för stunden är nog en bra beskrivning. Blev tillsammans med ett sk one-night stand, efter att vi vid ett senare tillfälle sprungit in i varandra. Men de kan också vara mera kompis-typen...det beror som sagt på, men numera är det inte längre aktuellt eftersom jag hittat min rätta ;)

- har ni bytt telefonnr? Och har ni i så fall hörts av igen?

Nej, inte om jag inte haft det sedan tidigare. Jag frågar inte, och erbjuder heller inte mitt eget. Det ger som fel intryck. De flesta har jag träffat senare ändå, på ett eller annat vis.

Oj, nu avslöjar jag mycket om mig själv... har haft fler ons än jag minns, men det är i alla fall tresiffrigt minst.

Ibland har jag föreslagit att gå hem och ibland killen. Det är nog mest jag som har sagt det, när jag tänker efter.

Jag har haft ons med alla möjliga sorters killar. Jag tycker man måste prova allt som bjuds :) Och nej, jag brukar inte lämna ut mitt telefonnr. Ett ons är ett ons och är bara till för mina fysiska behov.

Kul, jag tänkte faktiskt på detta senast imorse.
Har haft 15-20 ONS, lite beroende på hur man räknar. Vissa har bara varit sex, men mer än en gång.
Jag brukar föredra bortamatch, men det har blivit en del hemmamatcher också.

De allra flesta tänker jag faktiskt på med värme, har träffat en hel del rara killar. Har dock ett par rysare, men det var främst de senare när jag började ha ångest över att jag fortfarande var singel och hade sex mer för att få bekräftelse än för att det var kul. Den attityden verkar attrahera helt fel killar...
Ett par ONS har blivit pojkvänner, men de allra flesta har jag inte träffat igen.

Jag skäms inte alls för att ha haft ONS, men däremot kan jag skämmas lite över mig själv som har varit rätt egoistisk och okänslig mot dem många gånger...

Måste också erkänna att ett flertal av dem skulle jag nog inte ens känna igen om jag mötte dem på stan! (har iofs väldigt dåligt minne för ansikten...)

Jag har haft dryga tjugo one night stands, och jag är en person som faktiskt gillade det när jag var singel. Oftast har det bara blivit väldigt naturligt att man går hem tillsammans, alltså att varken den ena eller den andra föreslår det, det är ändå underförstått.

Vad gäller killarna har det varit väldigt varierande. Många skulle jag nog inte kunna bli tillsammans med, och de känner nog likadant inför mig. Jag pratade med en väldigt god vän - en killkompis - om det, och han förklarade det så att jag har en "väldigt sexuell utstrålning". Och det är sådana killar jag har gått hem med också, när det har funnits någonting i blicken eller i beröringen, när attraktionen har varit väldigt påtaglig, hellre än rena fyllegrejerna (som oftare än sällan blir rätt dåliga). Men för att jag ska bli förälskad i någon kräver jag intellektuell stimulans, att man möts på ett mentalt plan, och inte bara fysisk attraktion.

Nej, oftast inte. Det leder bara till gråt och tandagnisslan. Mitt sista one night stand innan jag träffade maken hade jag det jättefint med, och jag stannade till sent in på kvällen, och han tjatade sig till mitt telefonnummer. Jag sade att han kunde få det om han verkligen hade intentionen att ringa (och det sade han att han hade). Han ringde aldrig. :)

Oj, det sista föll bort. Frågan om att byta telefonnummer, menar jag.