Vad göra med bilder av ex?

Ostbågen

Ja, visst kan det göra ont att se kärleksfulla kort på sin älskade och hans ex. Man kan inte låta bli att undra: tänk om det kommer en tjej efter mig som kommer sitta och titta på kort på oss två... Det blir så svart på vitt att det faktiskt har funnits någon innan en själv, någon som delat hans vardag och som betytt mycket (förmodligen...).

Ulrica28:

Haha, känner igen den där tanken.
Får ibland panik och bara måste ta gulliga kort och filma gulliga filmsnuttar på oss. Bara utifall att det skulle ta slut och han hittar en ny så hon kan sitta och må dåligt över hur bra vi hade det.
Usch fy va elak man kan vara ibland!

Har bara kvar sådana kort på exet man kan visa för vem som helst utan att det blir pinsamt.

Kärlek är så förunderlig att man kan älska mer än en - men känslan förändras. Jag älskar min man över alla andra, min ex-man känner jag samma kärlek för som jag känner för en riktigt nära vän eller familjemedlem, d v s inga sexuella känslor, bara vänskap, ömhet o s v

Min man vet att jag har ett tidigare liv och har inga problem med det.

Min man har också ett tidigare liv med många korta förhållanden, d v s många ex, men snarare än att göra mig svartsjuk gör det mig stolt - han valde ju faktiskt att slå sig "till ro" med mig och inte någon av de tidigare damerna...

Jo, det är väl en mänsklig åkomma att känna ett sting (mild form av svartsjuka) när man ser sin älskade med sitt ex. Jag tror att en människa gärna inbillar sig vara "den enda". Man letar ju hela livet efter "mr Right" och när man hittat honom vill man ju inte att någon annan någongång tänkt samma sak om honom.

Ibörjan av mitt och min blivandes förhållande var jag mycket osäker (både på mig själv och honom) och det gjorde att jag hatade att ens bli påmind om att han hade ett ex. Jag hade jättesvårt att acceptera det, men ju längre vi var ihop desto mer säker blev jag och tillsammans med osäkerheten försvann också "hotet". Fast jag bad honom en gång att ta bort korten ur albumet så att jag skulle slippa se dem om någon kollade i albumet (under en känslig period alltså) men sedan glömde både han och jag bort det. Men så kom han efter något år och sa att "nu har jag tagit bort dem". Först visste jag inte vad han pratade om, men så kom jag på det och insåg att jag inte brytt mig ett dugg om de hade varit kvar (eller nåja, jag har dem hellre i en byrålåda än i ett album som står framme )

Jag känner själv inget behov att ha bilder på gamla ex, faktum är att jag inte har nåt, för med exet kändes det aldrig så "på riktigt" så att det var värt att dokumentera via foton. I vilket fall som helst har jag dem alla i minnet och det räcker för mig.
Att det är känsligt med ex och bilder tror jag mest beror på osäkerhet och rädslan för "han kanske älskade henne lika mycket som han älskar mig"-konkurrensen. Men efter ett tag så inser man det inte har någon betydelse - för det fanns ju ett skäl till att de gjorde slut. Och det skälet är vanligtvis att kärleken inte var tillräckligt stark - Inte alls som den vi har...

Märkligt att folk är så olika. Jag fick min första kamera när jag var 13 och har fotat ett par rullar i månaden sen dess. Så i vårt extrarum finns en bokylla med pärmar och sånt och där står alla mina fotoalbum, som betyder väldigt mycket för mig.

Framme i vardagsrummet på bokhyllan ligger vårt nya fotoalbum, som jag påbörjade när jag träffade min nuvarande. I det får alla gäster titta.

Att jag och min kille har ex är ju självklart. Det bekommer mig inte alls. Jag skulle knappast önskat att han va oskuld och oerfaren. Och som sagt, vi umgås kontinuerligt med två av mina ex och vi är bästa polare. Inget märkligt med. Det är ju min nuvarande jag älskar och ska gifta mig med!

Jag har drabbats av ex-svartsjuka pa gamla dar. Jag är inte ett dugg orolig att min pojkvän ska träffa nan ny, men just ex har jag svart för. Jag vill inte veta namn, inte hur de ser ut osv. osv. Min pojkvän fick alltsa kolla fotoalbum först om det var fritt fram för mig att titta i dem. Han har bara tagit med ett fatal foton pa sig själv och vänner till var lägenhet och är själv inte ens intresserad av att behalla foton pa ex, de tillhör hans förflutna da han inte var lycklig. Trots hans inställning och vart starka förhallande blir jag galen om jag hör nagon prata om hans ex! Själv tror jag att jag har nat foto pa ex i mitt fotoalbum, men det "är inte samma sak"! Svartsjuka är konstigt! Allt annat krafs, som brev o. dyl. har jag slängt.

hittade nakenkort/sexkort på nuv. sambon och hans ex när vi skulle flytta ihop.
Kändes ju inte så superkul men jag sa till honom och han slängde korten.

De flesta har jag slängt, de enda korten som finns kvar är de kort från min student och studentbal där han finns med.

Jag skulle aldrig slänga gamla kort eller saker jag fått från mitt ex även om de var väldigt personliga eller givits vid speciella tillfällen!! Jag skulle inte heller tvinga min make till detta! Det är ju trots allt en del av ens liv och jag kan fortfarande le åt gamla minnen med ex även om jag är lycklig med min make - det är en del av mig helt enkelt! MEN däremot tycker jag att man kan samla denna typ av kort och ting på ett ställe där maken/sambon/pojkvännen lätt kan undvika att komma i kontakt med det hela om han inte anstränger sig.

Så har vi det och det funkar för oss.

Jag har samlat ihop alla gamla kort och prylar, lagt dem i en fin låda och lagt upp på vinden. Där ligger de tillsammans alla exen och fryser :D

Bränn dem! He he he...
Eller förvara dem hos dina päron vet ja! Vad ska man med exet till?

Mitt ex behandlade mig som skit en längre tid så jag har slängt alla kort, brev, minnessaker och annat. Sålde till och med smyckena jag fick av honom och använde pengarna till något roligt :) Kanske låter okänsligt, men jag hade inget behov av att minnas något dåligt även om det är en del av mitt liv.