Summan av allt
Utvandraren, vilken skojig sida, tack!
Ännu en hostig, snorig dag i skolan är till ända, med vidhängande siesta på soffan. Nu ska jag iväg till favvorestaurangen Arch och fika med två väninnor, innan det är dags för ett pass med privatfröken. Därefter blir jag avlöst av mannen som kör en egen lektion medan jag fixar middag (konstig men billig fisk med creme fraiche-sås).
I morgon träffar jag mina söta väninnor vid busstationen för att åka till en av de många små kanal-städerna i Shanghais omgivningar. Denna lär ha välvda träbroar och inte vara så jätteturistisk, men vi får se.
Håller också på att undersöka hur mannen och jag bäst (läs: snabbast och minst trångt) flyr stan till helgen, jag har knappt varit utan för det franska området på ett halvår och även om det är trevligt misstänker jag att Kina bjuder på en del annat också. Eller vad säger du stålis? Det är bara så svårt när man ska boka grejer och kinesiskan typ räcker till: Hej och vad konstar det? Vi har ju varken chaufför eller körkort... Nåja, någon gång måste det ske. Sist jag bokade tågbiljett var för ett år sedan, efter två timmars köande vid biljettluckan (hundra pers trängde sig och ingen pratade engelska, kassörskan bara skrek på kinesiska, til sist förstod jag att jag måste ha cash, på banken ville de inte växla för jag hade inget pass med mig osv) bröt jag ihop och bara stod och grät medan alla glodde hysteriskt. Efter detta trauma har jag skyddat mig men någon gång måste jag face facts: Kina är inte som Sverige, ändå funkar det. Det gäller bara att lista ut hur... genom erfarenhet. Uff...