När märker man av att man är...GRAVID???

På tal om dialekter så har jag flera gånger under senare år varit med om en massa lustiga saker pga att min man är skåning.

En av dem hände när jag var i Stockholm på ett fik på Kungsgatan med en kompis och vi köade för att betala. Framför oss står en tjej som beställer "en kaffe och en gräddbulle." (*på äkta klingande skånska*) Kvinnan bakom disken ser helt ställd ut och frågar "uschäckta, en va f´nåt"?! (*riktig stockholmsdialekt!*) Hon i kön säger igen "jo en kaffe och en gräddbulle tack". Återigen ser kvinnan bakom disken mycket frågande ut och tror antagligen att hon har vaxproppar i öronen eller att kunden försöker sig på ett dåligt skämt, eller är det en semla hon menar?!?! (*kli i huvudet*)
Men Tatatttattata!!!!! (*fanfar!*) då rycker såklart räddaren i nöden in, nämligen lilla JAG! För eftersom jag tillbringat en hel del tid i Skåne med min mans familj o vänner så vet jag nu att en gräddbulle är detsamma som en kokosboll (kan även vara typ mums-mums i stockholm!). Så självklart säger jag glatt, "jag tror att hon vill ha en kokosboll" och tittar både på tjejn framför mig i kön och på henne bakom disken samt pekar på en kokosboll bakom disken. "Oj, säger hon framför mig, är det sååå det heter här??". Och hon bakom disken ser mycket mycket lättad ut och skrattar och säger "Jaha, en kokosboll!!!!"
Sedan skrattar vi allihop och jag känner mig som om jag gjort dagens goda gärning! :)

Inte var dag man får agera tolk!

det roligaste var att det var just ordet "gräddbulle". För det ordet har vi diskuterat såååå många gånger jag och min man!!!! :)

Han tycker det är urknasigt att vi inte har något ord för det. För hos oss kan det ju vara en kokosboll men bara om det är kokos på, annars kallar vi det kanske mums-mums, eller säger kokosboll fast det inte är någotn kokos!
Medan skåningarna har detta eminenta "samlingsnamn"!

Visst, tycker jag, det ligger något i det, men å andra sidan tycker jag att just "gräddbulle" definitivt är missvisande som ord!!! För det första är det ju ingen bulle! Utan faksiskt en boll! Och för det andra är det ingen grädde i den utan "äggvite-socker-skum"!

Och för det tredje så blir det Ännu konstigare om man analyserar ordet och pratar skånska eftersom en "bulle" i Skåne inte ens är vad vi kallar bulle i Stockholm, utna vad vi kallar en fralla! För en bulle kallas snäcka i Skåne. Typ en kanelsnäcka är alltså en kanelbulle!

Hänger ni med i svängarna!?! ;)

Och på detta sätt kan vi fortsätta tjafsa i evigheters evighet.... :)

Hahaha!!!

På tal om boll kontra bulle:

Förresten frågade jag honom en gång om de säger "fotbulle" också!!!! :D

men det gör de inte (sa han lite syrligt).

Oj nu blev jag ju verklgen heeeelt OT!!!!!!

Sorry! Men ni ser ju själva hur det kan gå när man har hela tråden för sig själv och sitter och dricker sitt morgonte. :)

Men för att knyta ihop dialektmonologen med något som är mer passande på denna tråden nämligen BARN, så kan jag berätta att en kompis till mig som också flyttat utomlands sa att dertas son pratar en jättelustig svenska nu. Han är typ 2,5 och hans pappa är också från Skåne så 50% av den svenska han hör är ju skånska. Så vissa ord uttalar han på skånska men inte andra. Tycker jag är lustigt! På dagiset han går pratar de ju inte svenska alls såklart så all svenska han får höra är ju från mamma o pappa. Klart det blir en blandning då!!

Victory,

Förstår att detta såklart är ett problem för er! Det är det för alla det drabbar. Är dock mycket vanligare än man tror men det pratas ju aldrig om det eftersom killarna ju ofta tycker att det är extremt jobbigt.

Håller med Page. Försök att "tona ner" detta med barnproduktionen något. Jag VET att det är svårt, men det hjälper ju verkligen ingen om resultatet blir att ni sabbar ert samliv!
Kanske lägga barnfabriken på hyllan ett tag? Att kanske inte alltid måste få till det "på riktigt" när ni gosar?

Jag vet och förstår att det kan vara svårt men jag tror verkligen att det kan hjälpa.

sjsjsjjsjjsjsjsjjsjjschhhhchoup

*jo på inandning, på äkta norrländskt vis*

:)

Victory,
tycker det låter jättebra att han verkligen vill själv!! :)

Men ibland kan ju egen vilja också göra att det liksom låser sig.
Så jag tror ändå det är bra ifall ni kan "leka" lite mer och inte enbart vara ute på "simmarjakt"??

Tja alla sätt är bra utom de tråkiga eller hur är det nu????

Fast jag vet inte ifall man verkligen lyckas få upp en spruta såpass långt uipp (in??) som behövs för man lär ju inte få till samma "sprut" som vid vanligt sex...
ehe...kanske blev det för mycket detaljer nu?????

Men iallafall så tror jag att simmarna behöver rätt rejäl fart för att ta sig in i livmodern och jag vet inte ifall man kan få till "rätta knycken" om man kör med spruta????

Fast testa kan man ju alltid förstås! :)