När märker man av att man är...GRAVID???

Det konstiga är att jag faktiskt inte känner mig ledsen. Har varit mer besviken vid andra tillfällen. Kanske blir jag mer och mer uppgiven?

Varför lägga ned...det verkar ju ändå inte spela någon rull vad man gör så kanske bättre att koncentrera sig på annat och blir det så blir det. Kan dock ju längre tiden går lägga ned projekt syskon. Nu vet jag att jag går händelserna i förväg (vilket gör min man tokig) men om det tar evigheter att få till ett barn så lär jag aldrig hinna med två innan 40.

Har sagt till maken att blir det inget barn så får han köpa Porsche!

Det hade bara varit så trevligt att tala om för släkten min på julafton och min mans släkt i Frankrike på nyår att man var gravid .

I know fruL men ändå så vet man ju att familjen (speciellt våra mammor) bryr sig något otroligt över ett nytt barnbarn.

Fick nu tröstande sms från min man som är i Tel Aviv. Han tror att det kommer att gå när vår hektiska period är över (vi har ju flyttat två gånger sen vi börjat försöka).

Tack för alla kramar och snälla ord! Det känns faktiskt helt ok. Återigen kan jag tänka mig att bli gravid i april bara jag visste att vi kan och kommer att bli gravida. Det är den där ovissheten om att vi kanske är en av dem som aldrig kan få barn som gör det så svårt.

April var bara ett exempel...jag menar, helt ok att det tar 10 månader att få till det bara vi KAN få till det!

Moppy ...du lyckades nästan övertyga mig!

Är det ingen som gillar att göra det i sängen längre?

När det gäller sängen så är det min man som gillar den mest. Den är helt klart bekvämast!