2008 Sommarbröllop - Originalen tuffar vidare

Vi fick inte heller någon/några förlovningspresenter - det enda jag kan minnas (förlovade oss julen '03) är att vi fick ett grattiskort av svärmor med en söt kärleksdikt om att ta hand om varann och vårde kärleken.

Trodde inte ens man gav presenter då när man förlovat sig så det var verkligen inget vi förväntade oss att få heller.

jag tror att vi har fått en förlovningspresent av min biologiska mamma!! (hon fick inte veta om förlovningen förrän i måndags eftersom jag vart seg att skicka brev om det till henne) den ligger o väntar på att bli hämtad nu på okq8... JAG ÄR SÅÅÅ NYFIKEN!
och adam slutar inte förrän tre!

Ina: Så roligt! Så du har brevkontakt med din biologiska mamma?

~Norrsken~ :
ja, fast väldigt sporadisk.. hon är lite jobbig nämligen.. hehe.

Ina: Dårå?

~Norrsken~ :
ja för att dra en lång historia på ett snabbt vis;

hon adopterade bort mig efter att jag hade varit i fosterhem sen sex dagars ålder. jag fick inte veta någonting om det förrän jag var nitton år. alltså har hon bara funnits i mitt liv i knappt fyra år. detta är för henne ett stort svek från mina föräldrars sida och hon ångrar att hon adopterade bort mig. hon anser att mina föräldrar inte varit bra föräldrar och hon tycker att det är deras fel att jag har varit mobbad i skolan i alla år.
jag i min tur kontrar då med att mina föräldrar har gjort det bästa dom har kunnat och alltid velat göra det som var rätt - även om det ibland har blivit fel.
dessutom är hon superreligiös och tycker att det mesta jag gör är ogudaktigt (som att laga mat på söndagar bland annat)
detta har skapat en del spänningar oss emellan och vi gör inget annat än käftar i våra brev... fast ändå kan vi inte låta bli att höras eftersom vi ändå har ett slags band till varandra. hon bär ju på svar till många frågor jag vill ha reda på och jag i sin tur är den efterlängtade och högt älskade dottern som hon vill ha en bra relation till.... ojojoj.. det här blev snurrigt, men så ligger det till i stora drag.

Såg att diskussionen tog slut med mitt inlägg ungefär.

Vi har fått några förlovningspresenter, även fast vi inte önskade oss något. Det vi har fått är saker som koppar och fat och ljus, ungefär. Det har varit avlägsnare släktingar är den egna familjen som har gett oss det här. Egentligen ville jag inte ens ha något, ett grattis räcker gott och väl.

Ina: Jag hängde med i alla fall Låter som ett snurrigt förhållande, men jag förstår ju att ni båda två har era anledningar att fortsätta hålla kontakten.

Lucy_: Jo, klart ett grattis räcker gott och väl! Och det var väl det jag hade inriktat mig på från början, men nu pratas det ju presenter ändå

Det är knepigare än man tror att anordna en möhippa, sitter med massor av idéer men sen gäller det ju att få dem att funka i praktiken också.. pust pust! men vad gör man inte för sin väns skull.