min fästmans humör

min sambo har också ett jäkla humör. Han har haft sönder massor med saker för att han har blivit förbannad för nån liten grej ( typ att fel lag vann hockey ) vet inte hur många gånger jag har sagt att han får skärpa till sej om vi ska fortsätta.

hehe

här är det så om hans leverantörer lurat honom, någon kund inte betalt en stor summa, något med datan strular som gör att verksamheten stannar upp

då blir han så stressad
han har eget företag

och jag gnäller och tjatar på honom alldeles för mkt, har ja insett nu efter att pratat me en tjej som har de precis som mej....

hur slutar man tjata på sin partner så mkt

Jag ber om ursäkt! Om inte DU har något emot att göra allt oavlönat jobb i hemmet ensam är det inte konstigt. Jag såg det tyvärr mer ur min egen synvinkel än din.
(Själv skulle jag inte ställa upp på en så ojämlik fördelning. Det är inte heller något min man förväntar sig. Han hanterar ett krävande chefsjobb, träning på amatörelitnivå samt hemjobbet kring familj och hus m.m. Men det är klart, någon FRITID, eller vad man nu ska kalla det, har vi ju tyvärr inte).

Jag tycker inte att felet ligger hos dig utan hos din partner. Han har uppenbarligen gjort ett bar jobb med att intala dig att det här är ditt fel.

Så i ditt fall är det bästa sättet att sluta tjata på din partner och slippa framtida hot och ev misshandel att lämna honom.

han skulle aldrig slå mej, jag älskar honom, han är bara stressad och pressad

när och om han får mindre att göra kommer han ju hälpa till mer, men idag jobbar han från 5 på morgonen till 10 på kvällen men mat raster imellan, kan inte lägga på han mer ansvar.
men han monterat upp alla möbler, klippergräs mattan, tömmer sopor, sätter upp tavlor, målar och spikar, fixar me bilen,båten och moppen....

att vara chef är lättare än att vara företagare, jag ska självbli chef och det är inte samma sak, som egenföretagare gör du ALLT själv, även på helger och högtider

Jag står för vad jag sagt.

Det är möjligt att han aldrig kommer slå dig, men hans brist på kontroll, och att han uppenbarligen inte har några som helst problem att ta ut sina frustationer på dig och på era prylar är viktiga varningstecken.

När du dessutom nu kommer tillbaka och försvarar honom och helt har vänt och skyller allt på dig så visar du tecken på klassiska "varningstecken" för en ev blivande misshandelssituation.

Men vi får väl hoppas att jag har fel och att det är du som är jobbigt, dryg och krävande...

så här är det, innan har jag LAGT ALL SKULD på honom, utan att se vad JAG kan göra frö att underlätta. tyvär så är det så...

och nu har vi pratat ut, och det känns bättre, det är väll bra,
vi tog ett rejält snack, och han lovade att skärpa sej, annars skulle han söka hjälp på något sätt med någon samtals terapi för stressade tex...

jag försvarar ingen
men nu när man ser tillbaka, och är klarare, det där skrev jag nån minut eter och då va ja förbannad och det ser kanske värre ut än vad det är, nu har vi pratat, det känns 100 ggr bättre

jo jag tjatar, gnatar och ältar, de har ja alltid gjort
men de ger ingen rätt att bli så arg ändå

men samtidigt måste ja sluta med mitt sätt också. har jag insett