Vi hade precis svärföräldrarna här eftersom min sambo fyller år. Min svärmor tog mig åt sidan och talade om att dom ska gå in och betala 30000 plus klänningen!!!!
Jag blev överlycklig. Så nu har vi fått bidrag till halva vårtbröllop. Det känns riktigt, riktigt bra.
Förstår inte riktigt hur ett frivilligt bidrag som någon ger för att hjälpa till kan anses vara "snålt" överhuvudtaget.
Jag menar, det är ju bara att tacke Nej om det inte faller i smaken så slipper man att reta upp sig på alla dessa snåla människor som har mage att erbjuda sin hjälp. 
Hur kan man utgå från att föräldrarna ska vara med och bekosta kalaset även om de nu har pengar? Är det inte något man ska vara tacksam för istället för att förutsätta det?
Vi sparar alla pengar själva och kommer utöver det få generösa bidrag från båda föräldraparen. De pengarna går istället till bröllopsresan, även om vi inte önskat oss den i present.
Självklart ska man inte förvänta sig bidrag till bröllop lika lite som man ska ta andra gåvor för givet.
Jag menar bara att om en person som är miljonär bidrar med 20.000 kr och inte 100.000 kr så kan skälet vara just snålhet även om 20.000 kr i och för sig är en ansenlig summa. På samma sätt kan 5.000 kr vara väldigt mycket för någon verkligen vara generöst.
Om enda skälet för att ett bidrag uppgår till ett visst belopp och inte ett högre är ren och skär snålhet så tycker jag att man har rätt att vara besviken oavsett storleken på beloppet. En snål person kan förpesta tillvaron oavsett belopp.
Att inte vilja bidrag till ett barns bröllop av andra skäl är naturligtvis helt OK, men om man verkligen vill bidra, har råd och tycker att bröllopet är en bra idé, så är det trist om just beloppets storlek endast bestäms av snålhet.
Eller så kan skälet vara att personen anser att det är orimligt att bekosta någon annans bröllop...
Kan det inte kännas lite konstigt att vissa föräldrar bidrar till mer än andra....
Vissa uppfattas kanske då som snåla, andra väldigt generösa..
Jisses, skulle min dotter/son bli sur på mig för att jag "gav" henne för lite pengar till deras bröllop skulle jag bli riktigt ledsen och förolämpad - kära nån, det är väl tanken som räknas?
Med handen på hjärtat är det ganska fräckt att räkna ut i förväg hur mycket man anser att folk har råd med att ge, och dessutom överhuvudtaget ta för givet att få pengar!
Var glad för det man får istället, tänk på de par som får bekosta alltihopa själv utan någon som helst praktisk eller ekonomisk hjälp - det är trots allt äktenskapet mellan två personer det handlar om - inte vem som betalar hur mycket.
Jag menar inte att svärföräldrarna e dumma på något sätt. Men det började me att under julafton, som vi firade ihop, så pratade vi om hur vi ska göra. Jag sa me glimten i ögat att vi kan betala en tredjedel var, vilket alla tog på allvar o såg som en bra lösning. Mina svärföräldrar bad om att få en budget o efter att jag skrivit en ungefärlig så sa dom att dom tyckte 20000 va själsligt. Min m2b förklarade då att det inte ens är i närheten av en tredjedel medan jag bara satt tyst o va glad för budet ändå. Förklarade för pappa sen att det verkade som om vi skulle betala hälften eftersom svärföräldrarna kommit me sitt bud. Då sa pappa att han hellre betalar allt själv o att vi ej ska behöva göra det, däremot tyckte han att det kunde va vettigt att vi betalade vår egna ring. Det jag menar är alltså att jag tycker det e en smula dåligt att dom kom överens om att alla skulle betala en tredjedel var men så blir det så här iaf. Samma sak är det när vi e ute på restaurang allihopa, nu senast på mors dag, vem betalade för 15 pers? Jo min käre snälle far som vanligt. Dom har pengar mina svärföräldrar men dom försöker alltid slippa undan. Ville inte väcka så stor debatt över detta, men det gjorde jag tydligen :)
Jag tycker iofs att 20 000 låter som en totalt rimlig summa för att vara en tredjedel av de totala kostnaderna.
Kan inte riktigt förstå "problematiken" här.
har bara läst första inlägget...va snältl av dem-kan förstå att du blev glad. Önskar bara att mina svärisar kunde komma med samma överaskning... så som det ser ut nu så betalar vi för bröllopet å mina förldrar har erbjudit sig å betala hälften...
Fast 20000 e ju inte en tredjedel av den totala summan. Jag e inte besviken över summan, det har jag inte rätt att vara, men just att dom från början kom överens om en tredjedel. Att min pappa får punga upp över hundra tusen, det känns orättvist. Den ekvationen går iaf inte ihop sig på min räknare. Poängen är som sagt, han betalar alltid allt o svärföräldrarna bara kollar på.
