han vill men inte jag...

okej fluff.. nu måste jag skriva av mig.. du vet ju lite om bakgrunden, jag har slutat me p-piller osv..

o nu i helgen har svärföräldrarna varit här och så satt vi o fikade här hos oss.. då berättade en av min sambos systrar att hon är gravid..

o jättekul för dem! men vet inte, jag kände mig mest lessen.. delvis för att vi inte är först (det blir hans föräldrars första barnbarn) o dels för att typ alla runtomkring oss ska ha barn och det lite "överskuggar" bröllopet.
Okej, jag vet att d e världens töntigaste känsla, men det har ALLTID varit så för mig. Det är alltid någon annans händelse som e störst..
Dessutom, när vi kommer där, sist i kedjan o säger "A, vi ska ha barn" så kommer ju alla tro att d e för att alla andra skaffat barn!! åhhh.. så e d ju inte!!

Dessutom kände jag inte alls att d e HON som vill ha barn, de har inte varit tillsammans speciellt länge o har bott ihop kanske ett halvår.. magkänslan va inte bra liksom,..

Känner mig jättedum, d e ju roligt för dem.. jag borde oxå va glad..

tack för stödet!
kändes verkligen bra.. att man inte e ensam..

sa till min sambo att jag inte tyckte d va ngt roligt nu, nu blir man ju en i mängden o de som skaffade barn bara för "alla andra gör d" o d va ju inte så d skulle va!!

vet ju att mamma o pappa kommer bli glada i vilket fall.. men ändå.. suuuuuck.. får nog ta o smälta d här i en dag eller två!

men precis som du kände d me din bror känner jag me denna tjejen.. hon har aldrig prtatat om barn eller varit en barnmänniska, alltid varit ute o rest o aktiv på alla sätt, o nu helt plötsligt skaffar hon barn (PLANERAT) me en kille hon bott me mindre än ett halvår??

oj vilken svår fråga!!

i vårt förhållande e d snarare jag som gått upp i vikt sen vi träffades.. Något som jag inte alls är bekväm med och gärna vill bli av med. Men han har tydligen inget emot d, lr han visar d iaf inte för varje gång d blir nån typ av snabbmat här hemma så är det han som föreslår det, samma med godis. (okej, ja kaaan ju säga nej, men d e så tråkigt 's*)

Men skulle din karl inte bli väldigt ledsen om du säger att han e osexig? eller, du förstår va jag menar.. kanske man får försöka säga "tänk på hälsan" eller nåt.. Hjälpa me nyttiga luncher, gå ut på promenad, o träna eller whatever? o så berömma megamycke när d händer ngt? (som en hund *s*)

MEn ni verkar ändå väldigt nära på att skaffa barn om du köper dig tid till årsskiftet! Vi har ändå tänkt att inte försöka förrän mars/april..
Förresten, kan du inte köra med " nej älskling, jag vill inte ha ett sommarbarn" eller nåt? haha

men kommer man nånsin känna "den där" känslan?? jag tror inte det.. inte av att hålla någon annans barn.. o att skaffa barn är ju ändå ett tveeggat svärd, å ena sidan KOMMER d bli underbart, men oxå typ hur jobbigt som helst..
konstigt om inte alla tvekar nångång! (Eller mest hela tiden..)

Va roligt att ni kom upp i ettan! Nu har du ju ett tufft val framför dig.. men jag hade nog tänkt.. att om jag inte testat ettan o vetat hur bra jag kunde bli, skulle jag i hela mitt liv, i alla jobbiga stunder när man står där me en skrikande unge, tänka "tänk om".. tänk om jag hade spelat tills d inte gick längre, hur bra hade jag blivit?
Barn kommer ni kunna skaffa efteråt.. Det måste han väl förstå??

hehe,du får ju säga att d e så du bibehåller din snygga kropp ju! det argumentet rår han inte på!

skolan ja, hua.. den tar massa tid! usch.. för mycke o göra på för lite tid.. som vanligt.. ska sätta mig nu o läsa om mikroorganismers energimetabolism.. jippi.. öhh..

ska bli marinbiolog i slutändan, detta e tråkigaste året, bara biologi.. men men..

d e typiskt d där me att d ska komma mycke o göra just när man själv börjar, e samma sak me detta året i skolan, just detta året har de börjat me massa nya grejer som e så onödiga!
blir arg bara jag tänker på d.. du vet när d e ngt nytt o de inte ens vet själva hur man gör o då blir d aldrig bra.. men så måste man sitta där o lida sig igenom det.. suck..

Har inte tänkt på barn på jättelänge nu, allt bara flyter på.. men så idag på spårvagnen så stod jag brevid en barnvagn o tittade på barnet som satt där.. försökte tänka mig själv ståendes där..
men d gick inte så bra.. förrän jag tittade på hans (jag tror d va en pojke) små händer!
alltså, fatta hur nära vi e o få en såndär liten! helt sjukt ju.. d e ju ansvar för en annans liv.. stooort..

så han har äntligen förstått hur mycke du faktiskt tagit åt dig av att han tjatat? wow. typiskt killar o fatta när man gråter *S*
men skönt ändå att han fattar..

Det vore väl höjden av "otur" om du skulle bli gravid nu.. efter en gång.. men inte omöjligt dock. hm.. håller tummarna för dig=)

Har inte ens fått igång allt d där me mens o sådär än.. börjar först nu märka att jag fått finnar o "lite" humörsvägningar.. hehe.. så nu börjar väl kroppen börja fatta att d inte kommer fler hormonpiller in i denna kropp! skönt.

dagen efter piller ska man nog ta inom 72 timmar tror jag..
kan läsa på förpackningen, visst kan d ge biverkningar, men om man bara tar d en gång så..
har iofs aldrig gjort d själv, men lillayrran har gjort, hon märkte inget speciellt

men tänkte på d du skrev, att blir d ngt så blir d, typ.. tror du inte din man skulle bli väldigt besviken om han visste att du tog dagen efter piller? eller?

Har varit utan sen 1 sep så d e inte så länge, men e ändå lite otålig att kroppen ska anpassa sig, vill ju veta att allt funkar!! Har ju ätit dem sen jag va 15.. dumt egentligen o proppa i kroppen massa skit.. bättre me andra preventivmedel.. men d e ju så smidigt!

ja... vi har bara trott jag kanske va gravid en gång.. men då åt jag p-piller så d va inte så troligt, men möjligt.. o så testade vi o så va d ju inget..
jag kände inte så mkt, va ju helt övertygad om att jag inte var gravid. men sambon blev jättebesviken.. såg d i hans ögon.. han försökte o säga att "jag visste att du inte va gravid" o sådär.. men ne han va jättebesviken..
desto mer ser jag fram emot den dan jag faktiskt kan säga att testet är positivt..=)

Kan ändå förstå känslan att det är skönt att inte vara gravid med ändå vara besviken.. Som jag sagt innan så tror jag verkligen att d e ett tveeggat svärd, barn är inget mittemellan, d e antingen superbra eller skitdåligt.. hehe (alltså inte att bli me barn, utan när ungen väl e ute liksom..)

Men nu har vi så mycke o göra o vi ses nästan aldrig.. o när vi väl gör d så tjafsar vi bara... känns inte alls bra..
så i denna stund så vill jag inte bli gravid.. dels för att då komme rjag se ut som ett hus på bröllopet.. o så för att vi är i en dålig period o skulle vara så mycke skönare om ett barn kom i en bra period.. då behöver man inte undra om d e besked om barn som får en ur den dåliga perioden eller om det är för att man älskar varandra.. om du förstår vad jag menar..

så det är fortfarande osäkert? men varför tar du inte o gör ett test? det borde väl ge utslag nu isf?
För att mensen kommer e ju inget säkert sätt o se att du inte e gravid.. mamma hade mens hela tiden och upptäckte inte att hon va gravid förrän 5:e månaden..