• Gemma

    För mycket är aldrig tillräckligt.

    Margaux: Så fort jag får och vill dricka vin liksom... ordentligt, ska jag ödmjukast be dig om lite italienska vintips. Mannen inbillar sig att vin måste komma från Frankrike, skitlöjligt jag vet.

    De där snobbarna, går de i vissa fall in för att sätta dit dig?

    Njuter av stängda fönster, hyfsat utvädrade färgångor och värmen på max... känner mig lite dåsig... soffa... zzz...

  • Gemma

    Det ÄR skitcoolt att vara sommelier, man är ju för bövelen expert! Hur många kan titulera sig det? Och till råga på allt inom ett område där folk verkligen håller på och ska göra sig viktiga hela tiden, ofta utan anledning... Njut av respekten, du rockar.

  • Gemma

    Om du skulle nischa in dig då, vad skulle du välja för typ av vin? Jag är väldigt fascinerad av dessertviner typ Sauternes, att de kan bli så gamla, och så snygga, som flytande guld... vår minimala vinresa med boende + provning + vandring i cavesen i Tokaj var hur cool som helst. Även om den lite bittra smaken från aszudruvan är speciell. Men det handlar ju om mitt ursprung ;) Jag älskar när vin blir sådär folkligt och man kan uppleva det på plats, i historisk miljö. För mig är det viktigare än att vinet är superbra. Det BLIR liksom ofta superbra om inramningen är rätt. Förstår du hur jag menar?

    Ser fram emot nästa vinresa - till champagne...

  • Gemma

    Margaux:
    Korrigering vet jag inte, det du skriver stämmer i stort med vad de berättade för oss på den där vingården (Grof Degenfeldt), förutom att de kallade själva de ädelröte-angripna druvorna för "aszu-druvor", oavsett vilken ursprungsdruva de var baserade på. De var svarta och lite skrumpna.
    Sen har jag för mig att det framför allt var tre druvor som dominerade; förutom de två du nämnde även muscat (?). I alla fall var ställets mest prisbelönta vin en muscatello.

    När vi gifte oss tog mina ungerska släktingar med sig tolv flarror öt puttonyos (fem stjärnor) Tokaj, tror vi har några kvar... man dricker inte så mycket av söta viner tycker jag.

    Fråga: Ädelröte-angripna druvor används väl i fler viner än Tokajer? Hur är det med Sauternes?

    Beerenauslese låter spännande, jag fick en Trockenauslese (tysk) av pappa i examenspresent, gillade den jättemycket. Österrikiska viner har man inte direkt fördruckit sig på.

    Lapinette: Tack för hemsidan, jag ska kolla in den efter att mannen gett mig massage.

    Gonatt på er!

  • Gemma

    Margaux: Kanske för att jag är en gottegris ;) Och för att min pappa, i synnerhet, är det... så det enda vin jag kunde när jag var pytteliten var "chateau d'yquem" för det smakade nästan som godis ju. Trots att flaskan var dammig, möglig och såg allt annat än aptitlig ut... De äckligaste vinerna är nästan alltid de där som blir resultatet när folk får en liten del av en vingård i present. Min bror fick det av pappa, som inte förstått att broren inte alls är särskilt intresserad av eller förtjust i vin. Det liksom förutsattes eftersom han är äldste sonen, spelar golf, bor (bodde) i saltsjöbaden osv. Jag hatar sånt, och det gör min bror också. Kontentan har blivit att PAPPA och mamma regelbundet åker och hälsar på vinplantan i moseldalen och kommer hem och tjatar om hur vackert det är, för min ointresserade bror...

    which leads me to julklappar. Både mannen och jag älskar födelsedagspresenter OCH julklappar; i mitt fall sammanfaller ju dagarna så jag får antingen jättemycket eller få och jättedyra... ofta både och ;) Beställde just den sista julklappen åt mannen - prenumeration på färsk yoghurt i glasburk, en gång i veckan levererar de hem ett lass. Trevligt, i synnerhet som all kinesisk yoghurt är sötad och den här inte är det, förhoppningsvis rör det sig om "set" yoghurt, alltså sån som stannar kvar i burken om man vänder upp och ner på den.
    Mannen ligger f.ö. bredvid mig och läser nya Monsieur magazine, efter tolv månader och lika många uteblivna tidningar gav jag upp och tecknade INTE en ny prenumeration åt honom i julklapp, istället skickar föräldrarna manuellt tidningen varje månad och den kom efter bara ett par dagar. Amelle, vidhåller att din man nog skulle uppskatta den... Optimum är också en bra tidning, som kanske Lapinettes man skulle gilla? Den är lite mer James Bond, som jag inbillar mig att din man är ;)

    Om en halvtimme ska vi åka till sjukhuset och trycka på bebisen.

    Amelle: Glömde att säga att det var skitkul att läsa om era pyntningsrace på kontoret. Jag blir så inspirerad att liksom... ta i lite! Och tack för komplimangen om pjucksen, de blev jätteglada och hälsar (de liksom morrade lite).

    Kram, G

  • Gemma

    Lapinette: Gillar snösmyckena jättemycket, vilka skira och vackra färger som får mig att bli sugen på rabarbersaft, svartvinbärsgelé och andra svenska sommarfrukter.

  • Gemma

    precis som om vinbärsgelé skulle vara en frukt...

  • Gemma

    mmm...mysigt. Lyssnar på julkalendern, vi hade alla skivorna med teskedsgumman när jag var liten, nostalgi!

  • Gemma

    Ligger i sängen med mannen och lyssnar på julkalendern, det går sådär med strömningen från SR-sajten idag. Snart ska jag mixa ihop omelett-smet och ta taxin till väninnan för att gå på min babyshower. Ska plocka upp en annan blivande mamma på vägen, min kanadensiska väninna Lisa.

    Amelle, man ser ju inte på diamanten att den är köpt med rikskuponger, jag skulle inte banga den. Låter som en brokig och spännande samling på den där festen, connectade du med någon, eller var det mycket folk du redan kände?

    Igår var vi som sagt på sjukhuset. Barnmorskan rotade runt i mig och konstaterade att jag är optimalt formad för att föda naturligt, plus att hinnan eller vad det är är mjuk så bebisen kommer antagligen inte alls att födas särskilt sent (vilket jag hoppats på). Hon tror också att den blir "lagom" stor. I min familj har vi alla varit mellan 3200 och 3600g så jag hoppas att den brås på oss, och inte på mannens familj... de har varit mellan 4300 och 5100g tjocka.

    Hon kände också på bebisens huvud, då blev vi båda lite svartsjuka för att hon får klappa på den först av alla. Sen ställde jag tusen frågor om allt, mest hur vi ska undvika att spruta bebisen full med gift. hennes policy var densamma som vår, vi ska föda så naturligt som möjligt, helst utan smärtlindring, bara med profylaxandning (heter lamaze på utrikiska efter den franske läkare som tog patent på tekniken på femtiotalet, även om ursprunget är ryskt och ännu äldre), vi tar det lugnt med vacciner, vi vill inte att bebisen ska tvättas med tvål för att den ska få behålla sitt fina skyddande fettlager osv. Inga problem, någonstans. Kan inte fatta att allt går så himla bra!

    Efteråt gick vi och tränade, följt av en god jättesallad på lunchrestaurangen, lite matinköp (bl a en vacker christmaspudding som främst mannen vill njuta av på julafton) och ett besök på franska bageriet Paul där vi köpte briocher och en blåbärspaj-slice.

    Efter en nap hemma promenerade vi bort för att köpa bröstpump, men tji fick vi. Utbudet är bedrövligt, så vi får lösa det på annat sätt. Köpte i alla fall en i mitt tycke genialisk pryl: Ett minigym! Två 2,5kg vikter, två 4kg vikter och en fin matta. Så när bebisen är född kan jag börja träna direkt med musik och grejer, hemma, utan att behöva lämna bort den till någon. Och mannen har lovat att passa den några timmar varje helg så att jag kan gå på nåt konditionspass, så kan han och bebisen bonda under tiden.

    på kvällen åt vi delikat grillad lax med citronsås, ärter och nypotatis, sen tränade vi till vår pofylax-DVD, käkade pepparkakor och Aladin och drack julté.

    Ha en härlig söndag, kram, G.

  • Gemma

    Hej alla!

    Först av allt - grattis Izunia!!! Nu när du tagit dig igenom de första kritiska tolv veckorna kommer säkert allt gå jättejättebra. Jag har ju personligen nästan bara positiva saker att säga om graviditeten, njut av den, tiden går så fort! Så vad blir det, en liten majbebis? Är verkligen jätteglad för din skull.

    Igår hade mina väninnor alltså babyshower för mig. Det var hur mysigt som helst, tretton fabulous chicks, urmumsig brunch med smoothies, bagels, fyllda paprikor, massa massa pålägg, omelett, grönsaker, kaffe, té och chokladtårta med dajmtäcke (ondskefullt god bild finns på facebook). Vi satt i väninnans coola lägenhet i deras skinnmöbler och spanade ut genom panoramafönstren på den milsvida utsikten över floden, bort mot The Bund. förhoppningsis, vi lekte totalt två lekar som var en lagom mix av trams och lärdomar. Den första var en variant på amerikanska gameshowen "the price is right"; vi delades in i två lag som fick sätta postit-lappar med priser på olika bebisprodukter, typ barnmat, mjölkpulver och nappflaska. Den som hade flest rätt, vann. Vårt lag sög förvisso men samarbetet var på topp. Sen fick vi ett antal scenarior av typen "bebisen gråter på natten, vad gör du?" och "hur får du mannen att byta blöjor?". Sen fick vi lämna olika mer eller mindre seriösa förslag på lösningar. Jag tycker att jag fick en del riktigt bra input faktiskt, mitt i alla knasigheter om sömnpiller och hundhotell. Ja, och sen medan väninnorna fyllde i en liten minnesbok med meddelanden till bebisen, gissande av namn (vi har inte berättat för en enda i hela världen, men vårt killnamn, aka mannens andranamn, är väl sådär originellt, så en av tjejerna gissade faktiskt rätt där) satt vi länge och pratade om allt från resor till, ahem, bebisar. Totalt var vi tre mammisar, som alla ska ha barn inom loppet av tre dagar. På onsdag ska vi f.ö. äta middag med ett jättetrevligt tyskt par som också ska ha barn typ dagen innan jag. Jag, eller rättare sagt bebisen, fick dessutom otroligt fina och användbara presenter, bl a från Svenskt Tenn (!). När jag kom hem hade mannen skruvat ihop nästan hela skötbordet, efter en äventyrlig dag som bland annat innehöll ett besök på en äkta kinesisk brädgård. Det hela slutade med att han stod mitt i rusningstrafiken på trottoaren utanför och sågade upp en 2,8 m lång bräda; två kinesiska snubbar höll i varsin ända och ytterligare ett tiotal stod och tittade på. Till slut stannade en kille med en skraltig paketcykel och erbjöd sig att köra hem alltihop.

    På kvällen hade vi lite adventsmys med julskiva, levande ljus, glögg, pepparkakor, klementiner och Aladdin-choklad. Vi har nästan knaprat oss igenom ett helt lager nu, det är inte så svårt...

    Idag har jag simmat tusen meter samt beställt en bröstpump från en Schweizisk tjej som jag träffat genom mammagruppen, för jag har insett att utbudet i affärerna är uselt, om det finns över huvud taget. Hon hade hela rangen, från de enklaste manuella till "the hospital version" som man "bara måste ha" enligt de amerikanska mammaproffsen. Kan inte låta bli att le åt de amerikanska mammorna, de gör så jäkla stor GREJ av allting. För mig som är svensk så är amning liksom bara nåt man... gör. Och kan man inte så finns Babysemp. Men att hålla på och engagera sig i speciella amningsklubbar, och köpa maskiner och grunkor för många tusen kronor och hålla på och snacka om det hela tiden, man blir liksom lite generad. Det blir i alla fall spännande att se hur det går. Vi är alltså kvar i fyra dygn på sjukhuset, i stor utsträckning för att amningen ska få en flygande start. Första dygnet ska man alltid ha sköterskan med sig så att hon instruerar. Såriga bröstvårtor får man enligt min barnmorska framför allt om man gör fel (eller om de är platta eller inverterade vilket mina tack och lov inte är), och därför är det viktigt att lära bebisen och sig själv, helt rätt. Vi får väl se hur det går och om jag behöver de där skydden... känns i alla fall väldigt tryggt att ha dem i beredskap mot den lilla pyrajan.
    Har vidare nappat på soffan och käkat lunch + choklad så nu kan jag inte komma på nån mer aktivitet som motiverar att jag skjuter upp det oundvikliga: Måste börja få ihop artikel-eländet.

    Om lägenheter: Vår mäklare ringde hit och erbjöd oss en perfekt lägenhet, bottenvåningen av en helt nyrenoverad trettiotalsvilla i hjärtat av French Concession med gamla trägolv, dubbelglas, öppet kök, två sovrum, franska dörrar ut mot trädgården och en inglasad veranda. Priset var också nice. Hon menade att den passar bättre för våra "nya" behov (japp, ryktet sprider sig snabbt) och det har hon ju så rätt i, vi har ju planerat att tränga ihop oss en smula i vår tvåa om typ 70 kvadrat. Min spontana reaktion var: Aldrig i livet. Jag trivs så bra här. Vi har... tillräckligt. Och nu känner jag alla som jobbar här, landlorden är sjukt snabb på att lösa problem (mitt färgdilemma fixade sig t ex tre minuter efter att jag slog dem en signal - vips, så dök det upp en jättelång stege och de slapp måla inifrån vår lägenhet). Mannen var sugen på att sticka och titta på den men jag är som sagt helnöjd med vad vi har. Att två av mina mammakompisar nyligen flyttat till samma lilla gata gör ju inte saken sämre - ser fram emot att ha picnic på vår lilla gård med bebisarna, så snart det börjar bli lite varmt (i mars nån gång).

    Stålis: Ha en skön hemresa. Jag ska göra mitt bästa för att försvara sveriges heder nu när du är borta, men jag kommer aldrig kunna leva upp till din tapperhet. Liksom... leva i en avkrok, köra bil, äta hund, näe, upp till stålis-nivå lär jag aldrig nå om jag så lever här i fem år till.

    Margaux och Lapinette, hur var era helger? Fler julpoäng som ni vill dela med er av, kanske? Jag ska plocka upp en liten gran i morgon så jag lär väl håva in ytterligare... 10 (om man utgår från att "svensk klassisk gran" är runt 500 alltså).

    Kram på er, G.

Svar på tråden För mycket är aldrig tillräckligt.