Godmorgon alla flickor
Tillbaka pa jobbet efter langhelg (här var det som sagt helgdag igar).. och nu aterstar endast 8 arbetsdagar! Det ska bli saaa skönt med semester och sedan ledighet av annat slag. Jag far alltid grav hemlängtan till sommaren och till jul av nagon anledning.
Vi har slutligen kommit oss för med att köpa de första sakerna till den annalkande flickan. Det känns VÄLDIGT mysko att ha en tom barnsäng hemma hos OSS..; Inte ska väl vi liksom... LOL! känns som om jag kommer att fa en chock i september..
Pa fradag tar vi taget mot Nantes och svärfamiljen för att riktigt RA OM varandra en hel helg. Jag fasar redan... Makens bror firar förlovning storstilat med kyrka o hela baletten.
En helg i "spiritualitetens tecken" - aaargggh! Missförsta mig rätt; jag ÄLSKAR att diskutera religion och livsfragor med troende vänner och andra, även om jag själv är ateist, eller kanske just därför. Men när man gar ut med "nu ska vi vara spirituella" sa blir det bara krystat och tillgjort. Makens bror har en stor tendens till det och mamman hänger pa för hon är överlycklig för att ngn vill hänga med till kyrkan (Hon är den enda aktivt troende i familjen).
Naja, det blir kanske inte sa hemskt som det känns.. men jag är övertygad om att svârmor kommer att vara som KLISTRAD vid mig. Hon är banne mig MEER fascinerad av min graviditet än vad JAG är. Jag har faktiskt inte lust att bara prata om det.. Näe usch vad grinig och hemsk jag är.. *gar och drar nat gammalt över mig*