Fråga prästerna 5

Puffar lite igen

Ska jag vara uppriktig tycker jag sådant är ganska larvigt... Men det är min högst personliga uppfattning, "kyrkan" har ingen som helst uppfattning i den frågan. Skulle inte tro att prästen bråkar om ni vill göra så.

Puffdags igen

Hahahahaha! Puffar är alltid välkomna!

Puff igen

MissMijah: Ja, det brukar vara okay under förutsättning att det är en låt som inte går tvärtemot kyrkans budskap eller så.

didis: Om det verkligen bara är lokalen man vill ha så är det förstås trist för mig. Om någon ber mig tona ner det religiösa så säger jag nej. Den kyrkliga vigseln är en gudstjänst, där kompromissar jag aldrig. Men det kan ju också vara så att man inte kallar sig själv troende eller kristen men ändå menar att det är något speciellt med kyrkan, kanske är man öppen för att det KAN finnas något som är större än vi själva. I så fall har jag inga invändningar. Skulle vi bara viga folk som är aktiva i kyrkan skulle vi få alltför lite att göra.

MissMijah: Det brukar absolut vara okay. Med stor säkerhet går det finfint.

didis:Nej, jag kan inte se den respektlösheten. Vi vet så lite om hur Gud verkar i människor. Jag vet en präst som sa till sina konfirmander "Om ni vill bli konfirmerade för att få en moped, så inte gör det mig något. Om nu Gud måste ge er en moped för att ni ska få höra om Jesus så är det okay" Jag tycker detsamma. Självklart är inte alla par som gifter sig i kyrkan troende - men kanske Gud ger sig tillkänna också genom att det är "mysigt" i kyrkan? Kanske "mysigheten" är Guds sätt att tala till en människa som aldrig någonsin skulle sätta sin fot i kyrkan om det vore sammanbundet med något slags trosbekännelse? Min egen mamma kallar sig absolut inte troende, hon är mycket misstänksam mot troende människor - men nog går hon i kyrkan ibland och sjunger med i psalmerna. Kanske är det också ett sätt för Gud att visa sig?

Det krävs ingen mognad för att ta emot nattvarden - det som krävs är att man är döpt. Nattvarden är en gåva som vi får utan motprestation. Kanske känner vi Guds närvaro vid nattvardsbordet, kanske inte. Vi är lika välkomna ändå. När det gäller barndop är även detta en gåva som skänks till oss av Guds kärlek. Barnet kan förstås inte förstå att det är döpt, men Gud har sagt till föräldrarna: Ditt barn är älskat, jag har sett just det här barnet och kommer att följa det genom livet.

Men visst har du rätt när du antyder att många nog inte riktigt vet vad barndopet innebär. Alltför många dopfamiljer tror att dopet har med namngivning att göra.

didis: Jag sa inte att "mysigt" är samma sak som Guds närvaro. jag sa att Gud kanske kan ge sig till känna i mysigheten. Det är skillnad.

Jag är inte heller redo att äta Jesu kropp eller dricka hans blod. Det låter rätt äckligt när man framställer det så. Självklart är det bröd och vin man äter och dricker - men Kristus är närvarande i nattvardsgemenskapen.

Dop och nattvard har en oerhört djup innebörd - jag säger bara att man kan ta det till sig även om man inte är helt klar över vad man tror. Gud är större än våra bilder av Gud.
Trosbekännelsen är kyrkans sätt att berätta vad hon tror på.
Det har ingenting med mopeder att göra - som sagt, poängen är att ungdomarna ska komma till kyrkan och få höra budskapet om Jesus. Skälet till att de går dit är kanske inte så intressant, det viktiga är hur de tänker om kyrkan när de går därifrån.

Jag skulle avråda å det bestämdaste. Jag tycker att stunden i kyrkan ska få vara högtidlig - sedan kan man skoja på fetsen efteråt.

Festen, inte fetsen