Lös biljett till barnkarusellen!

Jag verkar fatta trögt. Cicci skrev ju senast i veckan om Victors fall ur vagnen, och inte fattar jag för det att vi faktiskt borde börja använda en av de två (!!!!) selar vi har i vagnen.

Mindre drösade i backen med huvudet först under ett obevakat ögonblick, och det var verkligen ögonblick, i affären. Vi blev nog lika skräckslagna båda två. Fast hon fick det röda märket i pannan. Usch - jag är på jobbet en vecka, och kan sen inte klara av att ta hand om min dotter säkert. Höll på att börja stortjuta i centrum jag med, och tårarna är fortfarande inte långt borta. Gissar att jag får en grym utskällning av maken när han kommer hem i kväll. Välförtjänt!

Nu verkar det väl ha gått ganska bra, rådgivningen sa att jag skulle hålla extra koll de närmsta 6 timmarna plus i natt. Lillskruttis åt i alla fall mer lunch än på länge, och var sen ganska nöjd fast hade lätt till gråten när något gick fel. Hoppas att det mest berodde på trötthet.

Nu åker i alla fall den lösa selen på i vaket tillstånd. Ingen pardon!

Blääää...tar lite udden av det mysiga av vara med gostrollet en hel dag själv.

Tur i alla fall att revanchen med maken igår kväll gick bättre, så att inte jag också har bulor. Fast jag hade hellre fått det än lillskruttan.

Liten: trots att det känns jättejobbigt när de dråsar ur vagnen så brukar det gå bra. Vagnar är ju rätt låga nuförtiden! Men visst, det är en påminnelse om att använda selen. Livia har "tack vare" storebrors två fall ur vagnen i späd ålder varit kedjad sedan sittinsatsen började användas (när hon var fem månader). Men det verkar som om barn måste få sitt mått av fall tillgodosett ... Hon har flera gånger trillat från vår säng och från matstolen istället ... Mindre mår säkert fint!

Livias kusin (som är ett halvår äldre) satt i somras på sin pappas axlar. I en tiondels sekund missade han att hålla i hennes ben och då kastade hon sig bakåt ... platt fall med huvudet rakt ner i marken från 1,90:s höjd ... Han var inte poppis hos sin fru just då. MEN det gick bra. Både med huvudet och förhållandet ...

AM - huh så hemskt med axelfallet.

En rejäl påminnelse om selen. Det här var ju en så typisk "jag ska bara"-situation. OCh vi brukar ju lämna henne längre än så hemma när vi glömmer något på väg ut. Plötsligt händer det... Fast jag hade ju hellre önskat mig en trissvinst.

Nåja, ska vara lite huslig och steka bebisplättar. får se om liten flicka tycker om sånt.

Liten,

vet hur det känns. Vår tjej ramlade från sängen, jätteotäckt när hon bara är fem månader. Allt gick bra, vi behövde inte åka in utan övervakade hemma istället (pupiller, kunna väcka och regarera på kill under foten) och hon klarade sig bra. Jag har mått jättedåligt av det däremot, vi var båda föräldrar i närheten och lika medskyldiga men ändå gick musten helt ur mig.

Här blir det sele ögonaböj sittdelen åker på och vi ska barnsäkra hemmet i övrigt inom kort...

tjaaaa... vad är väl en brunch med trådfolket.. hm... jaaaa vad är väl en bal på slottet...

.... grubblar Vickan och målar vidare på dörrkarmen....

Helt otroligt! Jag blir först att skriva idag opch klockan har passerat 15:00! Men det kan ju bero på att vi var 11 tjejer som brunchade här i Stockholm idag. Supertrevligt att träffas tjejer och ha de så gott här inne ikväll. Själv tänker jag mysa med maken.

Näpp! jag hann före.. fniss fniss

Hejhej! Så kul att träffa er alla! Fast man hinner ju bara prata med en bråkdel känns det som när man sitter på en lång rad ... Hursomhelst längtar jag redan till nästa gång!!!

Kram

hejsan heeeej!
Fy tusan vad trevligt det var idag och vad GLAD jag är att jag fått lära känna er alla!

Mina symptom hittills idag har varit illamående och magknip, och har absolut inget med att göra att direkt efter brunchen tog jag en fika med te och chokladboll med min vän E. :-s Oh nej. *jonglerar med tuttarna* Jaa, lite ömma är de

Och jag har försökt diskutera barnfrågan med maken... han är inte så bra på att sätta ord på känslor... gaaaaaaaaaaaa blir så trött.