nu får det hända något!

Män, dem är vad dem är

Nä, skämt åsido...jag kände att om jag ville ha ett romantiskt frieri så fick jag fria. Vilket jag gjorde, Venedig '04 i en gondol precis vid Rialto bron

Att ni varit tillsammans så länge osv, tycker jag inte alls får dig att låta otacksam, du vill ju bara ha ännu ett tecken på eran kärlek, och det går på båda håll!! Jag är glad att visa att jag 'tillhör' någons hjärta liksom.... Visst ni har ju barn ihop och så, som sagt också stort tecken, men barnet är inte på fingret dygnet runt (som tur är kanske...)

Antingen får du förklara för honom så han förstår..eller ta tag i det själv.. Om du vet med dig att det sårar honom att du gör det, så prata med en vän till honom kanske...?

Vissa saker är bara inte prioritering för vissa män.... jag uppfattar det som att han tycker att det är så självklart att ni hör ihop, men du får kanske förklara för honom att det är inte det som förlovningen handlar om.. Få honom att se hur du känner det.

Lycka till

Jag förstår dig men om jag skulle vara du så tror jag att det är bättre att vila från frågan ett tag. Jag tjatade också mycket på min pojkvän, ville ha det perekta frieriet och typ förstörde det med min romantiska drömmar till sån grad liksom att det blev för stora förväntningar kring det att min kille inte hade lust överhuvudtaget. Om du vill ha ett perfekt frieri, så fria själv.

Jag håller ändå med din kille om att barn är det yttersta kärleksbeviset, jag menar en ring på fingret säger ju egentligen ingenting och framförallt inte om man inte är gift. Det är iallafall min åsikt. Prata även med din kille varför han inte är bekväm med giftermål. Är det för att det är för dyrt eller annat? Min kille var jättenegativ till giftermål och ville inte gifta sig alls för att han inte gillar kyrkan. När jag förklarade att vi behöver inte gifta oss i kyrkan, det vill inte jag helelr liksom, så blev han mycket mer positiv till att gifta sig.

Låter som att ni har olika åsikter och värderingar kring det. Det går inte att ändra honom och om det ska forceras fram lär det ändå inte bli sådär som du fantiserar om. Att leva upp till fantasier är över lag ganska svårt, och om det är något du längtat efter i flera år kanske du har massor med idéer och förhoppningar. Omvandla dem till handling och fria själv på det mest romantiska sättet du kan komma på. Om frieriet är viktigt för dig lär du vara bättre på att uttrycka dina känslor och göra det till ett fint minne.

För övrigt tycker jag det verkar vara väldigt många par där tjejen är drivande och killen hänger med och behöver en spark i baken titt som tätt. Det behöver inte reflektera känslor eller hur mycket man uppskattar personen eller relationen, utan bara olika personligheter och sätt att möta livet på.

nu har vi pratat igen. nu verkar det inte alls vara aktuellt med förlovning längre. jag frågade ju givetvis varför. för att han tycker att det inte ändrar något. att hans känslor inte ändras för att vi har varsin ring. att han älskar mig lika mkt utan. suck! han föstår inte hur mkt det betyder för mig trots att vi pratat om det flera gånger.

jag blir så ledsen att jag får dumma tankar som att separera osv. men det vill jag ju såklart inte.

Hoppaloppa mitt bästa tips är att fundera på hur ni kommunicerar med varandra. Fraser som 'Jag känner..' 'Det betyder mycket för mig...' 'Nu känner inte jag mig lyssnad på' osv, fraser som handlar om DINA känslor, fungerar oftast bäst för då blir den andra parten inte lika offensiv... När man säger 'Du får mig att känna' så låter det som en anklagelse och då är det lätt att man fastnar i fel typ av diskussion. Inte för att det har blivit så, jag bara tipsar att du ska fundera....

Sedan så är det ju svårt när man vill olika...kanske du även ska skriva ner lite så han får smälta det på det viset och kanske då också förstå mer? Om det går så långt att det är bröllop eller seperation....kan jag tycka ni behöver en mittpunkt... Sedan har jag själv försökt få M2B på samtalsterapi för att vi lättare ska förstå varandra...nu är han anti det med tanken går sakta men säkert mer o mer in och blir bekväm. Tyvärr så kan sånt här ta tid......

Hur känner du nu med allt? Har du fått tänka efter sen igår?

*kram*

Tjaa, ni är två individer med olika tankar och önskningar! Det är omöjligt för en man att göra "rätt" om man ställer orimliga krav/inte är tydlig med vad man vill. Och för att vara helt ärlig så kan inte jag utläsa vad du vill av din trådstart! Du vill inte gifta dig men du vill förlova dig, om ni beställer ringarna är det roliga slut så då får han inte fria, bättre då att han friar när ni ska gifta er... I´m confused!

Om förlovningen är det viktiga så kanske ni ska gå och beställa ringar och sedan bestämma gemensamt vad ni ska hitta på för något vid ringväxlingen. Det är varken värt mindre eller mindre vackert för att man kommer öeverens om det, tvärtom tycker jag! Har du höga krav på ett traditionellt frieri, fria till honom då, så får du det som du vill!

Vad är det med tjejer och frierier?!

Visst, det är roligt att bli friad till. Men måste det vara så uppjagat?

Om du nu känner som du gör, då tycker jag nästan att du får fria själv. För det kommer inte att bli som du vill ha det om du måste tjata på honom. Då förstör du hela grejen tror jag.

Håller med föregående om det där med frieriet. Känns bara meningslöst och löjligt att gå och tjata om ett romantiskt frieri, det förtar ju hela det romantiska i överraskningsmomentet. Dock tror jag att det är så många tjejer får sitt "drömfrieri", men låt dem leva uppe i det blå med föreställningen om att deras m2b helt oväntat friade på det mest hollywood-liknande sätt... Nej, det är minst lika romantiskt att som tjej fixa sitt eget drömfrieri, eller att gemensamt planera en romantisk förlovning.

Vad gäller ovilja till att gifta sig måste jag som jurist råda dig att ta upp den juridiska delen med honom. Äktenskap är sjukt smidigt när man har barn. Faktum är att det inte finns några avtal eller testamenten som ersätta det. Om han inte vill gifta sig för din skull bör han åtminstone göra det för ert barns skull. Det är en av de stora anledningarna till att jag själv gifter mig (vi har en 7 månader gammal dotter). Och när man ändå håller på kan man ju lika gärna ställa till med ett ordentligt bröllop =)

Lycka till!

Bra argument. De här har jag hört tidigare men jag har inga direkta exempel på varför, bara "att". Vad är det som blir annorlunda med att vara gift med barn el att vara ogift med barn... Kan du ge lite konkreta exempel / skillnader?

(sorry om jag stal tråden)

Ska försöka, det finns så oändligt många exempel, men ett av de viktigaste är väl vad som händer om den ena skulle gå bort. Var man inte gifta ärver barnet (1-åringen) allt. Kanske inte låter så märkligt, det är ju ändå den kvarvarande föräldern som disponerar det i egenskap av förmyndare. Men det är inte alltid så enkelt. Handlar det om lite större tillgångar måste överförmyndaren blandas in, ev. låsa tillgångarna tills barnet blir 18 år osv.. För att inte tala om problemet med ev. fastigheter som ärvs. Även om man skrivit testamente till förmån för varandra har barnet rätt till sin laglott. Är barnet inte myndigt måste god man utses av tingsrätten för att ta tillvara barnets intressen i dödsboet. Allt detta slipper man om man är gift. Då ärver nämligen efterlevande make/maka före gemensamma barn. Lätt som en plätt, inga myndigheter behöver blandas in.

Sen har vi ju läget vid en separation. Sambolagen har förvisso Äktenskapsbalken som förebild på den punkten, men det finns väsentliga skillnader. Vad gäller egendomsförhållandet överlag är principen att all egendom i ett äktenskap är giftorättsgods och ingår i en bodelning. Så är inte fallet när man bara är sambo. Bostad måste vara införskaffad gemensamt eller i syfte att vara parets gemensamma för att den ska omfattas av en bodelning vid separation. Det blir krångligare att reda ut det hela om man inte kommer överens vid en separation om man bara är sambo. Och finns det något värre för barnen än föräldrar som bråkar vid en separation?

Sen finns det otaliga bestämmelser både här och där som gör skillnad på gifta (partnerskap likställs) och ogifta par. Rättssystemet utgår ofta från den konservativa familjemodellen. Gift dig först, skaffa barn sen. Jag kommer inte på några bra exempel på rak arm, dels är det inte min specialitet, dels har jag varit föräldraledig länge och inte bläddrat i Den Stora Blå eller stött på några sådana här situationer på väldigt länge... Har inte riktigt detta i tankarna just nu =) Men ur juridisk synpunkt är det en klar fördel för föräldrar att vara gifta.