CAMBRIDGE kuren - tråd nr 13. Alla nya & gamla se hit!!
Alltså är det fler än jag som är lite deppiga??
Trots att jag går ned så bra i ivkt och kan ha fina kläder och känner mig mycket vackrare. Så är det ändå en typ av sorg jag känner.
En ledsamhet över den jag varit, varför jag blev så stor, hur jag sett ut, hur andra måste ha tyckt om mig. Känner en del skam över hur jag har sett ut. Rädsla över att min sambo kunde kanske ha lämnat mig kanske pga utseendet, om han varit en annan person. Tänk om jag satte det på spel? Vårt förhållande! Men han stannade ju kvar, för jag var och är samma person. Och han säger att han älskar mig precis lika mycket då som nu. Men ändå... Det sitter i huvudet på mig! Tänk vad jag kan ha riskerat! Min hälsa, relationer, sociala och yttre påverkningar och tyckanden som man inte kan blunda för.
Äh jag vet inte men jag har sen i förra torsdagen känt mig nere. Har även varit hungrig hela förra vecka, har ju oxå varit sjuk så det är klart att det spelar in. Men åh... jag bara känner mig så blääääää.... Trött ledsen! Matt i huvudet!
Känns på ett sätt som om det är dags för mig att trappa upp nu. Ska ju oxå göra det snart, men ju mer det närmar sig ju mer jobbigt blir det! 3 veckor av ren kur kvar. Sen en vecka med ca 50-100 gr rent protein per dag, sen en vecka med riktig upptrappning.
Men oxå en rädsla och ångest över att börja trappa upp, äta igen!
Suck huvudet är fullt med tankar som snurrar runt...