När man planerar bröllop och då man surfar på denna sida är det inte skiljsmässor man vill och skall tänka på i första hand. Men ändå, skiljsmässostatistiken är ju inte precis uppmuntrande.
Jag hörde nyligen att av par som ber tillsammans är det endast ett par av 100 000 som skiljer sig.
Det ni. 
Hammerman1 - kursen kostade ca 300 kr/par för en hel helg. Inte så extremt dyrt tycker jag.
sokkerstruten - skrattar du åt de som går på äktenskapsrådgivning också? "Haha, kan någon ha problem i sitt parförhållande?"
Vi har alltså inte problem, men tycker ändå att det är viktigt att vårda om sin relation. Det blir ju knappast sämre av att man funderar på vad sitt kärleksspråk är, hur man kan lösa konflikter, leva med olikheter, hur man kommunicerar på olika sätt och hur man skall leva i äktenskapslöftet.
Mariya skrev 2009-01-23 22:09:21 följande:
Det är kanon att ni går en sådan kurs om ni behöver det.
Det låter som familjerådgivning om du frågar mig, där får man också lära sig att kommunicera bättre.
Om ni tycker om att be tillsammans - fine. En del spelar golf eller sjunger i kör tillsammans, huvudsaken är att man trivs ihop.
Det är bra att vara källkritisk. Det skall man vara.
Jag tror ändå att det ligger en viss sanning i undersökningen, med rum för en viss felmarginal (som i all forskning).
Mariya skrev 2009-01-23 22:20:14 följande:
Min poäng är att de par som gör saker tillsammans troligen trivs i varandras sällskap och därför skiljer sig i mindre omfattning. Något vetenskapligt stöd kan jag, lika lite som du, presentera.
Menar du att det är bönen i sig som gör skillnaden? Att det handlar om ett gudomligt ingripande??
Visste du, på tal om bön, att nyopererade som fått förbön läker sämre än de som inte får förbön (om de visste om att de fick förbön, annars gjorde det ingen skillnad)? Allt enligt en amerikansk undersökning som presenterades på en smärtkurs jag gick, har referenser i anteckningarna på jobbet. Spännande!
Förlåt mig kära människor, speciellt Hammerman1. Glömde att jag inte var på universitetet och inte får öppna munnen om jag inte har 100% forskningsbakgrund till det jag säger. Jag studerar annars historia, psykologi och teologi och borde ha lärt mig bättre.
Jag kan inte nu länka till undersökningen eller säga vilka metoder man har använt. Kursledaren på denna kurs, som förövrigt är en ärlig och bildad människa, berättade om denna undersökning. Jag kan maila honom och fråga mer om undersökningen, eftersom han säkert gärna svarar. Skall jag återkomma med informationen? Eller skulle du ändå bry dig?
Visst är det jobbigt när mirakulösa påståenden granskas kritiskt?
Ja visst är det.
