I vått och torrt (del 5)

Hejom fejom!

Nu har vi haft en intressant förmiddag och en underbar lunch!
Efter läkarbesöket föreslog jag att vi skulle åka ut på Djurgåden en sväng. Vi gick upp till Hasselbacken och åt deras lunchbuffé i värsta lyxiga stilen-fast man går på a-kassa och allt.... Men det var vi värda, visst?

Läkaren är JÄTTEBRA och han har berättat och förklarat så mycket olika grejor att jag är alldeles snurrig..

Hur som helst:

*Simmarna är bra -det är bra av många skäl, nu slipper manligheten få sig ngn törn...och det är ju då fullt möjligt att just vi ska få barn med varandras celler.

*Min cykel ska kollas upp. Jag ska dit på UL den 14/4 och det är dag 17 i min cykel. Då hoppas vi det är ÄL på g. Då kollar de uppallt med hormonnivåer, sekret och passager och gud vet allt vad det var, så de ser att en äggblåsa verkligen håller på att släppa.
Eftersom det ju kan vara ÄL innan med(fast då är det ju påskstängt) så kan vi ju gott försöka då själva för säkerhets skull. Även iafall de då ser att det är ÄL den 14.
Annars syftar den Ul undersökningen främst till att fastställa att allt är som det ska och efter det ska man då styra med hormontabletter och lura kroppen till en bättre regelbundenhet.

Det kommer för att inte slösa en massa tid och försök och kämpande,då att handla om att man i princip klockar ÄL och så blir det svisch till kliniken, mer burkande och så helt sonika insenimation!

Ja det kändes verkligen inte som att det på något sätt skulle vara omöjligt eller så. Det var också en befrielse att han sa att jag fullständigt kunde strunta i att kissa på de där förbaskade ÄL-teststickorna.

Han verkar öht vara väldigt kunnig och det ingav förtroende. Skönt.
han tyckte också att den där doktorn jag träffade som tyckte jag skulle låta bli att bli gravid för att jag ju inte har ngt jobb kunde bara hålla klaffen.

Det som ska tima nu är ju då att man ska få till ÄL på en vardag-ALLRA helst ska ju sambon vara ledig också, men annars får han faktiskt sjukskriva sig eller byta pass med ngn eller hur han nu vill.

Åh, jag som tänkte fråga särskilt om det!

Nä, men på sätt och vis ändå, för han sa att då när det är klart att Äl är och det ska göras inseminering, då kan man göra typ tre irad, och så sa han att eftersom det är så här många miljoner eller miljareder eller vad det nu var för siffra, att ta av, så är det inte så att det tar slut efter en utösning utan det finns i förrådet...typ.

Ja eller hur? fast nu blir det ju:"du måste ta mitt pass, jag ska IGEN r**ka i en burk..."

Han hade förresten berättat den historian redan på jobbet och de hade garvat sig fördärvade åt hur pinsamt han tyckte det var...

Jag kan ärligt nästan tycka det är lika bra att det blir så här och inte ställa klockan och köra 4 ggr på ett dygn. Jag är inte alls säker på att det skulle bli så huoristiskt. et ska ju till en del för killen också och är det sådär påtvingat, kan jag mycket väl se för mig vissa problem...vilket förmodligen skulle leda till att jag blev helt frustrerad och antagligen helt omotiverat arg på honom och så blir allt skit...

Visste ni förresten, att det där provet han lämnar, inte får injeceras direkt utan måste behandlas så spermierna skiljs ut, och placeras i en vätska som är BÅDE spermievänlig och livmodervänlig, för annars får kvinnan KRAMP i livmodern!

Hade jag ingen aning om!

Och förresten: TACK för alla hållna tummar idag! Man blir alldeles rörd när man kikar in och ser att alla hejjar...

Äta bör man! Usch för illamåendet!

Ja snacka om att det nu är till att syna livets mirakel i sömmarna...eller simmarna...

Räkan och utvärdera oc skilja ut och ha på burk och så sätta kateter och försiktigt låta simma...och kika på ägg och äggblåsor och mäta sekret och allt möjligt.
Det är ju inte riktigt klokt. Man kan ju inte ens SE de små olika viktigheterna!

RÄKAN har jag visst skrivit därovan... Jag menar RÄKNA!!!
Några räkor är tackochlov ännu inte inblandade i den här röran...

Ja! Otroligt stor lättnad var det att få en läare som kändes att han kan sitt oråde framlänges och baklänges och att han gick att prata med utan att man kände sig sådär liten och dum som man ofta tyvärr gör i vården tycker jag.

Mycket befriande!

Blivande fru L skrev 2009-04-02 17:08:03 följande: