Hur mycket av traditionen finns kvar?
Traditionen har ju varit att man som kvinna tar mannens efternamn när man gifter sig. Men hur vanligt är det idag egentligen?
Traditionen har ju varit att man som kvinna tar mannens efternamn när man gifter sig. Men hur vanligt är det idag egentligen?
Hälsa svärfar att jag håller med Aleta!!
För övrigt har vi också behållt våra respektive efternamn (men barnen har dubbelnamn). Min svärfar grumsar också lite över det för han tog sig ett nytt namn som ung och hoppades väl bygga upp en egen liten "klan". Hans söner har dock motsträviga fruar som behåller sina egna namn...
Stackars alla svärfädrar till brudar, men tänk på alla glada svärfädrar till brudgummarna!
Våra barn fick mitt namn som efternamn och som sista förnamn: mannens namn+dotter.
Den "regeln" om den nånsin funnits bröts med 1982 års namnlag!
Om ni ska ta ett helt nytt namn så kostar det 1500:- för en av er att byta till det och sen är det gratis för den andra att ta det namnet när ni gifter er.
Om ni båda ska byta till ett nytt namn samtidigt så kostar det 3000:-
Vi har valt att m2b býter först och sen tar jag hans vid giftermålet och det kostade då 1500:- för honom att byta och för mig blir det gratis.
Svanboet och tindragull:
Eftersom maken tog sin mammas flicknamn så var det gratis. Det sköttes via Skatteverkte, inte PRV (som sköter handlägging av nya efternamn). Tar man ett nytt efternamn kostar det 1500 kr via PRV.
Attans! Jag får nog fundera mer på det där med namnet... egentligen är det ju inget större fel på min blivandes, jag tycker bara att det känns så vanligt med Hult. Är det gratis även om namnet finns längre bak i släkten, typ morfars frus flicknamn eller nått.
Japp, det stämmer! De priserna jag pratar om är om man tar ett nytt namn som inte finns.
Jag byter till min m2b:s efternamn
Hur som helst blev det så att vi lottade om vilket efternamn vi skulle ta och det blev mitt!!
Jag och maken behöll våra respektive efternamn då ingen av oss ville byta. Jag har dessutom bytt en gång i livet, och det får räcka. :)
Jag tänker ta min m2bs namn. Jag vill att vi heter samma och han har ett fint namn. Mitt är dessutom vanligare.
Jag har alltid varit inställd på att byta namn om jag skulle gifta mig, om inte maken hette något av typ tre namn som jag inte skulle vilja ha så det känns helt naturligt. Hade mitt namn varit speciellt hade jag behållit det som mellannamn.
Kan tilläggas att m2b är nöjd med mitt beslut.
Småfeministisk som jag är så är det verkligen inte självklart för mig att ta makens namn då jag gifter mig enbart för att man gjort så i några årtionden
Såå, eftersom han har Sveriges vanligaste efternamn (enligt nån av många listor jag kommit över) så har jag varit alldeles motvillig. Han har själv inga problem med att byta till något annat efternamn, så vi kommer antingen ta mitt efternamn (som inte är lika vanligt som hans) eller ett släktnamn som jag fortfarande håller på och kollar upp.
Undrar också om det kostar något att byta till ett släktnamn? Det är ju inget "nytt" efternamn direkt och borde inte ses som ett prv-ärende, eller..? Är det dessutom upp till en själv att kunna bevisa att man har namnet i släkten?
Jag kommer att ta min M2B´s efternamn då hand är ovanligare. Kommer dock ha mitt eget som mellannamn. :)
Min m2b vill absolut inte byta sitt efternamn, som är vanligt där han kommer ifrån. Enligt traditionen där så tar kvinnorna sina mäns efternamn.
Jag fick min mors efternamn som är väldigt ovanligt (pappa har et -son nanmn och tyckte det var slöseri med ett fint efternamn om vi barn skulle fått hans) vid födseln och har absolut inga planer på att byta. Vår son har mitt efternamn och min m2bs efternamn som mellannamn. På det sättet så kan han använda svenskt efternamn här och sin pappas efternamn om han skulle vilja det när vi hälsar på i hemlandet.
Jag kommer ta min mans efternamn som mellannamn, mest för att visa att jag faktiskt är stolt över att tillhöra hans familj också.