Är helt förvirrad , vad ska jag göra(lååååång)?

ISOP, tummen upp!!!

jag tycker inte du är elak...

Du vet mycket väl vad du måste göra och att pengar eller att han givit dig underbart sex förut är helt oviktigt i långa loppet.

Att man kan fastna för en kille(eller tjej) med grava problem vet jag mer än väl.
Att du ens funderar, när du har BARN som inte är hans, är HELT oacceptabelt.
Du är skyldig både dem och dig själv och i förlängningen även honom att sluta lura dig själv.

Hur du KÄNNER det spelar ingen roll, vare sig i hans sjuka liv, tufft, men så ÄR det, och inte heller för hur du måste agera.

Det här är större och viktigare än känslor och det du kallar att du älskar honom. Du har ingen rätt att utsätta dina barn för en missbrukare. Hör du det?

Sanningen om det här svider rejält och att det gör ont och att du behöver hjälp att hantera den sorgen och besvikelsen, det är inte konstigt. Sök den hjälpen, men mer än allt: få honom ut ur ditt liv!

Du vet visst det vad du behöver göra. Sluta älta och gör det kvinna, för det kommer bara att bli värre.

Hårt? Ja! Det är hårt och det är svart på vitt också. Det finns ingen enkel väg och det finns inget trollspö att vifta med så det blir som du önskade.

Jag är inte en som bara hoppar in och dömer. Jag är en av dem som verkligen på djupet vet vad det är frågan om.
Gör inte det här mot dina barn, om du nu skulle vara beredd att fortsätta göra det mot dig själv.

Nu måste du tänka på ditt bästa!
Det är jättesvårt att ta steget att komma ur den här relationen, men du kommer att klara det.
Han kommer att klara det.
Just nu funderar du mycket kring honom. Hur du ska kunna göra det mest skonsamt gentemot honom. Tyvärr skadar du dig själv lite mer då du inväntar rätt läge.
Det är så svårt när man inte vill vara den dumma som gör slut, men om du tänker såhär litegrann att du gör honom något gott.
Att nu måste han ta över kontrollen över sitt liv och ta sina konsekvenser för hur han agerar. Det kommer få honom att växa!
Det kommer få honom att börja ta hand om sig lite bättre. Han vet nog innerst inne att det liv han lever just nu inte är bra.
Ju mer du bäddar kring honom desto svårare blir det att börja ta hand om sig själv.
Du är inte den person som kan hjälpa honom. Han måste göra det här jobbet.
Jag vill absolut inte skuldbelägga dig, men man blir medberoende till slut i en sån här relation.
Det blir så mycket svårare att tänka klart när det är känslor inblandade. Men du har något inom dig som gnager, att du är ju inte lycklig som det ser ut just nu.
Att han har förändrats så mycket sen ni träffades är ju varningstecken i hög grad. Även fast han var en jättemysig kille när ni träffades och att han har sina fina sidor också, så räcker ju inte det. Om någon fastnar i ett dåligt mönster så spelar det ju ingen roll hur man var för tidigare.Det är ju här och nu man lever. Ett förhållande måste vårdas och behöver engagemang kontinuerligt. Om man inte blir respekterad och älskad, så känns det ju inget bra!
Att han inte vill involvera sina föräldrar är något du inte ska ta ansvar över. Att han säger att han tänker sova i trapphuset hellre då, tror jag bara är något han säger för att hålla dig kvar ett tag till. Tror du att han verkligen skulle göra det? Jag tror om inte annat att dina grannar tillslut ber honom om att förflytta sig någon annanstans. Låt han fatta sina egna beslut. Om han väljer att göra så, så låt honom ansvara för det. Man kan säkert ringa störningsjouren eller hyresvärden om han ligger där på nätterna.
Vad säger det här om honom egentligen? Han förväntar sig att du ska lösa hans problem. Du har redan varit storsint och har ett stort hjärta. Nu är det dags för dig att släppa taget!

Hej alla som orkar att lyssna:)
En liten rapport från igår.
Tog en fika med min syster som är på besök i sverige denna vecka...tack gode gud för det:))
Hon blev helt chockad då jag berättade allt ! Hon har bott ihop med oss i tre perioder i 4 veckor var gång och inte märkt ngt, tvärtom hon tyckte att han var såå bra för mig.
Iom att hon också växt upp med vår alkoholiserade mamma så fick hon ju gåshud(milt uttryckt).
Åkte hem och sade till honom att jag vill ställa in våra planer att gå ut nu på fredag . Då blev hans respons "typiskt att du ska komma hem och skapa dålig stämning , jag hade ju tänkt att vi skulle ha sex idag"??? Den ursäkten har han kört med i tre månader, varje gång jag vill diskutera vårt dåliga sex och kärleksliv så kontrar han med att "Och jag som hade planerat att ha sex med dig men nu tappar jag sugen när du bara pratar om negativa saker och tjatar på mig"?? Sa det till honom igår att detta med att "sexstrejka" så fort jag vill prata med honom biter inte längre för det blir ju inte sex oavsett vilket humör jag är på!! Då sa han att jag kanske ska ta det som ett varningstecken att eftersom varje gång jag blir en citat"negativ surkärring" så tappar han sexlusten!!?? Alltså lägger han skulden på mig igen.
Han tycke att om man "skapar" en positiv stämning och inte pratar om problem så tar man sig upp ur "skiten" så småningom.
Jag kontrade med att då kör vi ju den klassiska "huvudet i sanden" grejen och det kan ju knappast få oss att lösa våra problem!
Tog upp med att han måste söka hjälp för sitt missbruk , då kontrade han med att "ja jag har ju länge sagt till dig att du måste gå till en psykolog för att få hjälp med dina psykiska problem"!! Då sa jag att detta med att försöka projicera över problemet på mig funkar inte, har varit med i missbrukskarusellen alltför länge.Han vägrade dock inte att söka hjälp men menade på att då måste det vara ngt "bra" ställe!Jag håller med såklart men sa att några pengar till att lägga in sig för det finns inte att bidra med iaf inte från mitt konto. Han var dock konstigt nog väldigt lugn under hela kvällen.
Jag försökte också peppa honom med att ta jobbet som han har fått på orten, försöka hitta andrahands boende, som jag kan hjälpa honom att hitta, skapa ett liv och inte fly bort 80 mil till xxxx.
Han menade på att det blir det enda alternativet .
Vi gick ock tränade tillsammans och då han skulle strunta i konditionen efter styrkan så frågade han innan han gick "ska jag prata med pappa och fråga om jag kan hyra lägenheten släkten har i xxxxx? isf får jag den 1.5?" Vilken fråga att ställa mitt i gymmet! Då sa jag ja och han vände på klacken och gick!
Väl hemma var han väldigt len hela kvällen . Gjorde dock väldigt udda saker tex ist för att kanske försöka prata med mig så ville han spela Guitar Hero för som han sa, jag har ju ingen Play Station och då vill jag passa på att spela nu!!??
Jag kunde bara konstatera att han visar ju inget utåt iaf om att han sörjer över förlusten av mig!! Då sa han att han går sönder inuti för jag är hans ALLT!!?? Mycket konstigt sätt att visa det tycker jag.
Och som svar på någons fråga , ja han ger mig hela sin A-kassa och behåller bara det mest nödvändiga typ pengar till snus, busskort,lån som dras från hans konto och till gymmet.
Resten betalar jag med "våra" pengar . med efter alla hans utgifter (förutom utekvällar och andra nöjen, kläder och resor för det har jag stått för) så han har inga pengar kvar!
Det var dock hans idé att vi skulle göra så här.

Kramar

L - Ä - M - N - A H - O - N - O - M!!

Tag hjälp av vänner och de som står dig nära, rid ut sorgen och du kommer att må sååååå mycket bättre efteråt, I promise!!!
Lycka till!

SKönt att du fick prata med honom.
Men han inser nog allvaret i det och försöker vara dig till mötesgående.
Du måste ha i tanken att han kommer falla tillbaka i dom gamla spåren igen. Hur go han än e just nu.
Bästa är om han flyttar och klarar sig själv, så som att betala räkningar och allt omkring. För nu sköter ju du allt.
Du måste sätta stopp för mamma rollen som du har till honom.

Hoppas nu att han tar sig i kragen och fixar detta.
Och att du orkar stå på dig.

Jag tycker att det är bra att du stod på dig när han försökte vända över problemen till dig.
Fortsätt nu att vara stark och fråga vi jämna mellan rum om den lediga lägenheten. Så att han inte "glömmer" bort.. Eller vi har det så bra nu så jag trodde inte att jag behövde...

Fy vad jag känner igen delar av hans reaktion. Vilken backflash!!
Jag var 24-25år och han hade inga problem med spriten. men gud så svartsjuk han var.. När vi grälade fick han tillslut sätta sig på händerna för jag blev bara räddare och räddare för honom. Många hål i väggen i den lägenheten. den var dock hans, jag fick nog ringde mina föräldrar och flyttade ut på bara några timmar. han var inte hemma och visste ingenting. Han fick så han teg.

Han är så förutsägbar i sina reaktioner att det bara stärker intrycket: ju fortare du klipper alla band, dess bättre.
Du är inte hans allt.Se åtminstone till att fortsätta stå på dig. Annarsblir du hans dörrmatta.

Du är värd riktig kärlek! Skillnaden på det och vad du har nu är himmelsvid. Nöj dig inte med mindre!

Hej alla,

Igår genomförde vi tyvärr den planerade utekvällen.(dyr)Det slutade med att han tog sönder den nya telefonen han fick av mig i julas genom att kasta den i väggen(hål i ny renoverade väggen). Han skrek och bråkade för att han inte fick äta på Burger King på hemvägen!!!
Så för 1,5 timme sen så förde jag över halva hans a-kassa tillbaks till honom och tog tillbaks nycklarna. Talade om för honom att han ska ut NU!! Han vart otrevlig såklart men frågade om jag för sista gången ville sätta mig på hans k.k!! Då ska man ju komma ihåg att vi inte har ngt fungerande sexliv.
Nu packade han lite saker, inte alls mkt och ska upp till xxx ikväll(80mil bort). Jag sa att "ta med dig allt som är ditt av värde" då svarade han att "du var det enda av värde jag hade"!
Jag går sönder inombords!!!!!Han är dock mest irriterad!!
Han går nu om 10 min en lättnad samtidigt som jag håller på att upplösas i atomer!!!
Trodde aldrig att detta skulle hända!!!
Så lurad jag är , nu försöker han tala om att han kan inte eg åka till xxx heller för att han kan inte bo där heller!
Nu säger han att detta är mitt fel för att jag "lovade" ju honom att inte slänga ut han på dagen utan att han skulle fä till 1/5 på sig. Han Har ju rätt men jag ORKAR inte att ha honom här längra skrikandes på mig . Han är otrevlig och förnedrar mig hela tiden...NU gick han!!
Vad HEMSKT det känns!!

Vad skönt om du sett igenom beteendet såpass att du blir arg och handlingskraftig istället för att ta på dig skuld.

Kram!