I vått och torrt och stiltje och orkan

Hej Ankan och Daa!

Vad härligt att få starta semestern en dag tidigare! Och det är alltid mycket skönare att jobba hemmavid åt sig själv eller hur?

Och Daa, vi får ju snart ta helg och sen är det bara en vecka kvar! *uppmedhakan*

Jaaaa... helg! *lyfter upp hakan och jobbar på lite till*


Har du några stora planer? För helgen alltså.

Hej tjejer! *vinkar febrilt*

Blommis, hoppashoppashoppas huset inte är en besvikelse och att det kan bli verklighet!

Ingis, hoppashoppashoppas du slipper insulin. Jag tycker du har varit duktig, så det så!

Daa, är det något speciellt du är nere över? Allt det jobbiga som har hänt kanske? Snart helg och snart semester, heja heja!

Leksi, kul att få veta lite mer om dig!

Ankan, SEMESTER, wiiiii!

Vi hade en supermysig dag med gudsonen igår. Djurparken, flygplatsen (tittade på flyg), traktorer och lekplats hann vi med innan vi köpte med pizza hem till hans trötta föräldrar Deras nyaste lilla bebis är såååå liten och sååå söt! En vecka gammal idag...

Idag är vädret lite sämre, hoppas hinna ta en powerwalk inna det börjar regna igen... Kram så länge!

Jag kan meddela att jag inte hann ut, vilket jag är ganska glad över eftersom det vräker ner nu... Får aktivera mig inomhus med Wii fit istället

*vinkar till Ninnnis*
Kul med en mysdag!

Igår var det lite extra jobbigt med det som hänt. Det blev lite väl många påminnelser om vad vi hade haft och förlorat. Och så var jag så trött i kroppen så allt blev ännu lite jobbigare.
Vet inte hur länge man "får" känna sig nere...
Efter några telefonsamtal med goda vänner känns allting bättre. Lite perspektiv är aldrig fel.

Nu är det alldeles snart lunch och det betyder att det bara är några timmar kvar av arbetsveckan.

Lycka till på din powerwalk.
Kram till er.

*vinkar ivrigt så att kanske alla semesterfirarna ser*

Så snabb var jag att skriva... ;-?
Wii fit funkar nog också bra.

Daa, jag tycker absolut att man får känna sig nere så länge man känner att man behöver efter en sådan sak som ni har gått igenom. Eller, det är kanske inte bra att vara nere i all evighet, men du har låååångt kvar till den nivån! Jag tycker du verkar väldigt sund, stark och vettig i allt detta, så jag tror absolut att du kommer klara att "bryta ihop och komma igen". Dessutom verkar du ha väldigt bra stöd i såväl din make som vänner och familj, vilket är ovärderligt. Kraaaaam!

Ps. Jag fastnade här istället för Wii, men snart så... Ds.

Tack för uppmuntran.

Åh Daa, det är klart du måste få sörja! Och hur lång tid det tar det är det ju bara du (och din man) som kan säga. Tycker det är strongt att du är tillbaka och jobbar och kämpar på. Skriver under på allt som Ninnis skrev så välformulerat!

Tack Leksi. För det mesta känns det ganska bra, för det finns ju så mycket att glädjas åt, stort och smått (kroppen visar tecken på att börja normalisera sig igen: det känns bra). Det är bara ibland det blir för jobbigt och jag vill krypa undan nånstans och gny.
Ni får lovar väl att säga till om jag skulle börja älta eller nåt sånt?

Nu är det bara några timmar kvar innan det är HELG! Det fixar vi, Leksi.

Hur går det med Wii fit, Ninnnis? Jag har städat klart nu

Oj, nu håller jag på att missa kafferasten.