Tantvarning 5
SEdan får vi se vad röntgen säger. Hoppas, hoppas, hoppas armen läker som den ska!!!!
SEdan får vi se vad röntgen säger. Hoppas, hoppas, hoppas armen läker som den ska!!!!
BLOOOOOMMAAAAAAN!!!!
Gud vad vi saknat dig!!
Förstår att du åker på en känsligmässig roller coaster nu, helt förståeligt. Och att din kropp sagt ifrån förvånar ju inte heller; SOM du gått an de senaste veckorna.
MEN, toppen med en granne som är massör!
Har Lilleman varit till skolan ännu? Hur går det?
Jobbigt med alla avsked, MEN nu blir det spännande med nya möten, när ni fått landa lite. Och du fått låta dina värkande lemmar återhämta sig.
Störtar in som hastigast!
Fjällbruttan: OJ, vilken kämpig start för de små töserna. Hoppas din syster orkar, skickar över styrkekramar som du får vidarebefordra. Mina tankar är hos hela familjen. Kram!
Blomman; Låter som att din son kommer att finna sig tillrätta, men klart att han kommer sakna sina gamla kompisar.
Stockholm ligger ju dock inte i världens ände (även om det kan kännas så ur ett Norrlandsperspektiv), så nån gång kanske de kan träffas ändå?
Idag ska jag på massage och sedan har jag bokat in mig på Yoga ikväll, första gången i mitt liv, för nu måste jag göra något åt mina onda axlar, rygg, värkande skalle och stressade inre.
Kram till alla! Hoppas ni får en bra dag.
Boxrar (hundarna) är så härliga. Hade en i gruppen på Brukshundsklubben när jag gick där med min vovse. Man fick alltid värsta pussen av Boxern när man kom dit
Boxer som i TV är mindre rolig. Funkar när väderförhållandena är perfekta, men annars kan det vara lite hackigt.
Boxer som i shorts är väl okej
Cantaton: Heja dig, nu är du igång. Vad strong du varit med träningar 3 ggr i veckan!
Tinker, såg ditt meddelande. Vi hörs av närmare
Blommis, skönt att lillstumperumpen kom till rätta!
Men Tinker; alltså jag tycker ni har fått er beskärda del den senaste veckan, det sista du behövde var att Ärkeaset gav sig tillkänna igen Men det är ta mig tusan som att de har en radar och VET när de ska slå till...
Många styrkekramar får du av mig. Behöver du en rysk torped på 120 kg, så hör av dig. Vi är ju i krokarna under veckoslutet
Idag har jag varit på Yoga första gången i mitt liv. Huvudvärken blev nästan värre efter förmiddagens massage, men efter Yogan så är den puts väck Fantastiskt! Man känner sig rätt avslappnad.
Ska krypa till sängs. Imorgon vill jag gå på körövning igen, men maken har träning så det är under förutsättning att jag lyckas muta tjejerna att följa med och leka i lekrummet. Vi får se.
God natt!
God morgon. Eller god och god...
Min 6½-åring har fuckat upp min morgon återigen och gårdagens Yoga-harmoni är som bortblåst
Länge sedan jag flippat ur så totalt
Och nu mår jag lite dåligt
Usch, jag vill bara hämta hem min enerverande sexåring och krama om henne jättehårt och resetta den här dagen Har jättedåligt samvete för att jag skrek och gormade... Hon var så ynklig när vi skildes åt.
Hjärtat slits i tusen bitar känns det som. Nu när ilskan lagt sig. Tänk om hon är ledsen och mår dåligt hela dagen
Tack Blomman Skönt att jag inte är ensam om att vara rabiat småbarnsmonstermorsa.
Egentligen var det inte nån stor grej som jag kan sätta fingret på, som fick bomben inom mig att brisera. Bara det där småtjafset från det att hon steg upp till det att vi var på väg ut genom ytterdörren...
Droppen som fick bägaren att rinna över.
Jag BLIR så less på dessa sura, demonstrerande miner om att allt är FEL. Allt från byxor som hasar, bälten som är krångliga, hårband som åker av och på och frisyrer som inte är bra, jackor som man måste dra igen snoddarna där nertill, och när man gör det så är det obekvämt, sockar som knölar... ja, du vet alltihop som gör att man bara... BLIR GAAAALEEEEEN!
Man tycker att "Herregud vad du gnäller unge, du vet inte hur bra du har det, det finns barn som varken har byxor, jackor, sockar eller skor" . Sen när man gapat och skrikit så håret fladdrar på ungen och hon är spak och ynklig... Ja då bannar man sig själv och tänker: "Herregud, vad håller JAG på med? Det finns de som skulle ge ALLT för att överhuvudtaget få HA en frisk och viljestark sexåring att rå om" Då skäms jag.
Men, men det är väl ytterligare bara ett bevis på att man inte är mer än människa och långt ifrån perfekt.
Undrar hur det går för Fjällbruttan och systern med sina små pyttetjejer? Hoppas de är starka de små töserna och att hela familjen får den support de behöver.