Halloj tjejer!
Hoppas ni mår bra allihop. Jag följer med spänning plus och inte plus och ultraljud och födslar.
Håller tummar för allihop att saker och ting blir som ni önskar.
Blandar mig i lite ang tiden med en nyfödd bebis hemma och släktbesök, eftersom jag har varit med om det också:
Man har verkligen FULLT UPP med att komma ikapp med känslor (hormonerna härjar verkligen runt i kroppen efter en förlossning och när amningen ska komma igång), amning, bekanta sig med knyttet, bara att gå på toaletten kan vara jobbigt, osv.
Jag o min man köpte hem köpesfika och hade i frysen vid ev. oundvikliga besök. Baka fanns inte ens på kartan... Men de flesta hade dock med sig eget fika. Antingen fixade de kaffet själva, eller min man. Med första hade jag svårt att gå och stå pga infektion i såren de sytt, så då fick min man byta blöjor och sånt, och då fick gästerna fixa det mesta själva.
Min man har dessutom varit bra på att säga ifrån; "Nej, nu behöver vi vila och lugn och ro, ni får komma en annan dag" Det har varit guld värt. För man är verkligen jättetrött och sliten och hur kul är det att sitta och gråta hela tiden samtidigt som man försöker amma? Så mitt råd är: Be er man vara er röst och säga ifrån, och avsäg er besök de första veckorna. Vettiga vuxna förstår detta och tar inte illa upp. Det är dessutom roligare att bekanta sig med en bebis som hunnit bli lite mer medveten om och nyfiken på världen runt om kring. Första tiden är det ju mamma (och pappa) som gäller och är det enda bebisen fokuserar på och behöver.
Kram till er alla!