Summan av kardemumman - livets väsentligheter

Stort, stort grattis BS med familj!

Men - BS var inne i tråden 22.21 och Astrid är född 3.48? Väntar med spänning på berättelse. Du som var så säker på att gå länge över tiden!

Och nu är det snart dags för Televinken också!

Det här med andningslarm är vädigt personligt. Vi valde att ha det, men ändå lade vi vår tjej på rygg. För oss kändes det tryggast så. Hade hon velat sova på magen hade hon fått det men aldrig utan larm. men det är vi det, alla resonerar olika.

Om någon är intresserad så är här mina tips:

Vi hade när hon var liten Respisence som är en liten dosa man fäster i blöjan. Då kan man ha henne även i sin egen säng och ha det om hon sov i vagnen.

Bra sajt är www.andningslarm.se, de både säljer och hyr ut. Är man osäker kan man ju hyra och testa?

När hon började sova i eget rum gick vi över till Angelcare www.andningslarm.se/innehall/andningslarm/angelcare/ac_1.som är den bästa Babyvakt jag träffat. Vi bor i treplanshus så en babyvakt är ett måste, slår man på TV:n hörs inte ett pip.
Den har vi nu bara som babyvakt.

Telis,

vi hade ett litet andningsuppehåll precis i början. Jag glömde såklart skriva att det lilla larmet vi hade i bröjan funkade så att det vibrerar lite mot magen innan det larmar. På det sättet kan andningen komma igång. Vi vet inte om det vid det uppehåll vi var med om var larmet, att vi petade till eller om andningen kom igång av sig själv, troligen det sista.

Svaret på din fråga är att vissa upphåll kan man genom att peta till klara själv, andra kan man inte hantera utan då behövs det medicinsk hjälp.

Man bör lära sig första hjälpen tycker jag så att man vet vad man ska göra om det larmar, det gäller såklart även om man inte har larm. Det finns sajter som visar ganska bra och enkelt.

Och, jo man svimmar nog nästan av skräck. Fast jag hade nog knappt sovit av skräck om jag inte haft larmet, så för mig kändes valet givet. Jag är inte allmänt nojig, men i detta fall var jag reellt rädd för PSD. Vi hade kämpat så, vi hade förlorat anhöriga nyligen och för mig lurade döden mentalt runt hörnet.

Jag skrev förresten att vi lade henne på rygg, det jag menade var att vi inte lade på mage trots larm. I realiteten valde hon att ligga på sidan redan från dag ett, hon var ganska stark i nacken. De skällde ut oss på BB för att hon inte låg på rygg.

Sen började hon sova på mage i egen säng typ vid sju månader, då är ju risken mindre men larmet var tryggt att ha.

Kikar in som snabbast gör att säga att jag håller hårda, hårda tummar för Nenne och Snaily!

Åh vad du skriver befriande roligt BS! Hoppas värdena är bra och att allt rullar på så att ni får komma hem till storasyster snart.

Tjoho för Nennes prick och Blivandes lill-muffins och Snailys äggblåsor!

Blivande, beklagar dödsfallet också. Jag kan tänka mig att julen blev tung.

Tänk, snart finns även en Televink i tråden!

Ego: Ingen tant och inga direkta gravidsymptom utöver konstig värk/stick i magen ibland. Troligen är cykeln fortfarande kajko helt enkelt bara, men någon liten pessimist på ena axeln funderar på X igen tyvärr. Så länge jag inte plussar är det ju ingen fara, men det känns såklart olustigt. Just i detta fall skulle jag gjort mycket för en knapp på magen.

Alltså den där knappen som kan visa om man är gravid eller inte...

Muggles,

jag avvaktar lite och testar lite då och då, mest för att stilla X-rädslan. Allt jag känner kan vara helt normalt och som jag tror jag skrev til dig för några veckor sen - jag vet ju faktiskt inte hur tanten ska kännas nu efter MA, allt kan ju vara ändrat. Och om cykeln är lång har vi säkert missat ÄL, vi körde ju ett julfokus.

Jag tror inte Hattis varit inne alls sedan innan jul? Hoppas allt är bra!