Bröllop 2010 del 9 (sista året)

jag hör fåglarna kvittra... hmm.. undra om det är ett vår tecken ...:D nu kanske våren kommer.. hihi

För att byta lite ämne:D Lundsbrunns kurort någon som hört om detta ställe? :) Vi har tänkt åka dit efter bröllopet och bli behandlade i två dagar :D

aldrig hört talas om det...låter som det är nära lund?

Haha nää :D Ligger typ vid skara eller något sånt :D Men jag håller med dig, låter som lund :D

hej på er. har inte hängt här på länge pga att mitt liv varit jättejobbigt senaste tiden.. min mamma fick cancer i våras och dog nu i januari. vet inte hur jag ska göra med bröllopet längre. vi har satt datum till 17/7, men det känns på nåt sätt så nära inpå.. iofs nästan ett halvår, men det känns väldigt lite när man har förlorat nån som stod en så otroligt nära. bara tanken på att gifta mig utan min mamma känns som en mardröm. jag och m2b funderar lite på att skjuta på bröllopet till nyår, men vi vet inte.. hur hade ni gjort? nån som varit med om nåt liknande?

Sockersmulan, är verkligen jätteledsen för din skull! Förstår att du måste må fruktansvärt. Min farfar dog ganska nära det planerade bröllop för min mamma och pappa och de skjöt på det vet jag, men på den tiden var det ju olämpligt om man inte hade ett sorgeår om en familjemedlem gått bort. Tror inte att folk ser på det på samma sätt idag utan den enda du ska ta hänsyn till är dig själv. Om din mamma såg fram emot bröllopet och var delaktig i planering och så så kanske det forfarande kan kännas bra att ha bröllopet när ni planerat, men känner du att det skulle bli för jobbigt för dig att fira dagen utan henne, när sorgen fortfarande är så färsk, så kanske det kan vänta lite.

Sundance: tack för ditt svar. jo, det är tungt nu. tror inte heller folk ser på det så idag, alla runtomkring förutsätter typ att vi kör på och har bröllopet som planerat. de tycker väl att det är bra för oss att ha ngt att se fram emot, vilket ju iofs är sant. är så kluven.. mamma såg verkl fram emot bröllopet vet jag. jag kunde inte prata så mkt om det med henne iom att ingen av oss visste om hon skulle leva då eller inte, så hon var inte så delaktig i planeringen. så mkt ångest inblandat då. usch.

stackars dig sockersmulan, jag fasar för dagen då min mamma går bort och är en av anledningarna att jag vill gifta mig, så hon får se det

sockersmulan: jag kan inget annat än att tycka synd om dig... jag vet inte hur jag skulle kunna ta mig ur något sånt...
men om du tänker så här... hur skulle min mamma vilja att jag gjorde? så kanske du får dit svar på hur ni ska göra... prata med din m2b å fråga honom vad han tycker... män kan oxå komma med bra idéer har jag lärt mig...