Hej på er! Här skrivs det.
Sonja > Jag har också haft en period när tjejen inte ville göra sig klar i tid för skolan. Vi fick till slut helt sonika låta henne klä på sig och sen sätta sig och äta frukost. Jag upplyste henne hela tiden om hur lång tid det var kvar innan hon behövde klä på sig ytterkläderna och när tiden var slut fick hon lämna den frukost hon hade kvar och klä på sig och gå. Jag hade inte mycket val då vi har en buss att passa och jag har ett jobb som absolut INTE har flextid. Men det innebar också att hon fick fara hemmifrån med okammat hår och hungrig ett par gånger... Det tog fyr dock, nu äter hon koncentrerat, och skulle jag säga att hon börjar få bråttom så vet hon att jag menar det.
Jag är med i viktväktarna, har varit sen sep/okt. Gått ner 6 kg, 8 cm runt byst, 8cm runt midjan och 4 över höfterna. Jag har gått ca 50/50 på det gamla respektive nya programmet (de änndrade i november). Det gamla programmet fungerade jättebra för mig, skulle jag på fest åt jag sallad resten av veckan för att kunna "unna" mig det.
Det nya programmet har inte riktigt varit lika effektivt för min del, men det handlar om min disciplin och inget annat. Med veckobonusen kan jag ha myskvällar eller gå ut utan att behöva ändra på maten resten av veckan. Med nya programmet är det dock mer fokus på bra mat, och eftersom jag ätit frukt eller inget till frukost, sallad till lunch, så har jag haft ca 24pp kvar till middagen, dvs jag har alltid haft points kvar till en glass eller fika på kvällen.
Jag fick en aha-upplevelse förra mötet och ska nu frångå min sallad till lunchen ett tag, pröva äta mer "matigt" och se om det gör mig mindre sugen på kvällarna. Jag valde viktväktarna för att jag vill lära mig äta bättre, mer "lagom". Jag har prövat så många dieter och kurer och det enda som händer är att jag bounce:ar tillbaks igen, och fort går det. Med viktväktarna äter jag samma mat som resten av familjen, men med mindre portioner än vad jag åt tidigare, och det funkar!
För min del är pointsräkningen en positiv grej, för det får mig att reflektera över vad jag stoppar i munnen.