Alla tanter jag inte nämner, det beror enbart på att jag har så mk knäck i huvudet av min förkylning att jag itne kan tänka klart.. Hela huvudet är som ett enda stort igenkläggat seghål och jag kan inte minnas när jag senast var så här förkyld. blähhhhh....
*flå´t lite ego, behövde bara få klaga lite*
Kram på er tanter!
Läser allt, känner med er alla, både i upp och nergångar. Namnen på E.. vad kommer det sig egentilgen? Fina namn är det absolut.
Gröten i huvudet har inte givit med sig, jag ska följa dfk:s exempel och proppa i mig honungsvatten nu.
^* snytpaus*
lika bra att ge upp detta och krypa ner under filten igen.
Hej tanter!
Gillar er alla!
Kramar till tusen.
Ikväll tar jag paus från OS och kollar på tävling av annat slag, musik alltså.. Melodifestival kval 4. Hoppas på bra låtar och trevligt umgänge.
Förkylningen är äntligen på väg att lätta och jag kan andas igen. Tack för det!
Åh, tanter , vad det låter mysigt med IRL- träffanden! Härligt att det är en sån fin gemenskap och känsla här. Gillar verkligen också tråden och dess invånare! 
Kramar till er alla, en lång dag är slut och sängen är mer än lovligt lockande nu. Jag är sååå trött, men nöjd efter att ha tillfrisknat nog mycket för att kunna träffa några kompisar ikväll. Härligt med vänner, både IRL och på Bt bland tanter och brudar 
Soldemor, krya på dig söta vännen!
passionsblomma, härligt med vårtecken , det behöver vi nu! HÄr faller snön igen och det känns som att det räcker!
Fjosok, så tragiskt med framförhoppet Det är verkligen fruktansvärt att livet kan kännas så svårt att man inte ser ngn annan utväg. Min dotter hade en skolkamrat som tog sitt liv på högstadiet. Det var oerhört smärtsamt för alla de som känt X. Smärtan och ifrågasättandet av sig själv: tänk om jag hade gjort annorlunda, tänk om vi bara förstått... Det tog lång tid för hela skolan att återhämta sig, för att inte tala om hur fruktansvärt det måste ha varit för familjen. Blir man någonsin hel efter ngt sånt? Jag har lärt mig av livet att det kan kännas helt bedrövligt och bottenlöst förtvivlat och när man är i den känslan s å är det omöjligt att föreställa sig att man någonsin ska kunna känna annorlunda. MEN, underligt nog så förändras även såna känslor oftast och man kan få tag i livslusten igen. Dessvärre måste man igenom det svåra för att få den erfarenheten...
Sorry att det blev långt, såna här händesler triggar verkligen igång känslorna...!
KRAM till er alla!
Cantaton, här kommer en bamsekram till dig!!
Jag vet (också) vad du går igenom, av egen erfarenhet, och jag håller med om det passionsblomma och de andra har skrivit här ovan. Ska bara tillägga att om du behöver och vill träffas och prata eller messa så finns jag här! Kram!!
Detta är en tråd med hopp, vänskap och omtanke, jag blir rörd och förundrar varje gång jag läser. Ni är alla så underbara!
*löööve the tants*
Kloka ord fortsätter att förgylla tråden och jag måste igen få säga att jag tycker så mycket om er!
Har haft en slitdag och ska nu hoppa i badkaret för att försöka få alla leder och muskler att slappna av lite.
KRAM i massor!!!
Just det, Aleta jag sänder också en varm kram till dig!
*kramar*
Passion, jag måste bara flika in en sak om din krönika här ovan! Så träffsäkert och bra! Jag tycker du ska skicka det där till olika damtidningar, som amelia och tara m fl, för de är ju verkligen med och haussar upp den där känslan av otillräcklighet just genom att skriva om precis allt det där du radade upp. Kan nog vara tankeväckande för många att läsa din krönika!
Canta, jag gratulerar dig till att få sjunga en fin sång i ett fint landskap i sommar! Härligt. Du kan säkert "fixa till" slutet.. 
Kram.
Heloise, ditt liv verkar snurra på rätt bra Ta hand om dig!
Fjällbruttan, så spännande!
Passion, lika spännande fast på ett annat sätt!
Ojoj, vad den här våren kan bli bra....
Jag har fått en beställning på sång till ett bröllop i sommar! Ska sätta mig och fnula lite på det nu. Kramkram!
Ja!
