Vi fortsätter blanda och ge
Muggles - har du BIM i dagarna, eller? Känner att jag inte alls har koll på läget just nu.
Angående det här med förlorad graviditet så tycker jag inte alls att det är konstigt att du fortfarande sörjer den, med tanke på att jag fortfarande sörjer min, som ändå var över för nästan två år sen. Enligt psykologen är det något som alltid kommer att sitta som en tagg i mitt hjärta, även om man lär sig att leva med sorgen. Jag jobbar ju nära en kvinna på jobbet nu, som jag ska ersätta när hon går på föräldraledighet och jag kan ärligt säga att jag hade lite ångest inför tanken att befinna mig så nära en gravidmage jämt och ständigt. Tack och lov har det gått bra, men jag känner ändå ett sting av avundsjuka varje gång hon lägger handen på magen, sådär som bara gravida gör.
Många kramar!