I glädje och sorg, i vardagens vedermödor och glädjeämnen finns vi till för varandra!
Läsning sker på egen risk, för vi viker inte för diskussioner om diverse kroppsvätskor, sexliv, sjukhus och övriga saker som skulle kunna anses vara smått privat.
Vi har gemensamt vår längtan efter barn, men efter många långa trådar hör vi också ihop i vänskap.
Förra tråden:
www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3600713.html
Kan tillägga att jag har gått i t-shirt hela dagen...
"De sa inga procent alls -till oss-" ska det naturligtvis stå där i inlägget förut...
Ninnis, det är rätt vanligt att indianerna inte kommer igång ordetligt förrän man slutar ta progesteronet. Fast jag vet ju inte om de kommit för EA ändå.
Vi har fikat på både balkongen och verandan idag och det var VARMT att sitta i -shirt! 
Och det är blommor och fjärilar i trädgården och fåglarna tjuter rätt ut. Vi har varit ock köpt en grensåg så vi kan fixa lite på träden. Men bara lite. En hel del träd behöver stora grepp och de ska vi nog överlåta åt någon kunnigare.
Jaha... J*kla skit så mycket ovisshet, orättvisa och ologik det är i den här sabla karusellen... 
NEEEEEEEEEEJJJJJ!!!!
Kryper in under EAs deppfilt, kramar om och torkar tårar. Det gör ont i hela mig. Önskar det fanns ord eller något man kunde göra för att underlätta för er. *kramar kramar kramar*
Springer snabbt ut till vägen och ställer mig. När Bruttan åker förbi här på sin traktor tänker jag hoppa på. jag vill med ner till Ea och hjälpa henne upp ur diket.
Vi har beskurit äppelträdet, klippt ner rabatterna och räfsat. Nu återstår det tråkiga - stora högar på tomten som ska fraktas till tippen...
Precis. Det är svårt att låta bli att skratta ibland när någon beskriver något som man känner igen sig själv i.
Men som sagt med mig får man mer än hjärna skratta.
Åh! Gulligaste sötisar! Tusen tack för alla grattisar, ni värmer mitt gamla hjärta! Som är 2 år och tre dagar äldre... Ninnis knep mitt årtal 
Ja!!!
