Livets toppar och dalar

Haha! Ja det kan man verkligen undra!

September; Byt dagis! Jag håller helt med bla AM, man kan grubbla sönder sådant där. En annan fördel med snabbt byte kan vara att efter ju händer antagligen inte massormed annat nytt på dagiset utan det kan bli lite "exklusivt" att just ert barn kommer ny, med gott om tid och plats för introduktion. På hösten är det väl ofta lite mer fullt ös och förändringar.

Parnassia, HEJJA! Du kommer att hitta svaren på ditt val där inom dig. Du har mod så det räcker till att stå för dig själv både inför de andra på intervjun, och inför dig själv och vad ditt hjärta säger dig. Jag tror på dig!

Snorkis, jag blir bedrövad över hur mycket dåligt ledarskap det finns och att just detta med att hantera kriser, känslor och själva människan är så eftersatt på många företag. Men jag är glad för din skull, för just din chef verkar jättebra. Kan hon inte ha kurs med din makes chef?

Hjärtan kan man också göra om man i textrutan går in och klickar på omegatecknet som finns bredvid smileygubben. Där finns en massa symboler. Lärde jag mig igår. (i den andra tråden är hjärtan mycket populära) ♥

Klockarbol, ryggen är ganska risig, men inte akut ryggskottad just nu. Jag ska försöka boka en massage eller tre när jag blött färdigt tror jag. Jag har förresten just babblat en massa om dig med min jobbcoach-du ska få lära mig allt du kan!   Om du vill.

Nä, men allvarligt-det är skitballt hur mycket man kan få klart för sig om olika saker genom att ta del av andras sakkunskaper. Och att man kan lära känna dessa "andra" genom att hänga på ett bröllopsforum, utan att ens vara i giftastagen själv.

OMG vad ryysligt!
 

Oj vad spännande med intervju för dig också! Vad mycket det är på jobbfronten!

Tinga, du är verkligen bland de ohemskaste tjejer jag träffat! ♥ Jag och Heloise satt och pratade om hur fin tjej du är inatt. Hon ringde igårkväll och vi pratade skitlänge.
Alltså, alla de olika områdena i ens liv som berörs av en sådan här sak är ju bara helt sanslös. Det är som Heloise säger "hela ens liv vänds helt upp och ner". Och ÄVEN om det absolut primära såklart är livet och överlevnaden för både mamma och barn, så är det ju hur många andra saker som helst som man berövats och som självklart måste vara ett sorgerbete kring. Och som vi vet går man igenom sorg stegvis och ganska långsamt. Vissa saker kommer kanske alltid att kännas inom en.

Att du inte fick bära dina barn hela vägen är inte en liten grej. Det vore väldigt underligt om det inte skulle röra upp känslor i dig när någon annan står i liknande läge i sitt liv.

Sedan är det skillnad på att avundas och att missunna någon tycker jag.

Att avundas är ju att "det där vill jag också ha!" medan att missunna är att önska att den andre inte haft det alls.

Jippi! Nennes bajsblöjsutskick kanske börjar ge effekt!

Oupsie; BAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA vad störigt med "men bara man skräper sig så går det bra"-typen av kommentarer!

Fan, jag kommer genast att tänka på min kvinnliga chef som anmärkte på "att ja det är ju väldigt vad mad strödagar du är borta" under den period i livet då var och varannan mens innebar att jag hade kramper som gjorde att jag kräktes, svimmade och inte kunde stå upp. För när jag förklarade varför och att jag höll på att pröva ut om någon av de olika sorterna p-piller som finns kunde hjälpa mig, så sa hon bara "hördu lite mensvärk har väl alla kvinnor haft, det handlar ju en hel del om att klara att bita ihop lite också." Efter det samtalet sa jag upp mig.

Mitt elakaste jag önskar genast att din väninna får lida lite lagom mycket framöver så det blir lite rättvisare. De där såriga bröstvårtorna känns som ett lagom straff...

Oupsie, nä, det som BM sa "det där brukar bli bättre när man fött barn" har verkligen visat sig stämma på mig. Jag har bara mått riktigt pissdåligt en enda gång efter sonens födelse. Och den gången var det i samband med träning som kroppen plötsligt bara tvärstrejkade. Annars har det hållt sig till rejält ont som i öm mage och värkande ryggslut med bara enstaka ggr av krampkänningar eller tom ganska normalt liv utan att eg märka av eländet vidare mycket.

Det är en enorm lättnad, för man fungerar ju inte om man får sådär tok-ont. Och med vårt sjukförsäkringssystem så blir det faktiskt lite dyrt också, om man behöver en dag i sängen vareviga månad. Det är ju karensdag.

Men det är så typiskt att det är andra kvinnor som inte fattar att det faktiskt kan ligga bortom att "skärpa sig" eller inte alls behöver betyda att man har låg smärttröskel.
Lika dumt som de som pratar om att föda utan smärtlindring som om det vore ett duktigare sätt att föda. För riktiga, rejäla kvinnor.

Snorkis, det som vore riktigt tråkigt-även om det lätt skulle gå att förstå, är ifall du inte skulle vilja vara här med oss längre. Det vore verkligen vår förlust.

Jag höjer inte ett ögonbryn över det du skriver om hur du känner i fråga om avundsjuka. Men gråter igen över det helt överjävliga ni tvingats uppleva.

Det där med oskulden och graviditeter skriver jag under på alla dagar i veckan! Livet blir bara skörare och mer dyrbart i allt man insett med åren. Och jag som aldrig nojjat öht, skulle troligen vara lika nervös som alal andra inför pickande hjärtan etc.

Någon skrivargräns har jag aldrig sett dig ens snudda vid att nosa på. Men gränsen för vad en kvinna ska behöva erfara i sitt liv har du verkligen ramlat över med både hela Muminnosen och resten av dig!
Jag försäkrar dig att vi orkar höra vad som helst i fråga om vad du känner. Hade du sagt att du inte var avundsjuk på allt det där hade jag förövrigt undrat om inte något var riktigt ordentligt snett och blivit allvarligt oroad.
Jag är så glad mitt i all sorgen att du verkar reagera precis så livsbejakande det bara är möjligt. Jag tror verkligen på dig och din make och er framtid.

Och jag tror att din längtan efter liv och ett barn som andas, kommer att vinna över skräcken att bära det.

Och jag tror att Sigrid kommer att få syskon som får dansa barfota i gräset på jorden.

Största kramarna till dig som min famn kan åstadkomma!

Jaaaa, uuundrar just varifrån Livias osökta tankar kan tänkas komma!