Livets toppar och dalar
De där Svenskarnas parti var det som fyllde min brevlåda med lappar innan valet. Det var dem jag använde att tända i kakelugnen med.
Krya på dig förretsen Omsan!
De där Svenskarnas parti var det som fyllde min brevlåda med lappar innan valet. Det var dem jag använde att tända i kakelugnen med.
Krya på dig förretsen Omsan!
Ja, absolut! Jag instämmer. Det handlar nog en del om vad det är man pratar om för tolerans också. Och vad som anses "fint" och "fult" tex. Som min kompis som har reflekterat mycket över hur otroligt laddat ämnet pengar är i Sverige och att man liksom ska vara lite lagom allihop. "mellanmjölkens" land du vet. Det är lite fult att tjäna pengar, eller det pratas iallafall gärna lite sådär "ja DÄR finns det minsann stålar" och man är rätt missunsam jämfört med USA, där hon upplever att det istället är så att folk gillar när någon lyckas och att man framhäver entreprenörer och egenföretagare som förebilder på ettt annat vis.
Så det kommer nog väldigt an på vad det är man pratar om.
Jag tror faktiskt tyvärr att något ganska grundläggande i vår mänskliga hjärna är att vi sorterar vår värld mycket i vi och dem, egna barn och andras ungar, svarta och vita, muslimer och kristna, män och kvinnor, överklass och underklass och så vidare.
Kanske har det i grunden i viss mån medöverlevnad att gra? Att man ska kunna identifiera sin grupp och avslöja finder och vilka som får vara i grottan och inte. och de som hindrar, sinkar eller förstör gruppen måste bort för att säkra stammen på något vis. Hänger du med i grottmänniskorfunderingen?
Jag tänker att det i såfall är logiskt för oss att "inte vilja blanda upp vår ras, få hit för många av de där, låta såna där ta över" eller att för udda och oliktänkande hotar och stör, eller att män vill ha det som de är vana på sina gubbväldeställen, för att det nya är obekvämt osv. Men att man med sin lite mer 2000-talshjärna måste göra plats för att välja helt andra tänk och vägar, där murar kan rivas istället för att byggas och där man vågar ge plats för mer än bara det man själv känner igen och är bekväm med. och kanske tillochmed förändras en del själv.
Jag vet inte hur jag nu lyckades formulera de här olika tankespåren. Det är definitivt inga färdigtänkta slutsatser, bara funderingar.
Lappis, efter lite vin kanske jag till och med kan lite franska och då du!
BS, jag undrar om inte just intresset för samtal och diskussioner är en av de saker som mest av allt förenar mig och min sambo. Fast inte alltid samtidigt. Jag kollar gärna på skräp-Iol utan hans analyser av hur oooooootroligt dåligt det är...
*skräp-Idol menar jag förstås.
Ja vad är detta, ska man bli orolig nu?
Dito!
Telis, kom fram! *ropar* (ni ser att den ropar va, smileyn)
EA, idag har théet du kom med verkligen bidragit till tröst. Min son har vrål-ont i halsen så stora Nalle Puh-muggen och en rejäl sked honung i "mors Lilla Olle"-blandningen "hjälpte faktiskt lite grand mamma"
BS, det där med gubbarna på axeln tror jag att jag någonstans har fått från att när jag var liten läste jag en bok om en pojke som hittade en liten tomte eller vätteliknande gubbe som var så liten att han kunde sitta på pojkens axel och vara hans kompis.
Under en period, då jag var rätt ensam önskade jag mig väldigt intensivt att sådana gubbar fanns på riktigt. Och med stödet och vänskapen som finns i den här tråden så finns det liksom det. en hel liten miniuppsättning av trådisar man kan lyssna på när man behöver.
Han kan väl för bövelen inte hjälpa att han är före sin tid och hur var det nu med den där trånga ramen. Han kanske har ett sådant geni inom sig att han inte har TID tat hålla på med att gå och prata och annat larv "Jag tänker, alltså är jag". Han knäcker kanske just nu inte bara ägg utan gåtan hur man botar förkylningsvirus eller varför inte HIV eller något annat än så länge obotligt.