I vått & torrt, genom allt & inget -tillsammans
Aleta: Vi har då brukat slipa skrillorna åt småtjejerna. Men det är lite svårt då de är så pyttesmå. Jag gick in på en sportaffär här i stan och de tog 50 spänn för att slipa hockeyslipning (vilket är lättare att skrilla på än bandyslipning) Vet inte vilken slipning konståkarna har. Hmmmmmm
Men konståkningsföreningen där de ska träna borde ju kunna hjälpa till med att slipa skrillorna.
Jag tycker också att varje familj ska få bestämma själv ang föräldraledigheten. Men på ett sätt tror jag det är bra om det finns visst antal dagar öronmärkt för ena föräldern, som "brinner inne" om de inte tar ut dem. Men det ska INTE vara så mycket som hälften av dagarna!! Herregud, man måste ju få amma färdigt och har man då ingen möjlighet att ta ut de dagarna, ja vad gör man då om barnet är under året? Hos oss tar de inte emot barn under ett år på dagis.
När jag var hemma med T (då hade man ännu inte börjat öronmärka så många FP-dagar till ena föräldern) så hade maken inte hunnit jobba i Sverige något. Dvs han hade ingen SGI ingen FP eller nåt (jo 60 kr/dag, tjena det lever man ju på!). Jag med min kontorsråttelön som jag hade då var tvungen att ta ut max. alltså full FP sju dagar i veckan. När T var 11 mån var dagarna slut!! Tänk om staten öronmärkt hälften av dagarna till maken, ja då hade jag måsta gå och jobba när T var 5-6 månader. Men då tar dagis inte emot dem! Ekvationen går inte ihop.
Med K däremot, så var en viss del av dagarna (jag minns inte om det var en tredejdel eller vad?) öronmärkt till ena föräldern. Så när K var 9 mån började jag jobba och maken var hemma 4 månader tror jag det var. Hade han tjänat MER än mig så tvivlar jag på att han suttit hemma, utan tyckt att jag kunde göra det. Så i hans fall, som kommer från en kultur där barnen=mammans ansvar och män absolut inte sitter hemma med barnen, så var det en bra morot att dessa öronmärkta FP-dagar försvann i tomma intet om han inte tog ut dem.
Varje familjs situation är unik och jag tycker inte staten ska bestämma hur man ska göra med föräldraledigheten, i alla fall inte så till den milda grad att familjer sätts i ekonomisk kris, eller att mamman tvingas sluta amma när barnet är 6 månader.