Inlägg från: Norrskensflamman |Visa alla inlägg
  • Norrskensflamman

    I vått & torrt, genom allt & inget -tillsammans

    Fru Sy, Grattis till avklarade 12 veckor! Nu ska väl snart illamåendet ge med sig?! Det hoppas vi på


    Blomman: skönt att det är lite bättre i ryggen i alla fall. Ta det piano idag så det inte blir värre.


    Fru Bygg: Konstigt svar av kompisarna! Jag skulle köpa bok, pussel eller musik/sago-CD. Eller nån riktig ROLIG (för åldern) pedagogisk leksak. Det är föräldrarna som inte önskar leksaker eller kläder, men gossen kanske önskar sig nåt riktig skoj?!


     

  • Norrskensflamman
    Villemoa skrev 2010-10-08 13:37:04 följande:
    Flamman: jag förstår!! Har ju jobbat med elever som har samma problematik som din man. HEJJA Flammans man!! Jättestort steg ju! Det är såna steg som måste tas fler gånger för att det där berget inte ska vara så högt att bestiga. Jag är GLAD å era vägnar Kram
    Tack för att du förstår. Tänk dig då att vara invandrare ovanpå detta med taskig svenska...
  • Norrskensflamman

    Just det: på pizza vill jag ha tomater, ost, räkor, krabba, ananas. Eller tonfisk, champinjoner. Eller kyckling.


    Åh jag ÄLSKAR pizza.


    Den godaste är den som jag brukar beställa: Kebabpizza med extra mycket orientdressing. Flottigt och fett som fan, men himmelskt gott


     

  • Norrskensflamman

    så glädjande att Elise är redo för hemfärd till Gävle. Synd att det inte blev idag, men det viktigaste är att hon är stark nog att åka hem. Fatta vad härligt You go girl


     

  • Norrskensflamman
    Norrskensflamman skrev 2010-10-08 13:44:21 följande:
    så glädjande att Elise är redo för hemfärd till Gävle. Synd att det inte blev idag, men det viktigaste är att hon är stark nog att åka hem. Fatta vad härligt You go girl  
    Alltså åka hem till neo i Gävle, hem till hemma blir väl så småningom det också!

     

  • Norrskensflamman
    Ninnnis skrev 2010-10-08 13:47:09 följande:
    Men vad trist att ni inte är friska, Flamman. Tråkigt att missa tjejfesten.
    Ja verkligen Men det går nya tåg. det är ändå inte kul på fest om man inte är i form och kan ge järnet (vilket jag brukar göra på fest )
  • Norrskensflamman
    Ninnnis skrev 2010-10-08 13:46:19 följande:
    Heja Herr Flamma! Klart att det är ett stort steg för honom. BRA att han övervann sina "rädslor"!
    Hihi, och nu har han haft problem med sitt kort och fått gå in på banken i Örebro och fixa en postväxel. Och så blev han tvungen att ringa telefonbanken och beställa ett nytt kort för hans chip är löst på kortet. För man är tvungen att beställa kortet själv. Oooops, så tråkigt Bara sdet där att prata på telefon och knappa in koder och personnummer och hinna höra vad alla säger, automater som levande personer, och särskilt om någon i andra änden skorrar (ursäkta ni som bor i södra landsändan, mend et är jättesvårt för min man att förstå när någon skorrar. Betänk att därifrån jag kommer pratar man dessutom slääääpigt och vi är ganska fåordiga )

     

  • Norrskensflamman
    passionsblomman skrev 2010-10-08 13:54:20 följande:
    Flamman, jag förstår visst att det är ett stort steg. En del av din makes spärrar kan jag känna igen från när jag var deprimerad. Man krymper och ens värld med. Första ggn jag åkte ensam med min son till stan var en helt sanslöst stor grej för mig-och jag var fullständigt slut efteråt.Jag tror det är jättebra ju fler sådan där saker maken tar sig för.Jag menar, du gör ju ett jättejobb i allt som du stöttar med-och han behöver ju det stödet också. Men han behöver bli mer självständig OCKSÅ, och jag är säker på att det kommer att gynna er relation på tusen sätt. För i så mycket är han liksom lite underlägsen dig nu, och det gör knappast hans självkänsla och humörsvängningar bättre.Jag själv känner igen mig i att jag blir väldigt explosiv och lättirriterad när jag känner mig kass och inte klarar saker.Alltså är det SÅ superbra att han gör en sådan här sak på egen hand! HEJJA!-Finns det inget medr du kan skicka iväg honom på?
    Precis Blomman, JAG vet allt det där och försöker verkligen pusha honom. Men han blir så arg och säger att "kan du inte ens göra det för mig", t ex ringa det där samtalet eller vad det nu är. Jovisst kan jag det, men det hjälper ju inte honom i längden och det förstår han inte. Så jag får liksom arrangera såna situationer där jag verkligen inte KAN hjälpa honom utan det krävs att han PERSONLIGEN gör vissa grejer, UTAN mig.

    Ju fler såna grejer och situationer desto bättre. Jag vet att hans humörsvängningar delvis beror på frustrationen över att inte vara självständig, här i Sverige alltså. Och som du skriver, när han har en downperiod så blir hans värld så liten, han stänger in sig här hemma och vill inte träffa folk. Att gå på affären blir fruktansvärt jobbigt och ångestfyllt. Därför misstänker jag (och flera med mig) två diagnoser nu, ADHD + bipolär typ 2. Men inget är fastställt, men det är såskönt att ha börjat nysta i det.


     


     

  • Norrskensflamman

    Mitt i allt ropar lilla K att hon har bajsat och att jag ska komma och torka henne. När jag kommer till toan säger hon: "Mamma jag ÄLSKAR dig när du kommer och torkar min rumpa"  Eh?!

Svar på tråden I vått & torrt, genom allt & inget -tillsammans