• passionsblomman

    I vått & torrt, genom allt & inget -tillsammans

    Allra käraste trådvänner.
    Vi går mot brons och guld september. Nya planer, nya val, nya möjligheter.
    Nu har vi följts åt så länge, så nu går det inte att släppa taget. Nu måste vi få veta hur fortsättningen som följer blir. För oss alla.

    Det är mer värt att ha varandra i de tuffa tiderna än vad ord räcker att beskriva. Det är mer glädje än någon kan fatta att få dela alla skratt och det goda som händer med vänner tvärs över alla avstånd.

    Det är med förväntan jag ser fram emot vår gemensamma höst.

    Ros

    "Det är inte så svårt att vara modig om man inte är rädd."/Mumintrollet

    Förra tråden:www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3749736.html


    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-08-17 19:16
    Försöker lägga länken till gamla tråden igen då: www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3749736.html
  • Svar på tråden I vått & torrt, genom allt & inget -tillsammans
  • Fru sy

    Nu ska vi åka en liten runda till stan. Såg en kofta i onsdags som jag inte kunnat sluta tänka på så nu har mannen lovat att vara smakråd

    Tittar in i eftermiddag igen.

    *Håller tummarna för Blomman, och ger dig en stor kram*

  • ingenjörsbruden

     


    passionsblomman skrev 2010-11-05 10:38:40 följande:
      Det är klart vi ska tippa samma dag! Det är ju rätt dag!

    Då tippar jag den 17:e om ingen annan har tagit den....

  • Fjällbruttan

    YES YES YES YES

    PLUS++++++++++

    JAAAAAAAAAAAAAAAA

    HEJA FRU E!!!

    SÅ GLAD FÖR ER SKULL!!

    Ursäkta om det blir lite skakigt i världen för nu ska jag dansa can-can en stund!!


  • ingenjörsbruden

    Flammis: Men åååååååååååååååh så JÄVLA irriterande med din make......blir så arg.....*stampar o hötter med näve...tar plyschsoffan o kör över din makes fot ett par gånger.....man blir ju inte så allvarligt skadad av att bli överkörd av en soffa.....men det gör ONT..... för det är jag som kör....vrooooom vroooooom....brmmmmmmmmmmmmmmm....sätter på mig skinnhjälmen o vindstruten o virar halsduken runt halsen o kör mot flammis stuga......broooooommmm*

  • ingenjörsbruden

     


    Fjällbruttan skrev 2010-11-05 10:43:21 följande:
    YES YES YES YESPLUS++++++++++JAAAAAAAAAAAAAAAAHEJA FRU E!!!SÅ GLAD FÖR ER SKULL!!Ursäkta om det blir lite skakigt i världen för nu ska jag dansa can-can en stund!!

    * joinar bruttan i can-candansen....ståendes i plyschsoffbilen*

  • ingenjörsbruden

     


    ingenjörsbruden skrev 2010-11-05 10:46:59 följande:
      * joinar bruttan i can-candansen....ståendes i plyschsoffbilen*

    DET är multitasking, ladies!

  • ingenjörsbruden

     


    lanovia 08 skrev 2010-11-05 10:17:09 följande:
    Nu är det mig själv jag jobbar med här. Står i värsta moment 22.I helgen skall orkestern repa hela helgen. På söndag kan jag inte vara med för då har vi andra planer här.Däremot skulle jag kunna vara med imorgon, och jag går och stressar upp mig över att jag missar så mycket rep. Hinner och orkar inte vara med på allt då E tar tid och huset tar tid och energi.Vi har även en hel del plock vi skulle behöva göra här i huset, sådant som vi inte hinner och orkar på vardagar, nästa helg kommer vi inte hinna med något. Alltså är det typ bara imorgon vi kan få något ordentligt gjort under den närmsta tiden.Så här står jag och stressar upp mig för att jag kanske inte kommer vara med på repet och skulle jag åka på repet mår jag dåligt över det  vi kommer få gjort här hemma.Moment 22Maken som tycker att huset står kvar säger att han kan göra det han hinner om jag vill åka. Jo men jag vet ockskå hur mycket man hinner när man är själv hemma.

    Lanovia: Har inget bra svar....var rädd om dig.....kan ni inte strunta i att fixa m huset o bara vara med varandra?....maken kanske behöver det? *KRAMAR*

  • passionsblomman

    Flamman, det är klart att ni kommer att behöva prata med varandra i någon form av ledda samtal i allt det här. Men man kan faktiskt inte göra allt och ta alla steg på en och samma gång. Det är en enormt stor process som ni gått in i med den här utredningen och den väcker hur mycke som helst i er båda. Ni är dessutom helt i otalt med varandra, eftersom det han håller på att inse är nytt för honom, medan du kommit till gränsen för vad du tål.

    Jag tror att det är bra om du får ösa hos någon annna, för det är så mycker ilska hos dig just nu-på så många nivåer. Och din karl behöver ju få sin diagnos fastställd, acceptera medicineringen och allt det. Förmodligen blir han mer mottaglig för samtal och straegier för er fortsättning utifrån det.

    Men allt det ni har bakom er måste ni ju också försonas med och kunna lämna, så att det inte äter upp ert nu och er framtid.

    Min hemska depression i början av vårt liv ihop var gräslig även för min sambo, men jag har vid flera tillfällen fått säga till honom att han måste sluta straffa mig för allt jag gjorde, inte gjorde, sa och bettedde mig då, för om antingen kan han förlåta mig att jag fick den sjukdomen och vi kan fortsätta framåt, eller så måste vi gå vidare på varsitt håll. Man kan inte leva med någon som vill hämnas på en tio år senare för något man faktiskt själv inte bad om att drabbas av. Och skuld tar död på vilken kärlek som helst.
    "Du måste välja att förlåta mig och sätta mig fri från all den skulden, fast vi båda vet att den tiden gjorde sår i dig. Jag kan aldrig göra annat än säga att jag fattar det.
    Eller så måste du stå för at du inte kan förlåta mig, och då får ja försöka leva vidare ensam och inse att den depressionen kostade mig mitt förhållande"

    En sak som kanske vore bra för er just nu, om ni kunde sluta den överenskommelsen, vore kanske om ni kunde bestämma och lova varandra att inte dra grälen till "jag vill skiljas" just nu, utan båda liksom bestämma att ni vet att allt är rätt jävligt och att känslorna svallar, men att ni kan låta det finnas space för det eller acceptera att så är det, utan att dra det till just den hemska spetsen varje gång.
    Kanske bestämma ett "time out tecken" eller något, där ni bara får lov att gå iväg och riva sönder tidningar i ett hörn, kasta vedträn ute på gården eller vad som helst, men inte säga mer som gör ont.

    Eller så måste ni vräka ur er allt det där som gör så ont, så att ni kommer till en punkt där ni skrikit klart.
    Jag vet inte.

Svar på tråden I vått & torrt, genom allt & inget -tillsammans