I vått & torrt, genom allt & inget -tillsammans
Nej, nu kan jag inte sitta här längre. Nu åker vi!
De bara kan inte vänta så här länge med bajsnyheter. Mot Uppsala.
Nej, nu kan jag inte sitta här längre. Nu åker vi!
De bara kan inte vänta så här länge med bajsnyheter. Mot Uppsala.
Hej alla! Hihi, här har ni redan rett ut det hela ser jag!
Doktorns ord:
"Ja ni har ett snyggt embryo här, möjligen lite långsamt, det hade gärna kunnat få vara fyra celler, för den statistken är bäst. men den även på tvåcelliga har vi resultat, så det finns hopp om det här. Huvudsaken är att det ser rent och fint ut och det gör det. Om det delar sig vidare blir det ingen skillnad längre fram." Sa han.
Vi skämtade lite och han sa att lagom vid Påskallavik på vår hemresa) så är det fyrcelligt, men jag undrade om det inte kunde vara en deal att de blev det ungefär vid fördrinken på 40-årsmiddagen nu istället. Det trodde han absolut.
Jag har hunnit umgås en hel del med de riktigt mörka-och egentligen inte alls logiska tankarna-idag. De som viskar från axeln att när nu Ninnis i granntrådenoch EA och Mugglan lyckats av alla de jag hållit i handen de här senaste veckorna, så kommer givetvis inte jag också att göra det utan det blir jag och min enfaldiga längtan över. Jag vet att det är fånigt, och det verkar antagligen missunsamt också, men det är inte att Jag inte unnar alla andra sina plus-tvärtom. Men jag vill också vara en av dem.
ja, ni fattar ju, hoppas jag.
Jag menar Mugglan i granntråden, och Ninnis i den här såklart! så blir det när man kopierar inlägg mellan trådarna.
Jag måste bara säga ett varmt och innerligt TACK till er allihop för allt stöd, alla kramar och böner, hållna tummar och sällskap i genom allt det här. Ni är så himla fina!
Jag blev tvungen att rensa i minmobil idag, för min sms-låda blev överfull av alla mess jag fått de senaste dagarna.
TD är om 16 dagar. Jag har faktiskt inte räknat efter i almanackan än, vänta...
...söndagen den 21 får jag det till.
Det var otroligt skönt när vi väl kom till middagen. Att få live-frågor om hur allt är, har gått och kramar osv. OCH att prata även om helt andra saker, asgarva lite, prata lite allvar, äta gott. Jag är jätteglad att vi åkte dit, fast jag först var så trött att jag trodde jag skulle somna i bilen.
Nu ska jag sova. Förhoppningsvis gott för 1:a gången på ett bra tag. Oroa mig vidare kan jag göra en annan dag.
Kram!
Hallå tjejer! Vi är hemma igen nu. I ett hus som är 9 grader varmet efter att ha stått tomt och oeldat sedan i tisdags. Så jag prioriterar likosm att elda just för ögonblicket...(läs natten)
Alla lampor i huset är dessutom tända, massor av stearinljus och självklart kakelugnen i salen. Här ska värmas!
Sambon är iväg och jobbar, sonen är påtvingad alla varma saker jag hittade och jag knatar runt i underställ och massor av fleecetröjor.
Nu har vi kommit upp i 12,5
Det är bra med mig. Hur det är därinne i magen vet jag inte. Och ngt arbetsnamna hade vi aldrig med sonen, så det är inget jag ägnat funderingar. men i det här läget så vore det ju önskvärt om det lilla fröet kunde bli en grodd om man nu ska koppla det til mitt blommiga namn.
Jag tror inte jag är mentalt inställd på några personliga relationer till den grodden så att det blir någon stor bokstav förrän om utifall det skulle visa sig att det faktiskt ska bli en relation alls.
Ninnnis skrev 2010-11-08 10:28:07 följande:
Aleta, kul att se dig igen! Välkommen hem och härligt att ni haft det så bra!
Flamman och Heloise-det var så mycket där för er båda senaste dagarna att jag helt enkelt bara kramar er och säger att jag förstår.
Jag tror förövrigt att det är jätteviktigt att få göra ngt som är "helt normalt" i små stunder när man är mitt i helt galna och krävande perioder i sitt liv. Oavsett om man har gått igenom valfritt kämpande av allt vi delat i tråden, så är det rent livsuppehållande åtgärder att ibland få skjuta ut båten en bit från lad och själv sitta på stranden och helst i vänners lag skratta och sjunga lite.
Jag tror också att man måste ta de chanser som dyker upp för just det, även om det spontant kanske mest känns som attman vill gömma sig för världen.
Så Heloise tillexempel, en kväll då nu faktiskt vågar (fast ni inte vågar) ta en liten stund på en restaurang eller bjuda hem er själva till några vänner och bara äta lite eller så? Man får krafter av sådant också.
Nämen herregud! Jag tyckte inte du lät klämkäck alls! Frågan kom upp i andra tråden med, och jag kan bara lite överrumplad konstatera att jag inte tänkt på det hela så. Inte ens förra graviditeten hade hoan ngt namn, så apropå Fry Sy´s bryderier så tror jag långt ifrån alla kallar fostret eller magen ngt särskilt under graviditeten.
Ingen av de andra tå ruvningarna heller.
Så här i trådarna kan det ju dock vara praktiskt.
Och de som har arbetsnamn brukar knappt veta vart det kom ifrån från början, eller så här det ngn intern och rolig bakgrund som för Daa och Skäggmannen.
Du har verkligen absolut ingenting att be om ursäkt för!!!
Fan, alltid är det nå´t!
www.svd.se/nyheter/inrikes/varktabletter-kan-...
Hur många pkt Panodil gick inte åt under min sprayochsprutning då? Eftersom det var det enda jag fick ta. Och såänningshuvudvärken? Migränen? allt det där som man bara tar paracetamol för, eftersom Ipren o likn är no no. (och dessutom omöjligt eftersom det triggar igång magkatarren igen på ett kick)
Summa summarum: tig och lid, helt enkelt.
Vart på fötterna är det jag inte ska trycka? Jag vill inte ha blod! *funderar på att lägga mig ner för att undvika allt tryck*