I vått & torrt, genom allt & inget -tillsammans

Jag mår bra tack. Det är vagitorier av sorten progesteron som ska up tre ggr/dag här.
Tycker största problemet är att de vill åka ut igen innan man ens hinner ut från toa. Alltså tar jag dem morgon*ligger kvar*, em *sätter mig omedelbart*, till natten*ligger kvar*

Jag är lite sådär öm eller mör eller vad man ska säga i hela tjejmagsregionen, vilket jag mest tänker på som ett resultat av allt hormonande och säkert rätt svullna äggstockar etc.
Den här gången fick jag runt ÄP GRYMT ont i bröstvårtorna, vilket jag inte alls fick första IVF:en, och de är lite mma än, men det börjar gå över.

TRÖTT är jag, men det tror ja är ör att jag slappnat av efter mardrömmen den senaste tiden, för jag inser att alltsedan de sa att det bara var tre blåsor och då höjde dosen, så har det varit en otrolig oro.

Första gången kunde jag mitt i nervoiteten glädjas åt att varje steg hela tiden gick så bra. Nu kändes det bara helt vidrigt och all kraft gick åt till att bara stå ut.
Så när det där nu var överstökat, kom tröttheten. Och en liten tendens till förkylning.

Oj vilke utläggning! Jag skulle ju säga att jag mår bra!

Ja verkligen!

Jamen, "Jag mår bra, men är ganska trött" hade varit ärligt, men ganska mycket kortare...

Min poäng var att jag tror inte progget gör mig trött-eller vad vet jag-utan jag tror det är efterdyningar av anspänningen. Det blev lite onödigt gastkramade så här dags förra veckan.

Det gör jag med ifall jag ska göra något. Särskilt om det inberiper att lämna hemmet. Jag menar, härhemma kan man ju "rätta till" lite, skitsamma vart man råkar vara, bara ingen glor in, men ute bland folk...nä, då känns det som att det är bättre att det stannar i kroppen från början. Och kan man spraya i näsan och spruta i magen kan man väl Progga i...ja, du är med mig här.

(om någon hade sagt till mig för några år sedan vad jag skulle diskutera i deltaljväg på öppet forum.... )

DET min vän ska du bara vara glad att du inte vet....

...det är ett fenomen som hör nära samman med Toalettskräcken.
Dvs, när man med bävan springer på toa stup i kvarten och 

*torkar-tittar-torkar-tittar-torkar-gärna så långt in det går-tittar igen-inget blod-andas ut*

*går ut från toan*

*rusar dit igen för NU kändes det nog som att det kanske kom blod! torkar-tittar...*

Helt överjävla skithemskt och totalt irrationellet. OCH det främjar skavsår.

Ingis, det är ett trådbegrepp från granntråden myntat någon gång långt inann EA och jag hände där. Men ganska talande. Och ett utbrett fenomen bland alla dessa kvinnor som nervöst väntat på plus.

*Minns sommarens mördarsniglar* Jämfört med dem ligger vi i lä. *grön smiley* 

Här tjejer skickar jag in en länk till en blogg som Telis i granntråden hittat. Ni bara måste läsa det! Jag blev så berörd att jag var tvungen att skriva en kommetar till mamman som skrivit det.

http://nerdyapplebottom.com/2010/11/02/my-son-is-gay/comment-page-688/#comments

EA, använd pengarna till en "jag ska ha barn-bok" istället!

Flamman, YES ett positiv och energigivande möte för din del! *klappar i händerna*

Däremot: för din makes polare Herr Mask&Värdelös. Min ena systerdotter har tyvärr tvingats genomleva ett helvete av exakt samma anledning. Dubbelt upp dessutom, eftersom hennes pappa hunnit träffa TVÅ sjukligt svartsjuka kvinnor efter hennes mamma. Han har fått barn med båda och båda hade också barn sedan tidigare. I det nuvarande hemmet får hennes mammas namn öht inte sägas högt och allt är helt skruvat. Nu är hon iofs snart 19 och flyttade hemifrån när hon var 17, men ont i hjärtat har hon fortfarande.

blodårar!

Jag är här!

Jag tror jag hller på att bli förkyld, för jag är killig i halsen, nysig och helt galet trött. Jag sov hela fm! Och sedan när jag vaknade var den så välbekanta molvärken precis så tydlig (redan) att jag låg kvar hur kissnödig som helst, i ett par timmar och tvingade mig att halvsova lite mer, för att jag inte orkade vakna, stiga upp, gå till toa och fejsa verkligheten. Dvs blod.
Men när jag väl kom så långt var det ju inte blod då.

Mest är jag less att det där nojjandet skulle komma redan, för det är ju bara RD 6 än och MASSOR av dagar till TD (21/11)

Sambon är ledig idag så jag har suttit och gaggat lite med honom istf med er nu på em. Men nu är jag ikapp!

Mugglan, kul att se dig här! mera sån´t!

Bruttan, go girl!

Aleta, jo det där med dialekter och minoritetsspråk var HELT utdömt under ganska många år. Min första pojkvän hade en storebror som absolut inte fik prata Jamtska i skolan, medan när vi gick i högstadiet hade det (tack och lov) vänt.
Sjukast av allt tycker jag är att det för DÖVA var tvärförbjudet att använda teckenspråk! Man skulle t-a-l-a fint och tydligt "duktig döv som kan säga apa" om man sedan inte visste vad en apa egenligen var, det var betydelselöst...

Oj! Nu skymmer det redan! *vinterkänslor*