Välkomna till Tivoli Empatia!

Vad är det för bok ni tjötar om? Surfar på mobilen och den vill inte öppna kokos länk

Jag har alltid undrat över folk som låter sina barn sitta upp i liggdelen - ser fullkomligt livsfarligt ut tycker jag...

Oms: lycka till med jobbintervjun!

Ja jag gissade att det var den boken (eftersom jag och Telis tycker kapitalt olika om allt som har med barn att göra )

Tinga: ha en härlig resa!!! Så skönt att remissen gick igenom och att ni nu kan öva på lite grejer tills hösten, så är det nya tag sedan.

Alla inlägg om samsovning fick mig verkligen att tänka efter: vad tycker jag egentligen? Jag har nog aldrig (hoppas jag) sagt att samsovning i sig är fel, bara att det inte passat oss. Jag tror precis som någon (Snaily?) skrev för ett bra tag sedan att våra barn styr in oss på det som passar dem. Dvs man kan ha många principer innan man får barn och sedan får man ett barn som styr in en på precis det beteendet som man trott att man aldrig skulle ha Ju fler barn och uppfostringsmetoder jag ser omkring mig, ju mer förstår jag att principer inte funkar. Hade samsovning funkat med Moa så hade vi säkert praktiserat det. Jag känner igen mig mycket i det som Omsan skriver - hon var ett kräkbarn och jag var tvungen att gå upp och amma i soffan för att inte bli nerkräkt i sängen. Och sedan var det bättre att lägga henne för sig än hos oss för hon hade en massa ljud för sig i sömnen som störde både mig och maken. Dessutom passar det oss bättre att ha vår säng för oss själva, lite "vuxenzon".

Men hade vi fått ett barn som krävt hudkontakt för att överhuvudtaget sova, så hade vi med all säkerhet haft henne i sängen, det är jag helt övertygad om. Med Ada och Beda så "samsover" vi på så sätt att tex efter morgonmatningen om de är oroliga och inte somnar om, så får de komma till oss i sängen så vi kan stoppa in nappen med jämna mellanrum, utan att springa upp hela tiden. Vi försöker få dem att inte väcka Moa för tidigt... Men vi lägger dem i sin spjälsäng för natten och efter varje matning - men funkar det inte, så att de inte somnar om utan stör hela familjen, så får de komma till oss. Och det är ju bara för att det funkar med dem - det funkade aldrig med Moa (hon blev aldrig mer lugn av att ligga hos oss.)

Snaily: jag tror att samsovning med bebis är vanligare än tvärtom, iaf enl min erfarenhet. Men själv är jag lite emot det där att man MÅSTE samsova för att ge barnet närhet, den här AP-doktrinen (jag kan ha fått fel uppfattning om AP dock...). Jag tycker att jag ger mina barn väldigt mkt närhet på dagarna och vill inte bli anklagad för att de inte får tillräckligt

Sedan har jag lite svårt för dem som låter sina barn sova i föräldrasängen tills de är stora (4,5,7 år). Och jag tror att det blir ett svårare och mer komplicerat projekt att få barn att sova i egen säng, ju längre man väntar. Fast det är ju upp till var och en egentligen.

Över huvud taget har jag svårt för rabiata åsikter och en enda sanning när det gäller barn. Men det är det väl ingen här som har...

Hoppas att jag har gett en mer nyanserad bild av vad jag tycker...

EA: näe vad tråkigt att det inte gick vägen med Buster. Förstår precis vad du menar med att man ställer in sig på just den individen, det är ju bara naturligt. Man gör ett val, sedan börjar man drömma och planera, och "boa". Verkar lite oseriöst av den där kontaktpersonen...? Kram på dig!

Snorkis: jag svarar som de andra - enl min erfarenhet så är det normalt. Det hände mig senast i natt när jag fick en rejäl spya rätt ner i skrevet. En annan gång hamnade den i urringningen av mitt linne och rann ner för magen. Japp. Jag tror de flesta bebisar har lite svaj på magmunnen så att det rinner tillbaka om de får i sig en aning för mycket el en rap som drar med sig vätska upp.

Om hon är allmänt missnöjd skulle jag testa med mer mat, har du gjort det? Ibland är det otroligt hur mkt de äter... Ofta tycker jag de kan lugna sig med bara en liten skvätt till. Kanske är de inte riktigt hungriga men lite "sugiga". Magont kan ju också göra att de vill suga lite extra. Väldigt många bebisar har magont i början (om det nu är det). Det är ju så svårt att veta i början vad som fattas dem Buffa lite lätt i rumpan tycker jag kan hjälpa (oftast bäst medan man bär dem). Våra tvillingar stånkar och stönar och komemr inte till ro om de har en rap som behöver upp - kan man inte få upp rapen kan det hjälpa att lägga dem på sidan.

Våra tjejer fyller 2 mån idag Vi har som tur är sluppit fåniga undersökningar på Bvc, de har bara gjort läkarundersökning och mätt vikten. Grattis Ea till Buster, härligt!

Själv fnissade jag igår åt oss duktiga flickor (obs mig själv inkluderad) som läser på en massa och argumenterar för det just vi tror på. Alla hävdar att alla får göra som de vill men innerst inne tycker vi att just vi har rätt... Och är det inte typiskt vår tid att det ens finns ett uttryck som heter samsovning...?

Nu ler både Ada och Beda för fullt och man smälter big time De har börjat göra andra ljud också, början till joller. Så otroligt mysiga bebisar, jag njuter i fulla drag! I natt behövde vi bara mata en gång kl 02, sedan sov de till 9. Maken börjar jobba om ca 4 veckor och då behöver jag klara nattmatningarna själv. Men de börjar äta fortare nu (nattmatningen i natt gick på en halvtimme istället för en dryg timme) och rapa lättare, så det ska nog gå. De börjar vakna till mer på dagen också och sover mer småskvättar så det börjar bli dags att styra upp två ordentliga sovtider på dagen med. Hittills har det annars varit en bekväm resa där de har sovit mkt utan att vi behövt göra ngt. Kanske lugnas de av varandra?

gosnosen och vem mer (Snorkfröken?): det är aldrig någon som har haft någon nytta av mina tips förut så jag vetifan om jag ska skriva dem igen. Nä men allvarlig talat - man brukar hitta det som man tycker funkar för en själv... Själv håller jag på och försöker känna igen ett mönster och känna av hur tjejerna vill ha det, dvs när är de trötta tex. Det gör det mkt lättare att få dem att sova sedan. Men i teorin är det bra om de haft en vakenperiod och ätit (inte nödvändigtvis i den ordningen), så kan man söva dem sedan. De bör vara mätta i magen iaf, annars kan man glömma det...

Själv har jag gjort några vagningsförsök och det funkar ju kanon men problemet med att ha tvillingar är att de somnar och vaknar lite omlott. Men jag tror jag har kommit på hur jag ska lösa det.

Jag tänkte inte vara med i någon viktklubb faktiskt men kanon att ni peppar varandra! Ovh jag tycker visst ni kan rapportera här, för jag vill gärna följa era ansträngningar (och lovar att peppa). De som inte bryr sig kan väl scrolla det likaväl som annat... Jag längtar efter att börja träna men det är för tidigt. Tog en långpromenad på 1h och kände av min framfog efteråt, och dessutom magmusklerna också. Men magen har dragit ihop sig bra och särskilt sedan jag började använda Belly banditen. Jag var skeptisk men den funkar faktiskt. Däremot tar det ju längre tid för huden att dra ihop sig men på sikt så kanske...