• muggles

    Välkomna till Tivoli Empatia!

    Oupsie: vilka ögon Daisy har!!!

  • muggles

    Nenne: ja jag tyckte den var super att ha i skötväskan för ibland finns det inga barnstolar och då kommer den väl till pass.

  • muggles

    Snartis: uj vilken historia!!! Tänk vad olika det kan vara...

  • muggles
    FruCicci skrev 2011-08-24 11:13:35 följande:
    Oupsie, vad kul att du tänkte på mig
    Klart att det känns, men jag trodde det skulle göra så mycket ondare. Tycker som ni vet inte att det var så farligt alls.... Men alla har ju olika upplevelser, smärt-trösklar och även en sådan sak som att barnet inte kommer ner i bäckenbotten, kan ju göra sitt till...
    Andningen var viktig för mig och att inte få panik. Jag lät smärtan sköja igenom hela mig. SOM om man får en stor tegelsten på tån, det gör jäkligt ont, men istället för att spänna sig låta det göra ont ett lite tag och möta smärtan, sen går det ju över....

    Nåväl.
    Det jag tycker är intressant är varför det gjorde så mkt mindre ont andra gången. Det gick ju mkt fortare och det verkar hänga ihop. Men hur kommer det sig? Jag klarade mig ju nästan utan smärtstillande (hade lustgas sista 10 värkarna bara) andra gången medan jag första gången hade allt möjligt (lustgas, TENS och kvaddlar).
  • muggles

    Cicci: jag är i samma sits, vill typ 3 kg ner. Jag vägde nästan samma efter förlossningen som innan graviditeten men sedan i sommar har jag gått upp ca 3 kg. Men nu har jag tränat 5 ggr, börjat lchf:a mig och dragit in på allt sött utom lite mörk choklad, och plötsligt är det -1,5 kg på vågen

  • muggles
    fru AM skrev 2011-08-24 09:13:58 följande:
    Och att hela tiden möta värkarna som något positivt - något som för mig närmare Barnet. Den här boken var för mig ovärderlig (har sagt det förut men tål att upprepas): www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9132332...
    Åh just den grejen har aldrig hjälpt mig Men däremot tyckte jag att det hjälpte att tänka mer på hur många centimeter man redan öppnat sig än de som man hade kvar. Det är lätt att fokusera på att "oj jag är bara 7 cm öppen och det är 3 kvar". Det är bättre att tänka "jag har redan öppnat mig 7 cm". För mig var det rätt stor skillnad. Och så att tänka att de första 5 cm oftast tar längst tid (fast det stämmer inte på min första förlossning).

    Lycka till i förväg Hattis och Sept!
  • muggles

    Lappis: hoppas att din far kryar på sig och att du får kontakt med honom på sjukhuset!

  • muggles
    start september skrev 2011-08-24 22:35:45 följande:
     Muggles, är du nöjd med Belly Bandit? Funderar på om det är en bra idé.
    Jag är väldigt nöjd! Man får samma effekt (dvs inte bättre) som man skulle fått utan men bara så mkt fortare. Särskilt efter en tvillinggraviditet så har den varit bra. De första veckorna efter förlossningen minskade magen mkt av sig själv (från midjemått 115 cm till 95 cm på en vecka) men sedan hände inte så mkt mer förrän jag började använda BB. Nu är mitt midjemått 81 cm.

    Om du har samma storlek som jag får du gärna köpa min för ett billigt pris, tror jag kan sluta använda den snart. Jag köpte en i storlek XS (www.lillabebben.se/belly-bandit-original--p-756-c-246.aspx).

    Det som är fantastiskt med den är att den aldrig luktar svett oavsett om man blir varm. Jag har tvättat den några gånger med handtvätt.
  • muggles

    Apropå Iris: när Moa berättat tex att Anton har slagit henne på dagis (han var sen med pratet och slogs därför en del) el att någon sagt något dumt, så brukar jag säga till henne att hon ska säga "du får inte göra så mot mig" el likn istället för att hon ska slå tillbaka. Både Iris och Moa är ju tidiga med pratet och duktiga verbalt. Jag undrar om det inte är bättre att hon säger till sig kompis "det är inte snällt att kalla mig tjock" än att hon skriker tillbaka "du är dum och smal" el vad det var. Jag hoppas jag inte låter alltför snusförnuftig nu. Men jag vill gärna tro att man lägger grunden för konflikthantering redan i unga år.

  • muggles

    AM: jag har bara hört att vissa barn slåss för att de inte kan markera sina gränser verbalt. Den här pojken verkar ha slutat slåss nu. Jag kan förstås inte säga säkert att det har med språkutvecklingen att göra men en del verkar tycka att det har samband. Iaf, kontentan var att jag vill inte att Moa slår tillbaka utan markerar sina gränser med ord.

Svar på tråden Välkomna till Tivoli Empatia!