Välkomna till Tivoli Empatia!

Snaily - grattis till huset! Kul! Jag glömde också att spara ner mäklarbilderna från nätet när vi köpte vårt hus, men pratade med mäklaren och fick bilderna skickade på en CD. *tips*

Snorkis - Piff & Puff föddes i v. 27+0, vilket jag får det till att du precis var i, när du åkte till förlossningen häromdagen. De flesta som själva är gravida och är vid just den tidpunkten i graviditeten har väldigt svårt att föreställa sig hur det vore om barnet föddes just då. Man är helt enkelt inte redo att bli förälder då.

Vänner - receptet på förrätten kommer från en av Allt om Mats Fredagsgourmet-kokböcker - våra husgudar när det gäller lite festligare mat, för det är recpet som inte kräver att man står vid spisen hela dagen. Här är receptet - http://www.alltommat.se/recept/Rakcocktail--med-granatapple-11324

OMS - förstår verkligen att du känner dig stressad med allt du har omkring dig. Hoppas att det lugnar ner sig lite när insättningsperioden med dotterns medicin är avklarad och skolans roll med avseende på diagnosen är klar. Kram!

Oupsie - inte heller jag kunde se din blogg. Grattis till lägenhetsförsäljningen!

Nenne - tidsbrist är bara förnamnet.

Igår kväll kände jag mig fantastiskt duktig; stack ut och sprang min 15 kilometersrunda trots rejäl blåst och småregn. Kände mig nästan lite halvgalen , men efteråt kändes det bra med en varm dusch och lite te- och knäckefika (välförtjänt ) med maken. Det kändes faktiskt helt OK att springa så pass långt, trots att senaste gången jag gjorde det var på Varvet ifjor. Synd förresten, Kängu, att jag inte får chansen att träffa dig där, men det låter sunt att du tar det lugnt nu när du haft problem.

Fossing - nu verkar du ha alla löpattribut på plats, så nu finns det inga ursäkter längre.

PB - apropå din middagsrapport och matlagning; hur går det med viktnedgång, promenader, råsaftcentrifuganvändning, vattengympa och allt vad det var? Du var verkligen flitig i köket igår. Det är så himla skönt att ha lite färdiga middagar att ta fram, de dagar när inspirationen eller tiden tryter. Själv testade jag något nytt igår - pärlcouscous. T o m maken som inte är så förtjust i sådant gillade det. Det blir lite mer att tugga på än i vanlig couscous, eftersom kornen är större. Rekommenderas! Vi gjorde en sallad, där vi blandade couscousen med lätt kokta rödbetsklyftor (fortfarande al dente), salladslök och fetaost, och så lite dressing på. Till det serverades serranoskinka. Lätt fixat och jättegott.

Lappis - japp, det var "mitt" recept. Har gjort det flera gånger, och alla vi bjudit det på har gillat det. Har gjort det till lunch till oss själva några gånger också, om man vill ha lite "lyxlunch" på helgen, fast då har vi kört dubbla portioner.

AM - vilka tips du kommer med; leopardunderkläder på Kolmården!

PB - att äta bra mat har du ju garanterat nytta av i många avseenden, så det låter bra att du kör på med det. Och det har säkert haft sin del i viktnedgången också. Är det struma man utreder för nu, eller tror man alltså att det kan vara cancer i sköldkörteln? Själv har jag nedsatt sköldkörtelfunktion och äter Levaxin, men det har varit odramatiskt hela tiden (har ökat dosen vartefter bara).

Hjärtklappning låter ju läskigt också. Min svärmor hade problem med det i många år (något slags felkoppling bland nerverna i hjärtat), så hon vågade aldrig promenera ensam. Nu gjorde hon en operation för några år sen, där man brände av vissa av nervbanorna, så nu funkar det bra igen. Det här har förstås inte alls med dina problem att göra; jag ville mer förklara att jag förstår att det är läskigt när hjärtat rusar. Hoppas att ni snart får koll på läget, för Truls vill säkert gärna gå på massor av promenader när han blir äldre.

Kram på dig!

Snartis - uttrycket tur i oturen känns som att det passar bra här; tur att du hade en bra läkare bokad efter den dåliga, men trist att bli bemött på det viset. Krya på dig!

Hattis - här blir det aldrig påskpynt; är alldeles för lat för det. Möjligtvis att jag sträcker mig till något ris, och kanske med fjädrar i, men mer blir det inte.

Fossing - hur går det med löpningen? Eller du kanske satsar på springmaskor istället nu?

Förresten, är det någon som vet var Koko håller hus? Har inte sett henne på länge.

Ja, just det; det hade jag glömt!

För mig känns det bra när kvinnor som är gravida tänker på det just då, för det ökar förståelsen för vad jag gick igenom, när Piff & Puff föddes så tidigt.

Fast jag vägde mer innan jag blev gravid, i samband med att problemen uppdagades. Fastän jag tränade som en tok (löpning 5-6 mil i veckan när jag tränade inför maran) gick jag upp i vikt fastän jag inte åt några mängder. Och löpning blir det ju inga muskler av på det viset, som när man styrketränar, så jag misstänkte att något var tokigt (dvs att viktökningen inte berodde på att fett blev muskler).