Välkomna till Tivoli Empatia!

September - jag har inte varit på semester på Jylland på många år, men när jag var barn var vi där och då minns jag särskilt Djurs Sommerland (http://www.djurssommerland.dk/). Där hade de solfångare till poolerna, så det var varmt i vattnet, till skillnad från t ex Skara Sommarland.

Annars är ju hela kusten på västsidan helt fantastisk; mina föräldrar har semestrat där flera år i rad, och bl a cyklat på stränderna, för sanden är så hårt packad. Ni kanske kan hyra cyklar någon dag och ta en liten tur? I v. 30 borde man väl palla lite cykling; kanske ungefär så länge som är kul för en fyraåring.

Kanelbullarna ska man enligt mina föräldrar inte heller missa; de lär vara fantastiskt goda.

Nenne - gratulerar till målgången! Det är ju trots allt det viktigaste, men jag håller med om att det kan vara mer eller mindre besvärligt att ta sig dit, beroende på förberedelserna. Det är ju skönt om man slipper slita alltför ont längs vägen.

Nä, nu blir det sängen här. Alltför sent som vanligt, när inte maken är hemma. Natti, natti!

Sweet - kan tänka mig att det är många blandade känslor i kroppen angående minuset, just av de skäl du nämner. Så tufft med din vän som är dålig också, men sjukvården är ju många gånger fantastisk idag. Själv var jag och lämnade blod för första gången igår. Bestämde mig för det när vi var på neo, och nu känns det bra att vara igång. När jag anmälde mig var de lite rädda att de inte skulle kunna sticka mig, men det gick bra.

Skickar en massa kramar, och hoppas att det lättar lite framöver för dig. När tror du att du eventuellt kan få besked om något nytt jobb? Och när går nuvarande anställning ut? Sen får man faktiskt lov att vara lite låg ibland; det är ju helt omöjligt att jämt vara på topp.

Snorkis - usch, så jobbigt det måste vara med alla motstridiga känslor inom dig. Tycker att du verkar kämpa på fint, och att faktiskt ta tag i och fixa vissa praktiska bestyr är ju en styrka. Kramar!

Cicci - inboxningen funkade finemang; tusen tack för tipsen. Har svarat med lite mer detaljer om våra planer.

Klockarbol - jag beklagar verkligen förlusten av er hund. Det är ju verkligen en familjemedlem som lämnar, och det är jättetufft. Kram!

Liten - det här med hosta och kräkningar känns väl igen.  Har ni höjt upp huvudändarna på barnens sängar? Ibland kan det hjälpa litegrann.

Här har det *peppar, peppar* och *knack i trä* varit två lugna nätter sen maken åkte. Var bara uppe en gång inatt, och det får jag egentligen skylla mig själv för. Piff blev nämligen arg igår kväll när han lagt sig och upptäckte att det blivit ett litet hål i en söm i en kanin som han har sittande i huvudändan av sängen. Den fick absoluuut inte vara där, så jag tog ut den i hallen utanför. När jag lade mig på kvällen tänkte jag att det var fånigt att kaninen skulle sitta där ute, bara för ett litet hål, så jag lade in den i hans säng igen. Det skulle jag inte ha gjort! När jag sovit en timme ungefär väcktes jag av en illvrålande Piff, som skrek "Ta bort kaninen!" Upp och bort med den, och sen sov vi gott resten av natten. Får väl ta mig i kragen och laga kaninen ikväll, så att vi kan sova gott inatt.

Lappis - maken är borta till sent torsdag kväll. Men idag hämtar min mamma på dagis, och sen sover hon över tills imorgon. Ska bli mysigt att få en kväll på tu man hand med mamma (efter att barnen somnat), för det händer inte så ofta nuförtiden. När jag var föräldraledig brukade vi träffas på hennes lediga dag varje vecka, men det är ju inte lika enkelt nu när jag jobbar heltid. Har förberett en fisk- och skaldjursgryta vi ska ha till middag ikväll.

Det går ju sakta men säkert framåt i den där adoptionskön; skönt att se att det tickar på rätt håll åtminstone.

Jag vet egentligen inte hur sena eller tidiga de är, för jag har inte direkt något att jämföra med. De har iofs en kusin som är fyra månader äldre och de är snarare bättre än sämre än han på att tala. Något eget språk har vi inte märkt av, men Piff & Puff är inte supertajta, så kanske det hänger ihop med det. Dessutom har vi varit flitiga både med att prata med och läsa för barnen, för att se till att de utvecklar samma språk som alla andra.

De är båda två på ungefär samma nivå, för jag har också hört att i vissa tvillingpar är den ena lite bättre på språk än den andra, och då kan det lätt bli så att den som är bättre blir "språkrör" för den som är sämre, för att de kanske kan kommunicera sinsemellan på något "annat" språk.

Man brukar ju säga när det gäller talets utveckling att pojkar är senare än flickor, tvillingar är senare än enlingar och för tidigt födda är senare än fullgångna barn, så sett i det perspektivet är det väl fantastiskt att Piff & Puff pratar begripligt överhuvudtaget. På dagis har de iallafall aldrig sagt att Piff & Puff pratar sämre än andra barn, och enligt psykologen på neo är de ju helt inom normalspannet, så jag är inte orolig för något.

Lappis - vilken raketfart det blev på kön helt plötsligt! Härligt!

Perfekt!

Krya på er!