Det där med folk som har kommit för att hälsa på Daisy i tid och otid har vi sluppit, antagligen för att vi bor 20-30 mil från alla våra släktingar. Så det finns fördelar med det också, även om man önskar att de var närmre andra gånger. Så jag har inte så många råd att ge på det området.
Oj vad sent det blev. Borde sova nu. Får kika in här en annan dag. Kram på er alla!
Intressant att läsa om era erfarenheter angående besök när man kommer hem från BB. Tror att Vänner har en viktigt poäng där, många äldre tänker nog inte på att man inte stannar på BB särskilt länge nu för tiden. Ofta kommer man ju hem lagom till att mjölken rinner till och eventuell babyblues till det. Man är ganska sårbar då. När vi fick ligga kvar på sjukhuset tyckte jag att det var jättejobbigt för jag ville bara komma hem och vara ifred. Jag gick inte utanför vårt rum om jag inte var tvungen och det var besöksförbud så det var ingen som fick komma och hälsa på heller. Daisy föddes ju dessutom i RS-tider så vi var ganska tydliga med att vi inte ville ha för mycket besök när vi kom hem och att det också rekommenderades av vår BVC-sköterska. Våra familjer har som sagt en bit att åka till oss så de kommer inte utan att ha kollat av först. Å andra sidan blir det ganska långa visiter när de väl kommer. Personligen har jag tyckt att det har varit ganska skönt att få besök av familjen, att någon annan går och bär och håller och tröstar en stund så att man kan få slappna av i några minuter. Men det beror såklart på ens sinnestämning och hur ens förhållande till gästerna ser ut. Jag kände mig ofta så otroligt trött den första tiden och jag tyckte att amningen var jobbig. Inte jobbig för att det inte fungerade, för det har gjort efter de första två veckorna, utan för att det kändes som att jag inte var något annat än en matmaskin. Att jag satt fast med en bebis vid bröstet, att jag hade ont och inte kunde röra mig som jag ville. Det kändes som att amningen tog all min energi, och i bakhuvudet gnagde tanken om att jag kanske skulle ha mindre ont om jag slutade amma. Jag mådde ju inte heller så bra vilket säkert gjorde sitt till. Nu känns det mycket mer positivt att amma, om det är för att jag har dragit ner så pass mycket på det, eller om det är tack vare tabletterna, att allt känns lite lättare, det vet jag inte. Kanske en kombination av de båda. Hmm, det kanske inte hade så mycket med saken att göra egentligen, men det kom liksom tillbaka när jag kom ihåg känslan av att kunna slappna av när någon annan hade Daisy en stund.
Men om någon hade kommit och försökt ta över henne från mig hade nog känslan varit en annan.
Tinga, jag blir matt i hela kroppen när jag läser ditt inlägg om när Piff och Puff kom hem från neo.
PB, kul att se dig här. Truls verkar vara en riktig liten buse. Men en söt sådan 
. Hoppas att du kommer på vad du vill göra.
Vänner, kul med lyckad shopping. Ska ta och inboxa dig angående shopping förresten .
Liten, kul med huset 
. Hoppas att flytten har gått bra.
Fru E, jodå, vi börjar komma i ordning, men det tar nog ett tag innan man har kommit på hur, och var man vill ha sakerna. Vi får ha en liten trådtäff hos oss när vi har kommit lite längre med ordningen .
Smint, hoppas att ni blir friska snart. Ni har varit sjuka så mycket att det borde räcka kan man tycka.
Nu ska vi ut på promenad . Hoppas att vi slipper regn, det känns som att det skulle kunna börja regna när som helst.
God kväll på er här i tråden!
Har läst Vickans blogg, det kommer nog att bli bra det här .
Är så trött, Daisy har varit igång hela kvällen, växlandes mellan ganska glad till väldigt missnöjd, tyvärr mer av det senare. Och väldigt vaken hela tiden... till slut fick jag henne att somna i alla fall och då skulle jag in här och skriva lite, men nu har jag glömt om vad. Är för trött helt enkelt, så det är dags att gå och sova. Vinkar till er alla och tittar in en annan dag helt enkelt. *snark*
Hej hej, hade tänkt sitta här en stund, men telefonen ringde och en kompis är på ingång, så jag hann inte längre än så här. Men fredags-
på er alla . Återkommer senare.
Det viktigaste är väl att man hittar något som passar en själv. Jag tycker att det är svårt att sova med Daisy i samma säng. Kan inte riktigt slappna av utan vaknar hela tiden och Daisy ligger och snurrar och sparkar på mig. Hon sover bra i sin egen säng, vanligtvis 9-10 timmar varje natt, så det känns dumt att ändra på något som fungerar. Men jag tycker också att det är svårt att inte ta åt sig av andras kommentarer.
Själv har jag känt mig väldigt omoderlig (säger man så) som helst inte vill ha Daisy i sängen. Eller inte gör andra saker som andra verkar tycka är självklart, som att laga smakportioner till henne till exempel. Jag tycker inte att det känns lönt att ställa sig och laga smakportioner till henne när hon fortfarande äter så lite, och vissa dagar så ratar hon det som hon har ätit med god aptit dagen innan. För tillfället har jag inte den ork och energi som man borde, och därför har jag valt att lägga den energin jag har på annat (som den allmänna dagliga skötseln av ett barn). Därför får hon hålla till godo med glasburkar just nu. Men ändå finns det folk som inte ger sig, som måste fortsätta... "alltså, man kan faktiskt frysa in smaaakisaaarna i istärningslådor, så tar man bara fram så mycket som behövs". Nejmen jaha, frys säger du? Vilken grej! Är det den som står jämte kylskåpet i köket? För jag har liksom aldrig fattat vad man ska använda den till... Så harjag inte svarat men jag önskar nästan att jag hade gjort det. Så fick jag ut mig lite aggressioner här idag också .
Gosnosen, härligt det låter med NY, jag är också jättesugen och tjatar på maken om vi inte kan försöka åka dit i höst någon gång.
Omsan, spännande med jobbet.
Här är en till med en kräkbebis, så blev det för Daisy också. Hon kräker fortfarande ganska mycket men det var länge sen det kom upp i näsan så, så förhoppningsvis har hon nog börjat växa ifrån det.
Hon hade också jättesvårt att komma till ro på kvällarna. Vi gick och bar och bar och vaggade och vyssade. Ibland tror jag också att hon helt enkelt blev övertrött då kunde det fungera att gå och lägga sig med henne och hålla om henne i lagom fast grepp och kanske buffa henne lite på rumpan och/eller försöka stoppa in en napp. Hon skrek en stund, sen lugnade hon ner sig och somnade som en stock (det borde ju vara ungefär samma princip som att linda dem?). Det har också fungerat ganska bra att amma henne liggande i sängen tills hon somnade. Det har faktiskt fungerat även om hon var ett kräkbarn. Har haft en filt under henne, och en handduk till hands för att torka upp det som eventuellt kom upp. Jag tror att hon ofta åt lite långsammare och mest snuttade för att komma till ro, snarare än för att hon var hungrig, så då blev det kanske inte lika stor risk för kräk. För ett tag sen testade vi bärsele och den somnar hon ofta i. Vi tror också att hon hade ont i magen de första månaderna och hon brukade gilla att bli buren med magen mot underarmen. Sempers magdroppar märkte vi inte någon skillnad med men däremot så tyckte vi att minfom verkade hjälpa henne lite.
Jag funderade på någon liknande en sån här, men jag testade aldrig: www.amazon.co.uk/gp/product/B000Z8R1D6/ref=s9_simh_gw_p75_d11_i1&pf_rd_s=center-4&pf_rd_r=1AZV8Q66MTXG45XK48AM&pf_rd_t=101&pf_rd_p=467128133&pf_rd_i=468294
Om man vill testa att linda så verkar det ganska enkelt med en sådan.
För övrigt har vi ägnat oss åt samsovning i natt . Vi har blivit förkylda här och Daisy hade svårt att komma till ro. Så det blev en del tröstsnuttande. Men någon god nattsömn har det inte direkt blivit. Hoppas på bättre sömn i natt, för jag är helt slut.
Och angående det där med att inte laga smakportioner själv så går jag inte runt och har dåligt samvete över det jämnt och ständigt, men jag har brottats med dåligt mammasjälvförtroende sen graviditeten och jag känner att jag lätt tar åt mig av saker som jag kanske inte hade brytt mig om, om jag hade mått bättre. Just när det gäller mat, så tycker jag att det är ganska kul att laga mat, men nu när jag är deprimerad så har jag inte orken att laga så mycket. Men jag börjar må bättre, så hon kommer nog att få tillräckligt med hemlagad mat tids nog .
BS, skönt med lyckad semester. Har du förresten fått någon ordning med Nennes FB? Jag såg inte heller inläggen på hennes logg först, men sen såg jag att den var inställd på att visa info och inte logg. Vet inte om det är samma för dig kanske?
Fast finns en liten hake... den av oss som inte tar hand om Yngla ska bygga en byggnadsställning och sen börja riva panel från huset... Undrar vem det kan bli? Tror jag vet svaret. .
Porchez, skönt att det känns bra i alla fall, även om det runnit ut i sanden.
September, vi har haft blöjhinken som följde med det här: http://www.babybox.se/
Har varit nöjd med den men har i och för sig inte testat någon annan.
BS, låter mysigt med Öland, även om det verkar bli mycket bilåkande. Lite lungare utan barnen antar jag.
Snartis, jobbigt att inte få sova, och foglossning vet jag allt för väl hur det är 
. Hoppas att du kanske kan få tid för igångsättning lite tidigare, om det nu finns risk för att han är stor också? Eller det kanske du inte vill?
Lappis, angående ikea tror jag inte du behöver vänta till efter semestern, det funkar nog bra med en regning sommardag också. Det var väldigt mycket folk (och barn ) på ikea när jag var där förra veckan.
