Välkomna till Tivoli Empatia!

BS: Så där hade vi en katt som också gjorde. De är väldigt opålitliga på det sättet, katter, de vet mycket väl att de inte får hoppa upp på bord och bänkar, och gör det aldrig när man ser. Men så fort kusten är klar, då struntar de i det...

Skönt att kunna dra ner på amningen! Hur ska du göra med preventivmedel framöver? Många slipper ju mens när de äter minipiller, har p-stav eller hormonspiral. Min spiral har jag inte haft i så pass länge att jag ens hunnit fram till nästa beräknade mens än, men jag hoppas slippa... Men det är ju ett alternativ.

Telis: Jag skulle testat att tvätta ordentligt med såpvatten i första hand.(Bilklädseltvättt/möbeltvätt kanske har några otrevliga kemikalier som man inte vill göra rent vagnklädsel med? Obs, det vet jag inte, jag bara tänker högt...)

Tro mig, vi har insett att det inte riktigt är standardmodellen för 1-åringar att leka så som han gör, så vi är ytterst tacksamma för det!!!

Önskar att det kunde smitta av sig på lille herr Televinken...

snaily: Läskigt med cellgiftsstart... Eller hur man nu tänker? Det ska ju förhoppningsvis göra en frisk på sikt, men ändå...

Skithäftigt förresten att det bara är två veckor kvar till BF!!! Det kan ju sätta igång precis när som helst, fast så ska man kanske inte tänka allt för mycket, för det kan ju lika gärna dröja nästan en månad till...

Vinägerdoft ska ju dunsta bort ganska snabbt, har jag för mig. Kombination av tvätt och vädring kanske gör susen?

snaily: Är det litet småklumpigt kan det ju vara delar av slemproppen som släpper?

Telis: En sån pulka (fast limegrön) fick lillkillen i födelsedagspresent! Än så länge har han bara fått sitta i den på golvet inne, men den är jättespännande. Så om snön ligger kvar ska vi ut och åka imorgon...

STOR KRAM till Fru E!!!! Det är för jäkla orättvist, att det ändå inte blev något efter det efterlängtade plusset... Just nu sitter jag och försöker hålla tillbaka tårarna och längtar hem för att krama om det lilla mirakel jag har där hemma.

Och även en STOR KRAM till PB. Du skriver så bra. Tänkte använda ordet fint, men det kändes inte passande när det var så sorgset...

Precis som Kängu skriver så är du en helt fantastisk människa, som borde fått precis alla barn du önskat dig. Och du har absolut inget att skämmas över!!! Och angående karaktär så har du en otroligt stark sådan. Hur många gånger har jag inte läst om hur du tar tag i saker, ser till så att barn inte blir utanför, inte råkar illa ut, hjälper dem att hantera jobbiga känslor, vågar säga ifrån på sätt som ingen annan verkar göra. Det är mer karaktär i det, enligt mig, än i att hålla en viss vikt.

Mycket kramar behövs här, märker jag.

KRAM till PB, du uttrycker dig så väl... Vilket i det här fallet får mig att sitta och torka tårar - på jobbet... Jag lider med dig, och önskar att det kunde hända ett mirakel - för det verkar vara det som behövs.

KRAM även till Snorkis. Hoppas du fått sova bättre nu i natt. Det är inte konstigt att du fortfarande sörjer. Tror jag läst någonstans att det första året då man sörjer är det absolut värsta. Det blir ju inte mirakulöst bättre efter det, men då har man hanterat t.ex. jul, födelsedagar, farsdag, morsdag m.m. en gång, och vet att man överlevt och kan göra det igen. Ävne om det fortfarande måste vara totalt vidrigt jobbigt...

Tinga: Stackars Piff med operation... Härligt dock att de äter bra igen, och ni fick en trevlig weekend i London!

Kängu: Grattis till att ha fått plats på det dagis som ni ville! Även om det är blandade känslor...

Koko: Krya på er!

Klockarbol: Inte har du jinxat tråden! Du har ju dessutom (tyvärr) mer än tillräckligt med elände för egen del. Tänker på dig, ta hand om dig!

Telis: Jag skulle haft med en ettårspresent, ev en "värdparsgåva" också... Nu är jag oftast dålig på sådana, men nu när vi är mitt i projekt husbygge och sällan har möjlighet att 'bjuda igen' så försöker jag anstränga mig extra noga på den fronten...