Hejom fejom! 
GRATTIS Syrinx! Vilken bröllopsyr och härlig berättelse! Vad häftigt att den är sann!
Och vilken otroligt fin klänning! Jag älskar att den har ärmar! Fasen vilken figur du har dessutom! Men jag fick läsa två gånger vid stycket om håret, för ajg läste först att du hade mormors tygtrosor i håret och DET fick jag inte riktigt ihop till något passande i min skalle... 
Ninnis, tänka att pyret i magen också är sann! FASEN vad avundsjuk jag blir när jag tänker på era promenader! 
Fast apropå promenader-vet ni och gissa vad JAg har gjort? *pappappamm-virvel*
Jag har sprungit!
Ja, i läste rätt!
Och det är egentligen så att jag springer inte. Någonsin. Fast nu har jag gjort det fem ggr (eller om det är sex tom). Bara för att min son har satt som mål fr fotbollssäsongen att förbättra kondisen. Jaha. Och hans pappa jobbar som en liten gnu hela sommaren. Alltså tänkte jag att "jag får väl prova, dör jag så dör jag" Och sedan dog jag nästan men överlevde med näppe och dreggligt slem och blodsmak. För som sagt: Jag. Springer. Aldrig. Och om man då ändå gör det, så får man slem och blodsmak.
Nu framstår ordet springa antagligen som en grov överdrift för den som till äventyrs skulle se mig när jag försöker ta mig runt elljusspåret, men det ÄR det snabbaste jag kan och om jag inte dör av det, så borde det väl härda mig-har jag hört?
Ja, det är ju märkligt vad man kan få för sig och ta sig till för sina barns skull. Men, jag tänker också att det är en del i att jag vill försöka utmana min kropp och den sabla värken och se vad jag klarar och inte. Nu har jag ju inte för avsikt att börja kuta i någon egentlig bemärkelse, men att kunna springa slingan någon gång ibland som en omväxling och ett komplement till mina promenader, är ju en seger och helt oväntad vändning i mitt mer makligt framförda liv.
Heloise-jag skojade inte när vi pratade i telefon om hur mycket vi verligen båda INTE gillar att springa. Därför är det så överraskande och konstigt att det nu blev så att jag prövade.
Med tanke på hur galet jobbigt det är, så verkar det ju uppenbart behövas för att jag ska få lite bättre kondition. Det kan man ju behöva ifall man som jag har tänkt bli 102 år.
Annars har jag beställt hem en mag-och tarmkur som ska bli väldigt intressant att se om det hjälper mig. Jag började äta Probi Mage för 40 tabletter sedan, och det var en stor förändring! Rekommenderas varmt för alla som har lite känsliga eller krångland magar. Menändå-det hakar fortfarande upp sig ibland, som nu tex och jag tänker se om den här rensningsproceduren jag beställt hem kan vara "the shit" så att säga. Det handlar om att man tydligen kan ha gamla fastklibbade avlagringar i tarmen som behöver komma ut för att man ska kunna få balans. Jag vet-äckligt, men ändå.
Ja, och imorgon kommer sonens bästis från Sthlm och ska vara här hela veckan. Sonen säger att "det känns som att jag har fått en extra julafton!"
Själv har jag lånat en hel kasse böcker på bibblan och har låtit bli att slå på datorn till förmån för andra världar och öden i ordens underbara universum. Jag vet så lite om vad som framtiden bär, så jag tänkte det är bäst att passa på nu den här sommaren.
Det var en hel massa mer vet jag ...
Fru Sy, vad jättekul med framgångar och publicitet med ditt hantverk! Du har något på G där!
Daa, jag älskar dig för dina självutlämnande och öppna tvivel och tveksamheter, dina medgivanden och ditt öppna hjärta. För att du vågar och inte låtsas, blir världen lite mer skonsam och mänsklig att vara i för mig och alla andra som inte heller orkar veta och klara allt, tro och orka jämt eller ha självförtroende och självkänsla som står orubbliga. Jag tycker du är ovanlig(t) stark och modig som så rakt upp och ner är som du är och känner som du känner utan att klistra dit något annat. I det tidevarv där man är sin egen lyckas smed och man ska vara så förgjordat Lyckat Lyckad och Lycklig och säkrast, bäst och mest hela tiden, så krävs det en del av både självinsikt och tillit till livet att säga en del av det du säger högt. De flesta gör inte det. Tyvärr.
Flamman, min son hade garanterat och gärna stått med din musiker i älven och fiskat. Han hade haft en ferdinand-stund kan jag säga. Sååååå lycklig. Coolt att lilltjejen spelar boll förresten! Det är bra. Bollsproter hädar och hjälper till att skaffa lite skinn på näsan och tåla en smäll, ta en förlust, se vad man kan och vad man kan bli bättre på, att utvecklas som individ i ett lag...kanon!
Hvidis, jag vänder hjärtat mot universum och den jag hoppas lyssnar och ber tyst om bra och glada ställen för oss båda att jobba på i höst och framöver. Det är vi väl tusan värda!!! Och vi kan gott få tjäna lite vettigt med pengar också! Så det så!
Nu är det jättelångt och jag vet knappt vad jag sagt och ännu mindre vad jag inte sagt. Men nu postar jag!
