I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Jaha, och det gick visst bra att klippa och klistra, men på bekostnad av radbrytningarna....

Idag önskar jag alla en bra dag. Jag ska snart åka iväg för att träffa dem jag ska ha praktik hos, planera lite och så. Jag vet inte alls hur lång tid det tar av dagen, men sedan är det promenad, fförbereda inför att sonens lag har loppis imorgon, samt köra till träningen. Vips så lär dagen vara slut.

Tack Ninnis. Det enda jag egentligen är nervös över, är min mage. Jag ska testa att äta havregrynsgröt med loppfrön och linfrön i, för jag vill vara mätt när jag åker. men hur kul blir det sedan om jag A) inte kan gå på toa alls på hela dagen och får skit-ont.
B) måste säga "Ursäkta"  och sedan ockupera deras toa på det -säkert- lilla kontoret och blir kvar där i en evighet.
Jag avskyr att min mage blir så här! Det förstör verkligen i tillvaron.

Helooo girl! Long time no see! Hur har du det?

För er som inte vet, så är Diz en av de gamla tanterna från fornstora dar. Du bara måste ju haka på oss här och liva upp tillvaron lite!

Ooooh trådträff! Krama varandra från mig!

Diz, jag kan ju säga att det finns ett starkt gäng skånetöser i den här tråden!
Syrinx, Soldemor, Ninnis, EA, Hvidis och Ingis -och så du nu då, hålls alla i de krokarna. Jag kan säkert ha glömt nån så här i arla stund också.

Hänt?
Tja, det är väl bäst att du hakar på där vi är, så lär du märka längs vägen. En del barn är det i vart fall, så mycket kan jag räkna ut av hur länge sedan det är du sågs till. Lite separationer och nyförälskelser och så lite annat smått och gott av skiftande tyngd och kulör, men som alltsammans får oss att märka att vi lever, att livet är skört och dyrbart och det mesta rätt mycket lättare att säga än att göra och att livet är en process som tar tid på sig samtidigt som man ibland inte hinner med att fatat vart den tar vägen. tiden alltså

Lanovia, en sådan där oväntad blomma kan man leva längre på än en veckas mat ibland.

Kolla här då, ganska utförlig feedback och bekräftelse, inte bara på plan och i omklädningsrummet, utan även på hemsidan, tämligen omedelbart efter match. 11 år är killarna. Tänk om alla vuxna fick liknande runt sitt arbete:

Vi fick verkligen kämpa för vinsten idag mot Mxxxxx som gav oss ett tuffare motstånd än de flesta av våra spelare var beredda på.
Ibland blir inte matchbilden som man förväntat sig, & ibland vill inte spelet fungera så bra. Ibland spelar det ingen roll att man har bollen nästan hela tiden, bollen vill bara inte rulla in i mål. Självklart blir man ju då både frustrerad & arg & tycker att allt går emot. Då är det jätteviktigt att man fortsätter att jobba hårt, fortsätter att tänka bra tankar & inte slutar att våga lita på sina lagkompisar, för helt ensam kan man aldrig vinna en fortbollsmatch.
Vi hade våra stunder i den här matchen när vi var på gränsen till att börja hänga med huvudena, vi var nära att börja gnälla på varandra & vi började faktiskt tvivla på vår egen förmåga, speciellt när vi lät Mxxxxx komma tillbaka in i matchen när de kvitterade till 3-3 på straff.
Det som glädjer oss är dock sättet som alla valde att hantera den väckarklockan på- trots att vårt normalt så fina passningsspel inte fungerade riktigt som vi vet att det kan göra, att vi i frustration valde att ta alldeles för många egna löpningar & att vi inte kunde sätta dit alla fina måltillfällen som skapades framför Mxxxxx mål, så fortsatte vi att kämpa, kämpa, kämpa!!
Vi ska också ta med oss att vi matchen igenom försökte att hitta vårt passningsspel & vi skapade många bra inspelslägen från kanterna.
Vi visade att även när vi inte spelar vårt allra finaste spel, är vi oerhört svårslagna så länge vi vågar lita på styrkan i gruppen.
Målskyttar var idag Viktor 2 st, Martin 1 st & 2 st av Benjamin som gjorde en mycket bra seriedebutmatch i BIK-tröja. Välkommen in i hetluften!
Framspelare till målen var Viktor, Tobbe, Rasmus & Axel K.
Mxxxxx bjöd som sagt på tufft motstånd med ett bra & hårt närkampsspel som kanske några gånger gick något över gränsen, men i sådana matcher sticker spelare som våra Martin & Axel K ut lite extra. Som vanligt la dessa två evighetsmaskiner inga fingrar emellan, de spelade hårt & beslutsamt, vann massor av bollar var även delaktiga i det offensiva uppbyggnadsspelet.
Martin belönades idag med 1 mål & Axel hade bla en tung frispark i stolpen.
Matchens prestation var nog ändå Axels framspelning till avslutande 5-3-målet, där bollen skar genom motståndarnas straffområde precis på Tobbes fötter, som direktspelade till en helt fri Benjamin som rakade in bollen i öppet mål. Fotbollsgodis!! Öppnande passningar är många gånger snyggare än mål...
I omklädningsrummet efteråt kändes det som att alla tycker att de kan bättre, men hela laget ska ha en jätteeloge för den starka kämpainsatsen.
Den här matchen var också en nyttig signal om att det är mycket viktigt att se ödmjukt på kommande uppgifter & matcher.

Ja, hur är det EA? Sitter plusset kvar?

Ingis, den här praktiktiden kommer att bli jättebra!

Egentligen har jag lyckats få till en period som kommer att innebära väldigt personligt stöd, coachning, feedback, nätverkande och precis en sådan mänsklig kontakt jag exakt nu behöver för att komma en bit till med alla de tusentals pusselbitar jag har uthällda på spelbordet. Hittills har jag fått ägna stor och enformig tid åt att vända vända vända bitar för att ens se vad det verkar vara på dem. Nu fortsätter det.

Man måste metodiskt fördela ut bitarna i sorterade grupper utifrån vad man tror sig se på dem. Lite här och där har jag tom lagt ihop några som tycks passa och på vissa ställen tror jag det kommer ett sådant där pussel-breakethrough, då man plötsligt kan lägga ihop flera stycken nästan samtidigt.

Jag har verkligen den bilden inom mig just nu, över mitt liv och tillvaro. Att jag lägger mitt pussel. Jag gillar att pussla väldigt mycket, men man har ju inte samma flyt och flow hela tiden under en pussling. Nu tänkte jag att det kunde få vara en tid då det går lite framåt, så att åtminstone jag själv ser att det kommer att bli en schysst bild småningom.

Jag vet, detta låter ju mer än flummigt, men jag har inte så mycket konkret att berätta utan att det blir helrörigt. Men et är häftigt att man kan få uppleva i livet, hur man stundom träffar på just precis exakt de där människorna man behöver. Sådana där pusselbitar som kan vara den som får flera små öar av bitar att kunna dras ihop och sammanfogas till något som sedan gör allt mer tydligt.

EA, *andas ut för stunden*