• passionsblomman

    I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

    Det blir väl istappar och skare, snömodd och rimfrost och smällkalla mycket stjärnklara nätter. Och en och annan snöstorm med drivor och flingor stora som lovikavantar.

    Nå i vintermörkret får man tända många ljus.
    I vinterland kan man göra snöänglar och åka pulka. I vintertröjorna ser ingen att man inte gått ner utan upp det senaste året.
    I vinterträdgården äter småfåglarna frön vid fågelbordet och haren gör roliga spår i snön. Mördarsniglarna är puts väck och man måste inte rensa ogräs. Och verkligen inte raka benen.
    I vintertid kan man elda i kakelugnen och fika, titta på filmer och läsa böcker. Och lyssna på musik.

    Men man kan också fortsätta vara här. Bland vänner.
    Här, där vi pratar om barnen vi burit och bär och dem vi längtar att bära. Här, där vi bär det någon inte orkar bära ensam. Och där vi delar allt man någonsin kan komma på att dela. Där skratt, ilska, längtan och gråt blandas i en märklig brygd, jämte hopp, oro, rädsla och humor.
    Så att sorgen blir halv och glädjen dubbel och livet så mycket lättare,  rikare och större. 

    "Håll ljuset högt på färden, det finns bara en som du i världen"/Lundell
        Rimfrost på rutan snölykta

    Gamla tråden: www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3807747.html

  • Svar på tråden I vått&torrt när midvinternattens köld är hård
  • Soldemor
    Ninnnis skrev 2011-02-04 10:06:34 följande:
    God förmiddag! Min klocka ringde 04.50
    Då fick jag sova 10 minuter längre än vad du fick
  • muggles
    Norrskensflamman skrev 2011-02-01 12:44:06 följande:
    Jaha, då var han hemma då... Kall och avståndstagande mot mig, kärleksfull mot barnen. Jag hade lagat god middag, köpt vin osv. Men han bara ratade allt och gick och la sig att sova.
    Att han inte svarade när barnen ringde berodde på att han "sov". Hmm...
    Hittade imorse sms som HAN skrivit till HENNE: "saknar dig älskling" osv.   Jag tror jag dör av sorg...
    Det där gjorde så himla ont så jag har gråtit hela dagen. På jobbet.
    Han verkar allvarligt ha kärat ner sig.
    Jag vet inte vad jag ska göra.
    Jag vet inte om han var tillsammans med henne i helgen eller ej.
    Terapeuterna säger att han vet inte själv vad han vill eller vad han gör när han är i det här stadiet. Att jag måste försöka att inte ta åt mig personligt. Att det är lönlöst att diskutera med honom nu.
    Men VAD ska jag GÖRA????
    De tycker jag ska vara lugn och stabil, då är chansen större att han landar. Men orkar jag??
    Nu blev det ett ego-neggo-inlägg igen. förlåt
    Inte ta åt sig personligt?! Hur ska det gå till???? Vara lugn och stabil?! Hur i h-te då när läget är som det är? Känns som det är att kräva liiiite mkt där... Stor kram på dig Flamman!!!!

    (håller på att läsa ikapp...)
  • muggles

    Ninnnis: grattis till fint RUL och till lillkillen! Då verkar din och min teori stämma, att man ska gå efter NUPP-ul och skita i konstiga siffror...

  • Fjällbruttan

    Jag är djupt impornerad av ditt upplägg Blomman, och tänker smyghaka på lite, jag lånar lite av dig


    Här är det just nu kosten som funkr bäst


    Jag vill ut men eftersom alla barn och jag varit sjuka och jag nu har ryggskott så är det inte alldeles enkelt att komma ut


     


    Men idag kom mitt gåband, så nu kan jag gå inne även om Grodan snorar


     


    Och sen har jag gjort en sak till som jag är toklycklig över!!!!

    Nästa fredag far jag och två nära väninnor på egen lyxweekend! Vi ska bo på hotell, ha SPA i två dagar med behandlingar och så ska vi äta lyxmiddagar!!
    Längtar längtar längtar!
    Har faktiskt inte gjort något utan barn på flera år...

    Så det ska bli jätteskönt


     

  • muggles
    Ninnnis skrev 2011-02-03 12:09:09 följande:
    Jag tycker också det är tråkigt om alla inte kan skriva vad de känner för här inne.  Jag minns också att för väl de dubbla känslorna när andra blev gravida och inte jag. Samtidigt kan jag känna nu att jag inte vill skriva för mycket om min gravidlycka med risk för att strö salt i såren på de som fortfarande längtar.
    Själv har jag ju i en rätt lång tid stått vid sidan av och sett hur andra blivit gravida lätt medan jag inte blivit det (nu är jag ju det men kommer ihåg hur det kändes). Och det jag tycker var svårast att uthärda var inte de som var lyckliga över sin graviditet, utan de som bara klagar över krämpor och inte är tacksamma över den gåvan de fått. Så om ngn - särskilt ngn som kämpat länge - äntligen blev gravid ville jag gärna höra om det men ngn som däremot lätt blivit gravid och sedan bara hade klagomål att komma med - det var svårare att tolerera (för mig).

    Ninnnis: namnförslag: Minihopp? (Från Bamse... )
  • Norrskensflamman
    Fjällbruttan skrev 2011-02-04 10:50:24 följande:
    Flamman, jag och stora I (som är hemma och sjuk) är på väg med knölpåkar och ishackor! Demon

    Ska inte skriva vad vi uttryckte då jag läste upp dina två inlägg för henne, för då kommer datorn att skrumpna ihop, blomman på köksbordet dog....

    Men heja dig!! Du är så stark, och du är värd nåt bättre än ett jävla pucko som står och hoppar på dig!
    Hoppas att helgen blir hyfsad för dig och barnen, det behöver ni!

    Och ert nya skidparadis får bli hemma hos mig!
    Jag har tittat på resvägar till mitt nya skidparadis. Vill så gärna komma till er!! Buss med tre-fyra byten verkar vara alternativet till att köra egen bil. Via Umeå dit och via Arvidsjaur hem. Det verkar inte gå så många bussar per dag till ditt plejs Men jag ska kolla upp det noggrannare.
    Kraaaaam!

    Ja, igår när jag såg hur galen han var och hur han härjade inte bara med mig utan även med ungarna och SEN dessutom var så inni helvete svartsjuk när han insåg att jag kanske har börjat lyfta blicken och se mig omkring... Ja då höll han på att gå upp i atomer. För att sedan hugga tag i mig och bli väldigt passionerad.
    Hur rationell och sund och stabil som helst.... inte alls sjuk eller...?
    Då förstod jag att för flickornas skull måste han flytta.
  • passionsblomman
    Norrskensflamman skrev 2011-02-04 14:14:03 följande:
    Jag har också gått ner i vikt. Men av helt andra orsaker


    Det är en varningssignal stark som någon, you know.
    Äter du bättre nu? Du sa sist att du äter.
    (Den där tiden bakåt i min bergochdalbaneperiod med den där mannen du vet, bode jag ihop med en kompis som kom hem och argt sa"jaha, och vad har DU ätit idag då? Flingor och mjölk eller?" Vilket var sant. Bara det. Ett tag vägde jag 49 kg. Då blev jag lite chockad själv. Och när det gjorde ont att sitta på en vanlig stol för att sittbenen skavde...
    Din situation likväl som Klockarbols är typ bland dem då man brukar göra det. Spantantappar man en jädra massa vikt annars, så brukar läkarna börja leta efter cancer.
    Viktminskning i sig har inget egenvärde. Det ska verkligen finnas i en helhet.

    De där kasten mellan att han spottar på dig och sedan ska han ha sex, det är inte riktigt klokt och du måste bespara dig det, hur gärna du än önskar att ni kunde mötas i den där passionen. För vad är det han gör med dig? Älskar ni? Kn*llar han dig ner till lydnad och tar dig i besittning eller vad FAN håller han på med? (ursäkta, jag menar inte att vara vulgär) Det vet han ju som konstaterat inte själv, men du måste ju skydda dig från det här helvetet.
    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
  • Norrskensflamman
    passionsblomman skrev 2011-02-04 14:40:59 följande:
     

    Kn*llar han dig ner till lydnad och tar dig i besittning eller vad FAN håller han på med?
    *ler* Nej, så är det inte. Det är ömsesidigt. Vi njuter av varann. Det är känns inte fult alls eller skamligt eller som att bli utnyttjad. I så fall är det nog jag som utnyttjar honom mest. Men det är jobbigt med alla känslokast. Därför så är det bättre att vi bor under olika tak. Så vi kan träffas lite mer på mina villkor. kanske.
    Jag vet inte vad han håller på med. Det vet han inte själv.
Svar på tråden I vått&torrt när midvinternattens köld är hård