I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Blomman, fan i helvete!

Att du måste stå och skyffla vatten i källaren är väl ok, på denna skala av jävligheter, men inte att du känner skam och skäms!!
Jag vill inte att du ska känna så, för det ÄR inte så, men hur fan ska man kunna ta bort någon annans känslor?

Ett vet jag i alla fall, jag har sett dig "live" och du är INTE gammal, fet och karaktärslös och oduglig!!!
Och du är absolut inte sämre än någon annan och in sorg är lika stor i världen som alla andras och har lika stor rätt att ta plats!

Att skam gör ont, det vet jag för jag har prövat, men jag önskar så att du slutar känna så...du är värd  1000000 mer än så!

Är så dålig på att få fram vad jag menar, är helt tom i bollen men 

Kramar i massor igen!! 

Åh Fru E! Jag är så ledsen för er skull Fan också vad orättvist livet är...
Optimist som jag är hoppas jag ändå att du någon gång får användning av mammabyxorna.

Blommis, det finns ingen i hela världen som skrattar åt dig. Framförallt ingen som känner dig. Du har valt att fokusera på något av det viktigaste i livet istället för andra, mindre väsentliga saker. Sedan att livet är så pissigt orättvist att detta viktiga inte har kommit till dig, det gör mig så innerligt ont och förbannad.

Du har all rätt att ha hela känsloregistret, ilska, avund, sorg etc. Men jag önskar att du inte kände skam. För det handlar ju till dels om omvärldens syn på dig. Och eftersom du är en av de klokaste, mest godhjärtade, omtänksamma och goda människor jag har haft förmånen att lära känna, så tycker jag det är fel.

Men som Bruttan säger, hur ska man kunna ta bort någon annans känslor? Det jag kan göra, det är att kramas virtuellt och tala om att jag tänker på dig och känner med dig.

Fru E, jag är så himla ledsen för er skull. Fan.

Allra käraste Blomman: Jag lider så inni helvete med dig! Önskar jag kunde komma och hjälpa dig skyffla vatten och krossa porslin och bara vara arga och ledsna över livets orättvisor
Du har helt rätt i att detta är den pissigaste november man varit med om på länge!
Ibland känns det som att livet bara hånler åt en...
Men du, du ska INTE känna skam ! Varför ska du göra det för? För att du har en dröm? VArför ska alla andra få ha drömmar som de försöker förverkliga men inte du?? Man hör jämt folk uppmana alla att satsa på sin dröm, bära eller brista osv. Skulle det gälla alla utom dig, bara för att din dröm inte handlar om karriär eller jordenruntresor?
Du är en av de finaste människor som jag stiftat bekantskap med, bara så du vet! Dina drömmar är precis lika fantastiska och viktiga OCH, i mitt tycke, minst lika realistiska som någon annans.
Och varför skulle det inte finnas plats för just din sorg här i tråden? Här ryms ju allt, det vet du ju. Och ingen har ensamrätt på sorg eller glädje i denna tråd. Att det blandas friskt och är ibland groteskt tvära kast; ena stunden har ett liv börjat spira i tråden i nästa har just ett släckts... Ja, det är väl det som är karaktäristiskt för den här tråden och gör den så intressant och speciell. I vått och torrt... Din fantastiska trådstart här ovan säger allt.
Våga inte gå och bära på allt detta ensam, Blomman! Vi finns ju här när du känner dig redo. Som jag sagt; jag räds inte svarta tankar, du får gärna inboxa dem alla, utan censur, till mig!
KRAM KRAM KRAM KRAM KRAM!!!

För att ytterligare matcha tingens tillstånd har jag en fruktansvärd huvudvärk. Varje steg får huvudet att kännas som det ska gå i bitar. Jag hade tänkt träna, men det blir raka vägen hem i soffan istället.

Äsch då Ninnis! Åk hem och ta hand om huvudet (och magen).
Jag skulle egentligen på dans, men det blir övertidsjobb här. Blä o urk.
Men alla övertidstimmar tar jag ut mellan jul o nyår, för jag vill vara lite med min familj också. Har ingen semester direkt att ta ut.

Blomman...

Ninnis och Flamman har skrivit två mycket kloka och bra inlägg!!
OCH de är dina vänner, så lägg genast in dem i vågskålen världen!
De om några, visar att ingen skrattar åt dig eller dina drömmar, försök att minnas det!

Kram

Blommis: flickorna har ovan skrivit det så bra och jag kan bara säga att jag håller med dem! Skickar dig många, många kramar!

Ninnis: fy för huvudvärk!! Åk hem och vila så hoppas jag snart att den är borta!

Kära Fru E: det är så sorgligt.
Hoppas att ni kan ta hand om varandra och samla ihop bitarna nu. Låt det ta den tid det behöver. *kramar om hårt*