I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Hvidis: Underbara nyheter

Fru Sy: Onödig kommentar verkligen av mamma, bra att du tog fast henne där och att ni redde ut det.

Stooooor kram till Fru E

Villemoa; jag är helt övertygad om att du är jättefin oavsett. Och innan resan i juni kommer du vara en riktig hottie, promenader med barnvagn gör susen

Lanovia: jag har också funderat hur det går för dig och maken, om han mår bättre nu?

Min make mår si så där. Märker en liten nergång igen. Få se vart den tar vägen. Om vädret blir fint i helgen ska vi åka iväg över dagen och åka slalom med flickorna, kanske det kan muntra upp honom.

Igår sov jag hela j-a kvällen ! T o K ringde mig på jobbet och beställde pizza (!). Så jag åkte förbi och hämtade. Sen var jag så mätt att jag dånade av i soffan. Steg bara upp och nattade barnen, gjorde en matlåda med makaroner och köpesköttbullar till maken och sen gick jag och la mig igen. Har sovit som en stock hela natten! Snacka om att jag måste ha legat fetminus på sovkontot. Nu känner jag mig som människa igen

Födelsedagspresenter som jag uppskattat: Massage, manikyr, pedikyr, biobiljetter för två inkl. barnpassning, presentkort på kläder, videokamera.
Just nu skulle jag vilja ha en sån där manick som Blomman har, som man pressar ur saften på frukt o grönt.
Josmaskinen ni vet.

Rhodos... gud så härligt.
Jag skulle så vilja åka nånstans med maken o flickorna till sommaren, men maken vill inte/har inte råd. Jag skulle ändå kunna tänka mig att åka en vecka till sol o bad ensam med tjejerna. Men jag tror inte jag fixar det ekonomiskt ska jag vara ärlig. Det här med bilreparationen var en oväntad utgift som påverkar mina planer
Sen behöver vi fixa klinkers på golvet i tvättstugan och det måste bli under våren. Ett par tre tusen drar det iväg på i material. Jobbet gör maken.

Stackars prinsessan Moa. Här kommer krya på dig-pussar  
Glass hjälper mot det mesta
Men det kan vara värt att kolla med BVC om ni ska låta en läkare titta på henne. Jag brukar ringa till BVC och fråga vad de tror. Moa har ju verkligen haft otur sista tiden med sjukdomar.

Mina skruttar, särskilt lilla K har varit ovanligt ofta sjuka denna höst o vinter. Dels har den här långa kalla vintern tagit hårt på människor öht men dessutom tror jag vi alla har varit rätt nergångna i vår familj pga den situation vi varit i. Kanske blir man mer mottaglig för div. virus och smittor då?

Jag o bilar = ingen bra kombination.
Jag sålde ju skruttbilen som jag hade så otur med och var tvungen att lägga ner så mycket pengar på. Den här bilen är ju nästan ny (5 år) så jag trodde inte jag skulle behöva lägga ner nåt på den på ett tag. Jag köpte den i oktober. Men nu blev det detta. Hoppas det stannar där och inte blir en massa annat också.
Den ska besiktigas nu under våren.

Sista minuten här uppifrån finns inte så många (om några öht) under semestertiden i juli. BAra från Sthlm, och då måste man ju ha tur och hitta billig biljett här uppifrån till Sthlm också, och det brukar inte finnas när man är ute i sista minuten. Eller så passar inte tiderna.
Dirketflygen till semesterorterna här uppifrån går bara i maj och en vecka in i juni i bästa fall och så sen under hösten, i slutet av säsongen. Typ Turkiet sep-okt. Det är liksom "restresorna", de tider då andra inte vill åka, då tillgången på turister avtar, som man sätter in resorna åt oss här uppe. Diskriminering?

Hej Fru Bygg! Så kul att se dig här Vad mysigt med weekend i Manchester. Suveränt att E o maken fick egentid tillsammans precis som du fick med väninnan.

Fru Sy: vad bra att allt såg bra ut med Orvar.

Vi har alltid haft bebisen bak i bilen. Har det varit längre resor har jag kunnat sitta bak bredvid, och med andra barnet så har storasyster suttit bak och hållt sällskap.
När jag varit iväg själv och bara hade ett barn med mig, så har jag inte upplevt några problem med att ha bebisen bak. Om jag haft bebisen fram hade den nog tagit för mycket uppmärksamhet av mig misstänker jag.
Men alla gör ju som de själv vill. Våra barn har trivts i bil och sovit oftast så det har gått bra.

Precis så tänkte jag också!

Hå-hå-ja-ja! Äntligen fredag. Ninnis, jag hoppas du får en bättre avslutning på dagen än början.

Jag har hämtat bilen. Killarna på Mekonomen är såååå trevliga och fina... Hoppas bara de gjort vad de ska med bilen också :-/   Blir lite misstänksam när de är så där trevliga och tillmötesgående.

Efter jobbet måste jag åka o tanka. Tom tank igen !  Sen ska jag åka förbi och köpa en flaska gott, vitt vin till mig och maken. Tänkte laga pasta med räkor och soltorkade tomater o basilika. Kräver nästan ett glas vitt, eller vad tycker ni?
Sen ska jag åka och hämta mitt paket med kläder

Trevlig helg alla om jag inte hinner in här mer idag!

Muggles: Underbar bebismage

Andbeyond: Lägesrapport emotses, hur går det? Detta är ju bara för spännande...

Ang att  hinna eller inte hinna när man har småbarn... Jag är som Leksi. Jag hann ingenting kändes det som. Bara släcka bränder. Med första barnet hann jag dock mer. Första 9 månaderna var maken arbetslös, så vi var båda hemma. Han gick på SFI 2 ggr/v annars så var vi hemma båda. Vi bodde i en tvåa och det var inte så mycket att städa. T sov väldigt bra på dagarna i vagnen. Flera timmar. Jag var mycket ute och promenerade med en väninna som också var barnledig. Vi gick på kyrkans babyrytmik och på babysim tillsammans. Men så mycket där hemma hann jag inte. Mer än att tvätta, diska, dammsuga. På kvällarna hade T kolik de första tre månaderna, så då var det jobbigt att inte få sova, men jag fick fler tillfällen till sömn när maken var hemma, på dagen. När T var 9 månader började han jobba och då var det lite svårare att få till det...

När K föddes så hade vi flyttat till hus och hon var en sån bebis som sov väldigt lite. Jag led av konstant sömnbrist för nu hade jag ju två småttingar och de sov aldrig samtidigt. T var på förskolan 3 dgr/v à 5 tim och jag upplevde att det var en himla stress att hinna allt. Upp med två ungar som skulle bylsas på, iväg till förskolan, hem, fixa lunch, hinna tömma en diskmaskin och tvättmaskin, precis när jag o K kanske fick en stund att slumra, ja då var det dags att hämta T på förskolan. Sen var det dags att laga middag osv, osv. Jag hann ingenting kändes det som. Jag var som en zombie. Allt var som en dimma. K var dessutom sjuk och vi hade en vattenskada i badrummet så tre månader var huset fullt med byggjobbare och vi bodde i källaren...

Så här i efterhand så sörjer jag att jag inte fick den där mysiga småbarnstiden med lilla K, men jag var så slut mentalt. Jag orkade inte riktigt med de där långa barnvagnsprommisarna, för K gillade inte att sova i vagnen heller. Jag gick på nån babyrytmik och några gånger på babysim, men sen blev K sjuk igen. Jag ser tillbaka och minns det mesta som en grå, jobbig period. Fastän jag förstås minns roliga mysiga underbara stunder också, men ni fattar tror jag. Inser nu att jag förmodligen var deprimerad och hade behövt söka hjälp.

Det sliter fruktansvärt att inte få sova ordentligt. Sömn är verkligen A och O för att man ska må bra och orka. Alla barn är olika helt klart. Och föräldrar. Jag behöver mycket sömn för att funka.

Den 30:e ska han dit.

Vi har det okej. Maken har den dipp, är mer känslokall igen, egotrippad och depressiv. Men jag lyckades få med honom på slalom i söndags. Så vi hade en fin dag i backen hela familjen iaf.

Jag känner mig starkare själv nu. Även om jag är grymt trött och behöver sova mycket, men mentalt känner jag mig fräschare. Jag tar inte så illa vid mig av hans dipp och jag orkar inte oroa mig så mycket. Jag tror att jag frigjort mej en aning rent känslomässigt från honom. Nu vet jag att jag klarar míg på nåt jävla vis, rent ekonomiskt, oavsett vad som händer mellan oss. Den känslomässiga biten är jobbigast. Men jag har kommit till nån sort punkt där jag känner att visst jag älskar honom och vill hålla ihop familjen, men inte till vilket pris som helst, inte på bekostnad av mig och flickornas hälsa.  Vi ska må BRA!!! Jag börjar vara rätt trött o less på makens nycker och på nåt vis har jag tagit ett steg bort från honom rent känslomässigt. Både på gott och ont. Vi får se vad som händer. Jag står bergfast kvar vid mitt krav att han skall ta de mediciner läkaren ordinerar, annars har vi ingen framtid ihop.

http://www.provrummet.se/sv/rea/nikki-jumpsuit-lila.php

http://www.provrummet.se/sv/klaenningar/celine-dress-kleinblasvart.php

Usch, jag är verkligen urusel på trender och annat och ligger alltid typ två år efter.
Dessa två kreationer har jag köpt. Är jumpsuiten redan ute eller??
Klänningen funderar jag att ha på firmafesten, men jag vet inte om den kanske är lite "för mycket"?
Jumpsuiten är skön, som en pyjamas nästan, men nu börjar jag fundera, vid vilka tillfällen kan man ha den? På jobbet? Vilka asseccoarer?

Tant Liz/I'm Yours, vår tredguru, VAR ÄR DU????????????

Ninnis, härliga mått och hjärtslag Fina, fina Mini