Varför bara bjuda ena parten i ett par?

För oss var det självklart att bjuda allas respektive, även de som vi inte har träffat förr. Det hör liksom till god ton att inte bara bjuda ena halvan i ett par, tycker vi i alla fall. För en massa år sedan var jag ihop med en kille som blev bjuden till en god väns bröllop, men jag bjöds inte med, trots att vi hade varit ihop ett tag, för av ekonomiska skäl bjöd de bara de vänner som stod dem nära och det var ju inte JAG som vara deras goda vän även om de kände mig. Jag blev inte sur eller så, men måste erkänna att det kändes väldigt konstigt, som om jag inte räknades som en officiell partner till min pojkvän. Fast eftersom de gjorde så med alla så var jag ju inte den enda som fick se sin partner gå på bröllop själv. Dock tycker jag fortfarande att det är konstigt att bara bjuda ena halvan i ett par.

Vi har bjudit allas pojkvänner/flickvänner/sambos o.s.v. Satte gränsen vid ett förhållande som varat mer än 6 månader vid datumet för vigseln...behövde sätta gränsen någonstans för att singlarna inte skulle börja ordna "dejter".
T.o.m en tjej som ska hjälpa till i köket och som jag knappt känner frågade om hon fick ta med sin pojkvän som hon haft i en månad ?!? Jag känner ju knappt ens henne och hon är ju "bjuden" enkom för att hon erbjöd sig hjälpa till mot att få komma...hur kan man då inte skämmas för en sån fråga om pojkvännen får följa med??

Jag tror det beror helt från fall till fall helt enkelt om någons pojkvän/flickvän bör bjudas....om du står någon väldigt nära så tycker jag det är självklart att dennes partner också ska bli bjuden. Men är det någon som väldigt tveksamt tagit sig in på gästlistan så tycker jag inte det är så självklart...för då kanske man låter bli o bjuda denne enkom för att man har inte råd att bjuda båda och denne ligger redan på gränsen till att bli bjuden eller inte...

Du har helt rätt på den biten.

Jag blev underkänd som mitt exs  flickvän, fick inte följa med på något och sedan skyllde de på mig att jag var osocial och tråkig.  
Hum, om man aldrig får vara med och sedan efter 2 år av uteslutande för en fika inbjudan, hur  ytterst  sprudlande glad och pratglad skulle du vara?  
Jag var vrålnervös och satt tyst för att inte störa någon eftersom jag visste att de inte gillade mig. 

Sedan att mitt ex tog deras sida gjorde att han blev ett ex.

Nu har jag en underbar make som delar sina vänner med mig och delar mina med honom, mina vänner är hans vänner och mina underbara vänner tycker samma sak, man kan aldrig få för mycket vänner. 

Vi har också bjudit alla med respektive, oavsett om vi träffat den ena partnern eller inte.
Skulle kännas konstigt att sära på folk bara för att vi inte har träffat dem båda. Det gör vi ju på bröllopet då och det är väl ett härligt tillfälle att lära känna folk på.

Här bjuder vi också ALLAS respektive. Fyra av dem har jag ännu inte träffat, vilket bara ska bli roligt.
Vi har heller inte ekonomi, men drar då ner på nåt annat i stället,  för att alla ska känna sig välkomna.

Jag är inne på samma spår som TS och Gopplan. 
Om ena halvan i ett par är kriminell,alkholist,knarkare, har psykiska problem som gör att det inte fungerar socialt DÅ behöver man inte bjuda den halvan, men annars känns det som att man underkänner personen som officiell partner till sin vän.
Om ena halvan av ett par har såna problem som jag skrev om ovan så VET ju den andra halvan dvs brudparets vän om det och förstår säkerligen varför hans/hennes partner inte blir bjuden medan om skälet endast är "vi känner inte honom/henne" så är nog lätt hänt att man tar illa upp.
Sen kan jag förstå om man har en vän som träffar en ny partner EFTER att inbjudningarna gått ut, att man då inte bjuder med den nya partern. Man visste ju inte om att ens vän skulle träffa någon just då.
Sen är ju frågan också följande: om man har en vän som har träffat någon/är tillsammans med någon....om man nu står sin vän så nära så man bjuder denne på sitt bröllop...betyder inte det att man nånstans tänker sig (hoppas) att man ska fortsätta sin vänskap med den här personen? Man bjuder väl inte människor som man inte tänker (hoppas) umgås med/ha en nära relation till även i framtiden?
Om man inte känner sin väns respektive så är det väl även en fråga om VARFÖR man inte känner personen ifråga? Är det för att vännen bor långt bort, att man typ ses en gång om året eller ännu mer sällan...då är det ju inte så konstigt att man inte känner/har träffat hans/hennes respektive....och då kan det ju i realiteten bli så att om man inte har träffat sin vän på ett år/flera år så kan ju vännen ha en väldigt seriös relation med sin partner och att då inte bjuda sin väns respektive....DET kan ta väldigt hårt på vänskapen.

Vi kom överens om att bara bjuda den allra närmaste släkten, dock kan jag inte tänka mig att fira min bröllopsdag utan de 5 mest fantastiska tjejerna som jag i stort sett hela mitt liv delat både glädje och sorg med.

Jag känner även deras respektive mycket väl, men jag har bara bjudit in mina tjejer.
Så jag är en av dem som inte bjudit respektive och varken dem eller jag känner att det är konstigt.

Jag tycker det viktigaste är att man är medveten om att den sociala normen föreskriver att man bjuder etablerade par tillsammans, och att om man väljer att bara bjuda den enda begår man ett socialt fel. Sen kan ens gäster ta olika hårt på det övertrampet, i vissa kretsar och i vissa fall kanske de tycker det är helt ok, men många kan bli rejält förorättade - och det med viss rätta.

Det svåra är oftast att avgöra när ett par ska betraktas som etablerat. Gifta, förlovade, sambos är ju rätt självklart, men det finns ju även par som väljer att inte göra något av detta trots att de varit tillsammans länge och har för avsikt att fortsätta vara det.

Jag träffade min nuvarande ett par månader innan min bästa väns bröllop, och efter att inbjudningarna gått ut. Hon förstod snabbt att det verkade bli seriöst, och ringde faktiskt och frågade om jag ville att han också skulle få en inbjudan. Jag uppskattade verkligen omtanken, men tyckte själv att det var för tidigt och ville inte "skrämma" honom med att signalera att jag såg oss som ett så etablerat par redan. Och nu när jag själv håller på och planerar bröllop inser jag att brudparet förmodligen var rätt lättade över att jag tackade nej!

Med risk för att vissa blir irriterade tror jag att det återigen smyger sig in andra förväntningar hos vissa pga att de flesta av oss har sett fler bröllop på film än i verkligheten. I amerikanska filmer (och vad jag förstår ofta även i verkligheten) är det vanligt att man får eller rent av förväntas ta med sig en dejt på bröllop. Alltså att man inte bara bjuds tillsammans med en etablerad partner, utan vem som helst som man har lust att ta med sig. Jag tycker man ser det i vissa inlägg här, att brudpar råkat ut för att gäster trott att detsamma gäller här och att de ska ta med sig någon. Och att de åtminstone borde få ta med sin flickvän/pojkvän även om förhållandet är ganska nytt.

Och i andra extremen har vi alltså de som inte ens bjuder med etablerade partners.

Vad kan man säga, det är inte lätt att vara människa!

Haller med! Tycker att det ar jattetrakigt nar bara en bjuds!
Vi ska gifta oss asta ar, och vi har valt att bjuda par eller +1 ( de flesta ar par iaf)

Jag tycker att +1 ar schysst om man har rad, trakigt att kanska vara en av 2-3 singlar pa brollopet, nar alla andra ar par tycker jag, battre da att fa ta med en van, som man kan dansa med etc.

Vi tanker sa, att vi kommer ha 100 pers dar, och inte ha tid att personligen underhalla nagon - sa battre att alla har kul och kanner nagon!