minitoker

Äldre 22 Dec 14:47

27 svar

Familjetrubbel, "pappor"

Jag har ett stort dilemma. Mina föräldrar är skilda sedan många år tillbaka, min pappa har jag inte haft kontakt med på ca 3 år efter en massa skit som hänt. Nu har mamma träffat en ny gubbe som jag inte alls gillar, men känner att jag måste bjuda för annars blir mamma arg på mig. Vill inte förlora henne också. Till saken hör att mamma innan nuvarande gubbe träffade en annan man i flera år, denna man har jag fortfarande mycket kontakt med, faktiskt mer än med mamma och jag hade tänkt bjuda honom på bröllopet. Nu är jag orolig att mamma inte kommer komma om han kommer (min mamma är fruktansvärt barnslig ibland eller oftast tyvärr).
Ytterligare problem har jag då min storebror/toastmaster tycker att jag borde bjuda min riktiga pappa då han "försöker" återta kontakten med mig. Hans kontaktförsök har varit att totalt ignorera mig när vi råkat gå förbi varandra men han har bjudit mig till att fira min lillebrors födelsedag hos dem. Inbjudan till kalaset var massutskick till alla inbjudna via sms. Inte riktigt vad jag ser som ett försök att återfå kontakten med mig. Enligt bror är det bara för att han inte vet hur han ska göra.
Nu går jag runt och är ledsen över att jag kommer göra min riktiga pappa ledsen för att jag inte bjuder honom, jag är ledsen för att mamma kanske inte kommer, och jag är ledsen för att jag faktiskt vill bjuda mammas ex men inte vet om jag vågar.

Jag hoppas ni förstår trots att det är lite rörigt. Hur hade ni gjort?? Bjudit pappa? Bjudit exet och hoppas att mamma kommer? Bjuda allihopa?

Marylojs

Äldre 24 Jan 19:13

#11

Kan du inte försöka prata med honom? Människor kan ju förändras, både till det bättre och sämre. Oavsett vilket så känns det som att du kanske skulle behöva sluta lyssna och andra och prata med den det berör så att säga.

minitoker

Äldre 24 Jan 19:36

#12

Marylojs skrev 2012-01-24 19:13:20 följande:

Kan du inte försöka prata med honom? Människor kan ju förändras, både till det bättre och sämre. Oavsett vilket så känns det som att du kanske skulle behöva sluta lyssna och andra och prata med den det berör så att säga.

Sist jag träffade på honom var för 3 månader sen då han bara gick förbi mig utan att ens vrida på huvudet. Han var 1 meter från mig bara. Det visar inte att man har ändrats och att han verkligen vill ha kontakt med mig. Dessutom har han mitt nummer så han hade kunnat ringa istället för att gå genom andra som han gör nu.

Dessutom är det ju han som vill ha kontakt, inte jag. Då är det han som får kontakt mig och inte tvärt om. Det han gjort mot mig är oförlåtligt. Det var när jag konfronterade honom med det som han skrev brevet om att jag inte finns i hans liv mer.

Just nu vet jag inte ens varför jag funderade på att bjuda honom mer än att jag faktiskt inte vill göra någon ledsen.

Vilse

Äldre 24 Jan 19:46

#13

minitoker skrev 2012-01-24 19:04:19 följande:

Men varför är det så viktigt för honom just NU att få kontakt med mig. Även om vi skulle träffas så skulle det ju inte hinna bli bra mellan oss, så bra att jag skulle vilja ha honom på mitt bröllop.

Usch stackare. Jag lider verkligen med dig

Varför det är så viktigt för honom just nu är ju för att du ska GIFTA dig! Din viktigaste dag i livet - och han får inte deltaga. Klart som tusan det känns. Det kanske är först nu som han själv får känna av vad han gjort? Och inser vidden av det?
Innan har det bara varit tyst från bådas sida om jag förstått det rätt? Att inte se eller inte prata med någon är ganska lätt, men att helt plötsligt inse att man står utanför tar nog ganska hårt.

Men jag förstår dig, och hoppas du står på dig! Har han inte visat minsta intresse innan - då kan ha gott ha det nu. Som du skrev - det är inte synd om honom - han tog själv valet. Det är synd om dig som har en pappa som övergav dig.
Att han först nu förstår vad man missar är helt och hållet hans problem. Inte ditt.

Har han försökt ta kontakt med dig själv nu? Eller hör du bara via släktingarna hur ledsen han är?
Som jag förstod det så är det bara släktnigarna som sagt till dig?
I så fall skulle jag försöka strunta i honom ännu mera. Kan han inte ens bemöda sig att ringa själv och beklaga/ge ursäkt/fråga varför han inte blivit bjuden - ja, då bryr han sig nog inte så mycket som släktingarna säger.

Stå på dig säger jag bara. Ditt bröllop - du bjuder de du vill.

Vilse

Äldre 24 Jan 19:47

#14

minitoker skrev 2012-01-24 19:36:26 följande:

Just nu vet jag inte ens varför jag funderade på att bjuda honom mer än att jag faktiskt inte vill göra någon ledsen.

Bjuder du honom gör du DIG SJÄLV ledsen.

novia72

Äldre 24 Jan 19:49

#15

Bjuda alla, den som älskar er.. kommer att komma för att förgylla er dag!

minitoker

Äldre 24 Jan 19:54

#16

Vilse skrev 2012-01-24 19:46:23 följande:

Har han försökt ta kontakt med dig själv nu? Eller hör du bara via släktingarna hur ledsen han är?
Som jag förstod det så är det bara släktnigarna som sagt till dig?
I så fall skulle jag försöka strunta i honom ännu mera. Kan han inte ens bemöda sig att ringa själv och beklaga/ge ursäkt/fråga varför han inte blivit bjuden - ja, då bryr han sig nog inte så mycket som släktingarna säger.

Stå på dig säger jag bara. Ditt bröllop - du bjuder de du vill.

Han har påstått inför de andra att han försökt ta kontakt med mig flera gånger, men jag har inte fått någon kontakt från honom, mer än ett kalas-sms. Det är därför de andra är arga på mig, för att jag inte bjuder igen.
Så du har rätt, bara min familj som berättar hur ledsen han är.
Familjen lyssnar inte på vad jag har att säga, när jag förklarar att han inte har kontaktat mig, utan de tror mer på honom iom att han är ledsen nu.

Vilse

Äldre 24 Jan 19:55

#17

novia72 skrev 2012-01-24 19:49:01 följande:

Bjuda alla, den som älskar er.. kommer att komma för att förgylla er dag!

Så hon ska bjuda honom fast hon inte vill ha med honom på sitt bröllop??

Hade det varit omvänt - hon ville hade med honom, men visste inte om han ville - ja, då hade jag sagt som du.
Men nu?

Du tycker alltså att hon ska bjuda honom, riskera att betala ytterligare ett kuvert + dricka (ca 8-900 kr ) för en person hon inte vill ha med på bröllopet?
Nja.. den logiken får jag inte ihop...

Vilse

Äldre 24 Jan 19:58

#18

minitoker skrev 2012-01-24 19:54:36 följande:

Han har påstått inför de andra att han försökt ta kontakt med mig flera gånger, men jag har inte fått någon kontakt från honom, mer än ett kalas-sms. Det är därför de andra är arga på mig, för att jag inte bjuder igen.
Så du har rätt, bara min familj som berättar hur ledsen han är.
Familjen lyssnar inte på vad jag har att säga, när jag förklarar att han inte har kontaktat mig, utan de tror mer på honom iom att han är ledsen nu.

Du får ursäkta mig att jag säger det, men jag är jäkligt glad att jag inte har din familj.

Detta ämnet gör dig helt tydligen ledsen, kan du inte bara en gång för alla säga till dem "Jag har aldrig fått något samtal/sms eller något från honom som tyder på att han vill ha kontakt med mig igen. Tror ni mig inte är det ert problem, inte mitt. Jag vill inte att ni tar upp detta ämnet mera, var snälla och gör som jag säger"

Eller de lyssnar inte på det heller?

minitoker

Äldre 24 Jan 20:05

#19

Vilse skrev 2012-01-24 19:58:03 följande:

Du får ursäkta mig att jag säger det, men jag är jäkligt glad att jag inte har din familj.

Detta ämnet gör dig helt tydligen ledsen, kan du inte bara en gång för alla säga till dem "Jag har aldrig fått något samtal/sms eller något från honom som tyder på att han vill ha kontakt med mig igen. Tror ni mig inte är det ert problem, inte mitt. Jag vill inte att ni tar upp detta ämnet mera, var snälla och gör som jag säger"

Eller de lyssnar inte på det heller?

Tyvärr har jag redan sagt precis så när samtalen med familjen genomfördes, men det var ändå mitt fel. Men jag håller med dig, var glad att du inte har min familj. Det är inte det lättaste!!

Vilse

Äldre 24 Jan 20:09

#20

minitoker skrev 2012-01-24 20:05:30 följande:

Tyvärr har jag redan sagt precis så när samtalen med familjen genomfördes, men det var ändå mitt fel. Men jag håller med dig, var glad att du inte har min familj. Det är inte det lättaste!!

Usch. Jag hade börjat lägga luren i örat på dem om de inte lyssnar på vad jag säger - men jag tror jag har lite mer humör än vad du har också? Antingen blir de skitsura eller så fattar de vad man menar och börjar lyssna

Annars har jag inte så mycket råd, du vet var du hittar mig om du behöver snacka av dig :)

kaffeälskaren

Äldre 24 Jan 22:26

#21

Jag kan till och börja med att berätta att även jag haren biologisk pappa som inte är " närvarande". Han har aldrig egentligen varit det, men jag bröt helt med honom för snart 3 år sedan. Jag vet från släktingar runt omkring mig att det pratas men det skiter jag i för jag kan inte vara den som ska ta konsekvenserna av min fars ageranden. Jag tycker inte att du ska bjuda din bio.pappa. Det är Din och Din blivandes dag inte någon annans. Det är en dag då man vill ha de människor man bryr sig om och som man vet bryr sig om er. Vilka ni väljer att bjuda är upp till er. Sina föräldrar väljer man inte, självklart kan de få berätta hur de känner och ställer sig till de hela. Men de kan absolut inte bestämma. Ledsen för att det blev lite långt...

ElinFalk85

Äldre 25 Jan 15:08

#22

jag tycker inte att du ska bjuda din pappa. man överger inte sina barn sådär. dessutom som du säger ett futtigt mass-sms är inga kontaktförsök. han kan gott stå i skamvrån nu. jag kan dra han i örat åt dig och säga honom ett å annat. nej pappa är man hela livet så det så, man överger inte sina barn. nu vet jag iof inte varför han skrev så, vilket du inte heller behöver förklara men för mig finns det inte att man överger sina barn.

novia72

Äldre 28 Jan 14:26

#23

Vilse skrev 2012-01-24 19:55:04 följande:

Så hon ska bjuda honom fast hon inte vill ha med honom på sitt bröllop??

Hade det varit omvänt - hon ville hade med honom, men visste inte om han ville - ja, då hade jag sagt som du.
Men nu?

Du tycker alltså att hon ska bjuda honom, riskera att betala ytterligare ett kuvert + dricka (ca 8-900 kr ) för en person hon inte vill ha med på bröllopet?
Nja.. den logiken får jag inte ihop...

Nej, vi är inte alla lika logiska som du... jag förstår tyvärr inte logiken att inte bjuda sin biologiska far till sitt bröllop p g a det kan kosta 1000kr ;)

TS om du inte vill ha din biologiska far där varför är du ledsen?

"Nu går jag runt och är ledsen över att jag kommer göra min riktiga pappa ledsen för att jag inte bjuder honom.."

Vilse

Äldre 28 Jan 15:22

#24

novia72 skrev 2012-01-28 14:26:30 följande:

Nej, vi är inte alla lika logiska som du... jag förstår tyvärr inte logiken att inte bjuda sin biologiska far till sitt bröllop p g a det kan kosta 1000kr ;)

Det var ju inte riktigt det jag skrev..
Utan jag skrev att hon inte vill bjuda honom - men "tvingas" hon bjuda honom så blir det två nackdelar. Dels kommer en hon inte vill ha dit på bröllopet, och dels kommer det ytterligare kostnader. (och om den kostnaden är 100 kr eller 5000 kr är oviktigt. Poängen är att hon tvingas betala för någon hon inte vill ha där)

Varför hon är ledsen är väl inte så konstigt att förstå?
Överiga släkten lägger skulden på henne - och påstår att det är hennes fel att pappan är ledsen. Vilket det faktiskt ju inte är!
Hade han velat ha kontakt med henne hade han tagit kontakt själv. Hade han inte sagt upp bekantskapen med henne hade han varit bjuden. Mao, det är helt och fullt hans eget fel att han inte är bjuden.

Odium

Äldre 28 Jan 17:10

#25

minitoker skrev 2012-01-24 19:04:19 följande:

Då var det dags. Nu är jag så förbannad och ledsen. Folk börjar blandar sig i bröllopet pga att jag inte bjuder min pappa. Två stycken i min familj har nu talat om för mig att pappa är jätteledsen över att hans dotter ska gifta sig och att han inte är bjuden. Självklart är dessa två på pappas sida då pappa fått dem att förstå att han har gjort sååå mycket för att få kontakt med mig igen. Det har han inte, ett massutskick med en inbjudan till kalas för min lillebror via sms räknas inte som en ursäkt eller ett sätt att få kontakt igen. Det som gör mig så ledsen är att de tycker så synd om pappa, men de tycker inte synd om mig som förlorat sin pappa. Det var han som skickade ett brev där det stod ”du är ett avslutat kapitel och nu fortsätter jag med mitt liv”. Inte jag. Det var han som bestämde sig för att jag inte längre fanns i hans liv. Hur F A N kan man skriva så till sin dotter och sen tycka att man är förtjänt av en inbjudan till bröllopet.

Detta hände för 3 år sen och jag har inte haft någon kontakt med min kära pappa sen dess. Har vi varit ute och stött på varandra har han gått förbi utan att vrida på huvudet och titta på mig. Jag har bara varit luft.

Nu tror folk att jag i framtiden kommer ångra att jag inte bjöd honom. Men varför är det så viktigt för honom just NU att få kontakt med mig. Även om vi skulle träffas så skulle det ju inte hinna bli bra mellan oss, så bra att jag skulle vilja ha honom på mitt bröllop. Om han verkligen menar att han vill ha kontakt med mig, då kan han vänta tills efter bröllopet. Jag vet inte hur många kvällar jag har gråtit mig igenom, och det kommer bli många fler, men min familj förstår tydligen inte hur ledsen jag är över allt detta, även om jag berättat det för dem. Det kan ju inte vara synd om mig, bara pappa. Jag är så arg och så ledsen. Klarar inte ens av att skriva detta utan att gråta.

Förlåt för långt inlägg, måste bara skriva av mig lite!!

Bra val att inte bjuda honom. Han förtjänar dig inte. Och i slutändan kommer alla se honom för vad han är.

Jag har själv en biologisk pappa som aldrig brytt sig om mig. Jag slutade kontakta honom som ett test när jag var tretton. Tänkte kolla hur länge han väntade innan HAN hörde av sig då jag kände att kontakten var lite väl ensidig. Det är väl 14 år sen nu och jag har inte hört ett ord från honom sen dess.

Min lillasyster som jag har på hans sida klandrar mig för det här. Anser att det är helt och hållet mitt fel att han och jag / hon och jag / hon och han inte har någon kontakt. Hon hälsar väl på ungefär en gång om året och hon är bjuden, mest för att jag känner att jag måste. Hon var här för inte så länge sen och vi bråkade i vanlig ordning, den här gången om bröllopet. Hon kunde inte förstå att jag inte bjuder Micke ("pappa") och mina kusiner (som jag aldrig träffat) och HENNES mamma. Nu vet hon inte om hon kommer eller inte.

Länge, länge hade jag dåligt samvete för att hon skyllde på mig. inte nu längre. Jag har insett att vard HAN har gjort är inte mitt fel det minsta. Så nu är jag stenhård. Börjar hon prata om det säger jag bara "Vi har pratat och gått igenom det här flera gånger, jag tycker samma som alltid. Vill du älta saker kan du ta upp det med din psykolog. Vill din psykolog prata med mig är han/hon mer än välkommen att ringa mig. Men du och jag själva kommer ingenvart och vi mår båda sämre av det."

minitoker

Äldre 28 Jan 17:32

#26

novia72 skrev 2012-01-28 14:26:30 följande:

Nej, vi är inte alla lika logiska som du... jag förstår tyvärr inte logiken att inte bjuda sin biologiska far till sitt bröllop p g a det kan kosta 1000kr ;)

TS om du inte vill ha din biologiska far där varför är du ledsen?

"Nu går jag runt och är ledsen över att jag kommer göra min riktiga pappa ledsen för att jag inte bjuder honom.."

Varför jag är ledsen??
Dels pga det Vilse säger, att hela familjen lägger över en skuld på mig som jag inte borde behöva bära. Det var inte jag som övergav honom, utan tvärt om.
Sen är det sista jag vill att göra någon annan ledsen, oavsett vem det är. Även om jag inte vill ha pappa på mitt bröllop så bryr jag mig om att han är ledsen. Jag bryr mig om folk, vill alla deras bästa. Just det var anledningen att jag funderade att bjuda honom, för HANS skull, INTe för MIN!!

Nu efter några dagar sen samtalet med mamma så har jag lugnat ner mig lite och försonats över tanken att inte bjuda honom, även om han är ledsen.
Vill han ha kontakt får han vänta tills efter bröllopet, och det är HAN som får komma till mig, inte tvärt om. Han måste bevisa att han verkligen vill ha kontakt.

Tycker verkligen synd om alla som sitter i en jobbig sits med vem man ska bjuda och inte bjuda. Hoppas det löser sig till det allra bästa för er allihop!

Och tack så mycket för alla svar!! Det har gjort det lite lättare för mig!!

Irma82

Äldre 28 Jan 18:07

#27

minitoker skrev 2012-01-28 17:32:39 följande:

Varför jag är ledsen??
Dels pga det Vilse säger, att hela familjen lägger över en skuld på mig som jag inte borde behöva bära. Det var inte jag som övergav honom, utan tvärt om.
Sen är det sista jag vill att göra någon annan ledsen, oavsett vem det är. Även om jag inte vill ha pappa på mitt bröllop så bryr jag mig om att han är ledsen. Jag bryr mig om folk, vill alla deras bästa. Just det var anledningen att jag funderade att bjuda honom, för HANS skull, INTe för MIN!!

Nu efter några dagar sen samtalet med mamma så har jag lugnat ner mig lite och försonats över tanken att inte bjuda honom, även om han är ledsen.
Vill han ha kontakt får han vänta tills efter bröllopet, och det är HAN som får komma till mig, inte tvärt om. Han måste bevisa att han verkligen vill ha kontakt.

Tycker verkligen synd om alla som sitter i en jobbig sits med vem man ska bjuda och inte bjuda. Hoppas det löser sig till det allra bästa för er allihop!

Och tack så mycket för alla svar!! Det har gjort det lite lättare för mig!!

Jag ställde frågan till dig just för att du skulle konfronteras med svaret ;) ... det är alltid lättare att ta beslut då..
Lycka till!

Familjetrubbel, "pappor"

INNEHÅLL